Debatt

V och KD i ohelig allians riskerar att öka radikaliseringen

Partiernas förslag att stötta civilsamhället under pandemin riskerar att öka miljonrullningen till organisationer med koppling till radikala miljöer, skriver Johan Westerholm.

1 av 2

Vänsterpartiet och Kristdemokraterna gör gemensam sak i riksdagens finansutskott: De kräver i ett gemensamt initiativ i finansutskottet ett krispaket för att stötta civilsamhällets organisationer.

Partierna vill införa ett särskilt stöd till ideella föreningar, stiftelser och trossamfund som har tappat stora intäkter för att medlemsavgifter och gåvor minskar. Regeringen har sedan tidigare beslutat att ta bort det krav på egenfinansiering, eller försvaga regelverket som finns på biståndsorganisationer i civilsamhället. Syftet som angavs var att underlätta organisationernas arbete.

Civilsamhällesorganisationer är viktiga aktörer inom utvecklingssamarbetet och omsätter två femtedelar av biståndet som Sida finansierar. För att få stöd från Sida var organisationerna tidigare tvungna att själva finansiera upp till tio procent av sin verksamhet. Dessa pengar kommer vanligen från insamling och har tidigare tjänat som en grindvakt. En kvalitetskontroll för att skilja ut seriös verksamhet från sådan som inte är berättigad till bidrag. På grund av coronakrisen upphävde regeringen denna regel.

Många av dessa organisationer har kopplingar till olika trossamfund eller har en religiös inriktning. Equmeniakyrkans "Equmenia" är ett exempel. Muslim Aid och Islamic Relief två andra. Medan det i det ena fallet inte behöver innebära någon risk för radikalisering är stöd till de två senare andra problematiskt. Även om de konsekvent förnekar banden med Muslimska Brödraskapet är personunionerna dem emellan så pass omfattande på olika nivåer varför bland annat det tyska parlamentet i ett tillkännagivande konstaterat att Islamic Relief är liktydigt med Muslimska brödraskapet. Islamic Relief är terrorklassat i bland annat Förenade Arabemiraten och Israel.

Regeringens beslut om att häva kravet på egenfinansiering av delar av biståndet borde i sig ha öppnat för kritiska frågor från oppositionen.

Det slopade kravet på egenfinansiering öppnar dessutom ytterligare möjligheter för små föreningar att kunna söka och erhålla medel ur biståndsbudgeten. Föreningar där allmänhetens insyn i praktiken är obefintlig.

När Kristdemokraterna nu gör gemensam sak med regeringsunderlaget kommer det innebära en stor risk för ökad okontrollerbar miljonrullning till organisationer med kopplingar till radikala miljöer. Kristdemokraternas agerande öppnar upp för en överhängande risk att medel går till fel ändamål och radikala miljöer i vaket efter den globala Corona-krisen.

Johan Westerholm, chefredaktör och ansvarig utgivare Ledarsidorna.se

Läs också Kyrkorna hjälper fast de blöder ekonomiskt under krisen

Fler artiklar för dig