Stefan Gustavsson: Marknadsekonomi är bästa alternativet, Peter Halldorf

Det vi ska kritisera är inte kapitalism, marknadsekonomi och frihandel, utan de i många fall otillräckliga eller felaktiga regleringarna, skriver Stefan Gustavsson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Under min tonårstid på 1970-talet levde nästan en tredjedel av mänskligheten under kommunismen, förtryckta av läran från Marx och Engels. Den världsomspännande revolutionen som ”Kommunistiska manifestet” talade om såg ut att vara mer än en dröm. Den såg ut att kunna bli verklighet.

Kommunismen infördes med våld och ledde till förtryck i stället för frihet, fattigdom i stället för välstånd och korruption i stället för rättvisa. Trots detta gav många intellektuella i Sverige kommunismen sitt bifall. Per Ahlmarks bok ”Vänstern och tyranniet” visar hur eländet och ondskan i de kommunistiska länderna försvarades. Antingen sågs det som en nödvändig fas för att nå målet eller också var det fel, inte på kommunismens idéer, utan bara på tillämpningen.

I dag är hårdföra ideologiska kommunister sällsynta. Historien har visat att kapitalism, marknadsekonomi och frihandel bär bättre frukt för individer och samhällen än vad kommunismen någonsin gjorde. Efter murens fall är det därför kapitalism, marknadsekonomi och frihandel som dominerar och resultatet är tydligt: Aldrig tidigare har så många människor lyfts ur fattigdom som under de senaste decennierna.

Men är det inte sant som Peter Halldorf skriver i Dagen att girighet, avund och begär är ”de starkaste drivkrafterna bakom marknadsekonomi och frihandel”? Den typen av svepande kritik är vanlig bland kristna. Girighet, avund och begär tillhör enligt kristen tro syndens och lasternas domän och ska motarbetas. Om då marknadsekonomi och frihandel är en följd av synden i oss bör de väl också avvisas?

Mänsklig synd visar sig i sin avskyvärdhet i alla samhällssystem, kommunism lika väl som i kapitalism. Girighet och avund försvinner inte med politiska beslut, syndens rötter finns djupt i våra korrumperade hjärtan. Men det betyder inte att alla politiska system därför är lika usla. Tvärtom, det går utmärkt att utvärdera kommunism kontra kapitalism, statliga sjuårsplaner kontra marknadsekonomi, slutna länder kontra frihandel.

Att kapitalism, marknadsekonomi och frihandel är att föredra framför kommunism innebär inget moraliskt frikort åt det förstnämnda systemet. Kapitalism kräver ett moraliskt ramverk – tagen för sig själv går ju kapitalism utmärkt att förena med slaveri. Så det behövs en sund människosyn, moraliska principer, juridiska regleringar och en inte oväsentlig statlig styrning. I praktiken är samhällen vi betecknar som kapitalistiska – som Sverige eller USA – i själva verket blandekonomier.

Bakgrunden till den kristna kritiken utgörs ofta av missförstånd av Jesu undervisning om pengar. Evangelierna innehåller starka varningar för habegär och det är uppenbart att Jesus såg pengar och rikedom som en av de starkaste frestelserna, en av de vanligaste avgudarna vi tillber. Därför talade han ofta om pengar.

I några passager kan man få intrycket att det är pengar och ägande i sig självt som är ont och som Jesus varnar för. Men det går knappast att forma en helhetssyn utifrån en sådan tolkning av enskilda passager. I andra texter talar Jesus nämligen positivt om att vi ska använda pengar och han uppmanar oss att vara generösa och ge till de fattiga. Men man ska ju inte ge vidare det som är ont! Om pengar och ägande är ont ska vi inte ge det till dem som är utan – fattigdom är ju i så fall deras fördel. På samma sätt som jag inte ska ge influensa till den som inte är smittad, ska jag i så fall inte ge pengar till den som saknar. Men i kyrkorna samlar vi kontinuerligt in pengar för att ge dem vidare – för pengar är inte ont. De innebär möjligheter.

Precis som sex kan förvrida en människas hjärta kan pengar göra det. Men problemet är varken sexualiteten eller pengarna: Problemet sitter i vårt hjärta.

Bibeln bejakar den privata äganderätten, det är vad budet slår vakt om: ”Du ska inte stjäla”. Varför? Därför att det tillhör någon annan. Äganderätten är också grunden för generositet. Du kan bara vara generös med det som du själv äger. Att ge bort det som tillhör någon annan är inte generöst, det är stöld. Kapitalism och marknadsekonomi, som utgår från äganderätten, samspelar därför väl med kristen tro.

Det vi ska kritisera är inte kapitalism, marknadsekonomi och frihandel, utan de i många fall otillräckliga eller felaktiga regleringarna. Orättvisa handelsavtal, omänskliga arbetsvillkor, bristande miljöhänsyn, alltför oreglerad kapitalbildning, en globaliserad marknad som styrs utan lokal och nationell hänsyn, med mera. Synd dyker upp i alla sammanhang och ska kritiseras varhelst den visar sig.

Men det håller inte att kritisera kapitalism, marknadsekonomi och frihandel principiellt, utan att i så fall också ange ett alternativ. Är kommunismen att föredra? Eller anarkismen? Eller den upplyste despoten? Eller en världsregering under FN? Eller enbart små kollektiv med ägandegemenskap?

I det brittiska underhuset sa Winston Churchill 1947: ”Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla andra former som har prövats genom tiderna.” Det gäller fler frågor än demokratin.

Stefan Gustavsson, direktor Apologia och ledarskribent Världen idag

Läs mer Peter Halldorf: Koldioxid är inte djävulen - men girigheten är tveklöst fienden

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (78%)
  • Nej (20%)
  • Vet inte (2%)

305 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Sommarkonferenserna
Foto: Johannes Ottestig
Foto: Johannes Ottestig
Kristen i coronakrisen
Foto: Kajsa Göransson
Foto: Kajsa Göransson
Coronakrisen
Pat Marmo, ägare till en begravningsbyrå i Brooklyn, berättar att de är kraftigt överbelastade till följd av corona-pandemin. 
Foto: John Minchillo
Foto: John Minchillo