Vi kan göra skillnad i Ryssland

Enbart EU-sanktioner leder inte till något gott. Genom att brygga broar kan svenska församlingar hjälpa individer och hela samhällen i Ryssland, skriver debattörerna.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Rapporteringen från Ryssland handlar i huvudsak om det säkerhetspolitiska hotet, korruptionen, Putins diktatoriska ledarskap, bristen på demokrati och yttrandefrihet med mera.

Allt detta är sant men från och till händer det positiva saker även i Ryssland. Vi vill gärna berätta om ett sådant projekt som visar hur en svensk församling kan få vara med och förbättra den ryska vården av barn och ungdomar med funktionshinder.

År 1989, före Sovjets fall, hade medlemmar i Aspnäskyrkan i Järfälla möjlighet att göra ett studiebesök på Barnsjukhus nr 6 i Moskva, en tungt belastad statlig institution, som förvarade barn och ungdomar med olika funktionshinder i stort sett utan vård. Under rundvandringen såg vi hur plågade unga låg i sängar med stålfjädrar som madrass. I ett ostädat rum med tydliga inslag av avföring och urin kröp barnen nakna omkring på golvet.

Några ur vårdpersonalen på detta barnsjukhus, varav några tillhörde en oregistrerad pingstförsamling i Moskva, hade länge försökt att reformera vården men misslyckats. Det fanns varken intresse eller pengar till förbättringar i dåtidens Sovjet. Gruppen bestämde sig för att skapa ett alternativ till den statliga vården och tog initiativ till institutionen The Center for Curative Pedagogics, Barncentret.

Vintern 1989/1990 stod vi, tillsammans med dem, utanför ett nedlagt statligt daghem där alkoholister och narkomaner vistades och sov på jordgolv. Vi bad till Gud om att huset på 1 000 kvadratmeter skulle bli Barncentrets. Efter sega förhandlingar med Moskvas lokala myndigheter kunde Barncentret starta i huset med ett löfte om hyresfritt i tio år. Målet var att skapa en förebild inom vården av barn med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.

Ungdomar från Aspnäsyrkan målade väggar och tak och vi transporterade möbler och utrustning till verksamheten. Snart stod föräldrar med multihandikappade barn i kö för att få hjälp. Barnen fick olika terapisessioner och daglig träning med målsättningen att på sikt slussas in i skola, arbete och ett värdigt liv. Myndigheterna förhöll sig avvaktande och var under 10–15 år närmast fientliga till det ”privata initiativet”.

Men i takt med att alltfler barn fick hjälp och föräldrarna jublade över alternativet till förvaring av barnen i slutna statliga institutioner började myndigheter att inse Barncentrets betydelse. 1995 ansökte Aspnäskyrkan, tillsammans med Barncentret, om ett projektbidrag från ett socialt EU-program och beviljades 1,4 miljoner kr för ett professionellt bilateralt utbyte mellan Moskva och Stockholm. Under 2010-talet fick Barncentret stöd med betydande belopp från Erikshjälpens och Aspnäsyrkans Second Hand-verksamhet i Spånga.

Verksamheten och förtroendet för Barncentrets ledning och personal växte. Plötsligt bestämde sig Moskvas myndigheter för att visa upp Barncentret för internationella gäster på besök i Ryssland. Förre FN-chefen Ban Ki-Moon, Tipper Gore, gift med USA:s dåvarande vice president Al Gore, och Belgiens dåvarande kronprinsessa Mathilde (numera drottning) har alla varit på besök på Barncentret.

I dag har Barncentret inflytande på högsta nivå och beskrivs inom landet som en mönsterinstitution. År 2013 uppmanades Barncentrets chef Anja Bitova av Moskvas lokala myndigheter att inspektera sju av stadens internat för barn med handikapp.

Två år senare blev Anja Bitova ledamot i ett rådgivande regerings­organ, under vice premiärminister Olga Golodets, för reformering av social verksamhet. Gruppen har mandat att inspektera institutioner, undersöka barn och vuxna, träna personal och rekommendera förändringar till lokala ministerier och guvernörer.

Förra året besökte Anja Bitova 57 internat i 26 regioner runt om i Ryssland, som nu har bestämt sig för att på allvar förbättra och utveckla vården för barn med olika funktionshinder.

Under 2018 fick 2 200 barn regelbunden hjälp vid Barncentret. Budgeten uppgick till 25 miljoner kronor, varav 22 procent täcktes av federala och lokala myndigheter och 64 procent av donationer. Barncentret har flyttat in en ny byggnad på 6 000 kvadratmeter och hyresfritt i tio år. Det var en fröjd att närvara vid Barncentrets 30-årsjubileum i höstas och se barnens uppträdanden och ledningens och personalens fortsatta entusiasm för reformer.

Vi vill gärna tro att positiva bilaterala utbyten har betydelse. Förändringar är möjliga även i ett land som Ryssland belastat av kommunism och ateism. Om vi på allvar vill påverka i positiv riktning duger det inte enbart med EU-sanktioner och fördömanden av Rysslands övertramp.

Med målmedvetenhet och uthållighet kan det svenska civilsamhället få vara med och bygga broar och på så sätt göra stor skillnad för individer, men också för hela samhället, i Ryssland.

Anders Gustafsson, Hässelby

Sune Olofson, Solna

Artikelförfattarna har varit engagerade i och följt Barncentrets utveckling under tre decennier.

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Sommarkonferenserna
Foto: Johannes Ottestig
Foto: Johannes Ottestig
Kristen i coronakrisen
Foto: Kajsa Göransson
Foto: Kajsa Göransson
Coronakrisen
Pat Marmo, ägare till en begravningsbyrå i Brooklyn, berättar att de är kraftigt överbelastade till följd av corona-pandemin. 
Foto: John Minchillo
Foto: John Minchillo