Ställ högre krav på WHO, Sverige!

USA:s besked om att man avslutar sitt engagemang i världshälsoorganisationen väcker frågor. Behovet av samarbete kring global hälsa har på alla sätt tydliggjorts av coronapandemin. Det gäller inte minst förmågan att kunna identifiera och hantera utbrott av sjukdomar som riskerar att spridas mellan länder. Samtidigt har WHO pressats av anklagelser om politiska hänsynstaganden som riskerat att försvåra dess viktiga arbete och som nu får USA att rikta sitt stöd till andra organisationer.

Att USA väljer att lämna en av de viktigaste organisationerna för hälsosamarbete mitt under rådande kris leder till stora utmaningar. Det gäller WHO:s budget såväl som den kompetens som amerikanska hälsoexperter bidrar med. Det öppnar också upp för Kina att ytterligare flytta fram sina positioner – ett redan påtagligt problem.

Sverige, i egenskap av stor givare, måste tydligt stå upp för professionalism och transparens i det globala hälsoarbetet. Fokus måste ligga på global hälsa utan politiska sidoblickar till mäktiga länder som agerar i kulisserna. Ett stort misslyckande i sammanhanget skedde vid WHO:s årliga Världshälsoförsamling som genomfördes som videomöte den 18-19 maj, då Kina spärrade allt deltagande av Taiwan. Detta trots Taiwans framgångsrika hantering av pandemin såväl som dess framträdande ställning i forskningsvärden.

Världshälsoorganisationen har på många sätt en unik roll i det internationella samarbetet kring hälsofrågor, med mandat att sätta normer och standarder. WHO har en global struktur och har länge varit en ledande auktoritet. Under senare år har man även stärkt sin roll som en operativ aktör.

Samtidigt präglas de multilaterala organisationerna och FN-systemet av dess medlemsländer och hur dessa väljer att agera i olika sammanhang. I frågor om globalt hälsoarbete är givetvis tillit till data liksom transparens och öppenhet helt avgörande för ett välfungerande samarbete. Världen behöver institutioner som står upp för kunskap.

Sverige är i dag en stor givare till WHO och ger näst störst kärnstöd till organisationen av alla medlemsländer. Givet de stora resurser som investeras är det ytterst betydelsefullt att vi förmår att ställa krav på god styrning och en verksamhet präglad av professionalism och integritet. Detta kräver ett strategiskt förhållningssätt och en god koordinering med andra medlemsländer. Helt centralt är att säkerställa WHO:s förmåga att stå upp mot påtryckningar.

Under senare år har det samtidigt uppkommit frågor om huruvida politiska överväganden fått gå före kvalifikationer i samband med utnämningar till ledande poster i WHO. Detta riskerar att underminera organisationen.

När ett land drabbas av epidemiutbrott åligger ett stort ansvar på dess regering att öppet kommunicera detta med omvärlden, inte minst genom samarbete med WHO. Vid utbrottet av covid-19 framstår det samtidigt som att den initiala hanteringen präglats av allvarliga brister i såväl informationsdelning som möjligheten för internationella experter att besöka det drabbade området.

Moderaterna har hela tiden betonat vikten av att Taiwan involveras på ett adekvat sätt i alla relevanta internationella organisationer, inklusive WHO. Liksom behovet av en tydlig styrning såväl som uppföljning för att säkerställa att Sveriges stöd genom multilaterala organisationer ger tillfredsställande resultat.

När det globala hälsosamarbetet nu präglas av stor osäkerhet har Sverige all anledning att vara tongivande att samla både EU som likatänkande länder, som exempelvis Australien, kring frågor om vägen framåt. Det är uppenbart att vi behöver säkerställa ett starkt engagemang för globalt hälsoarbete – på evidensbaserad grund.

Hans Wallmark, utrikespolitisk talesperson (M), vice ordförande utrikesutskottet