Åtta tidigare partiledare om religion i valrörelser

Sällan har religiösa frågor diskuterats så flitigt i en valrörelse som i år, framför allt böneutrop och konfessionella friskolor. Men hur såg det ut förut? Dagen har pratat med åtta tidigare partiledare.

Först kom Socialdemokraternas vallöfte att förbjuda religiösa friskolor, där civilminister Ardalan Shekarabi jämförde skolsituationen i Sverige med hans barndom i Iran. Några dagar senare kom Kristdemokraterna med utspelet att säga nej till böneutrop. Samma vecka, i mitten av mars, kom även utredningen om statsbidragen till trossamfunden.

Under en period i våras dominerades svensk politik av frågor som på ett eller annat sätt berörde religion. 

Nu står valet för dörren och vi kan summera en valrörelse där frågor som hade med tro att göra satte avtryck, även om det i slutskedet främst var frågor som välfärd, klimat, sjukvård och migration som tog över. Var det unikt, eller har de religiösa frågorna alltid tagit plats i svensk politik?

Dagen har frågat tidigare partiledare från samtliga riksdagspartier (där S-ledarna avböjde medverkan och vi plockat in en partiveteran i stället) om religion är hetare i dag än under deras tid i politikens hetluft. Och svaret är oftast både ja och nej, framför allt verkar det vara helt andra frågor som låg i luften då.

alternative_text

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Tidigare pratade varenda borgerlig partiledare om kristna värderingar, säger Alf Svensson om sin tid som partiledare.
Men det följdes upp av någon form av beröringsskräck för religion, som nu börjar försvinna så sakta.

– Ska vi börja på 1800-talet, säger Alf Svensson skämtsamt när han får frågan om religionen spelade en större roll i politiken på hans tid.

Som partiledare i 39 år finns det mycket erfarenhet att ösa ur, och som ledare för ett parti som lyfter fram de kristna värderingarna står Alf Svensson mer eller mindre i centrum för det sena 1900-talets korsbefruktning av religion och politik.

– Om man går tillbaka till slutet av 1970-talet talade varenda borgerlig partiledare om kristna värden och kristna värderingar, säger han.

– Jag fick inte vara med i de debatterna då eftersom vi inte satt i riksdagen, men tror att de kände att KDS var ett mer eller mindre hotfullt parti för dem.

De som på den tiden inte tog upp hur viktiga de kristna värderingarna var för samhället var vänsterledaren samt statsminister Olof Palme (S).

– När jag påpekade det till statsministern sa han att det var något han inte skulle ta upp, det var skryteri, säger Alf Svensson.

Men religion, och framför allt kristendom, var länge något som politiker kunde känna sig bekväma med och hänvisa till, menar Alf Svensson.

– Går vi ännu längre tillbaka i tiden, till 1950-talet, skrev riksdagens konstitutionsutskott om de "omistliga kristna värderingarna".

– Men så småningom hamnade Sverige i en beröringsskräck för religion.

KDS vallokomotiv i många år, Alf Svensson valspurtar i en folkabuss.

 

Alf Svensson har varit med under hela resans gång, och säger att denna beröringsskräck började kännas av redan under hans senare tid som partiledare.

Men nu verkar det vända. Religion som fenomen diskuteras igen i politiken och beröringsskräcken verkar vara på väg att försvinna.

– Det tycker jag mig märka i kulturdebatten och bland människor där man rör sig, säger Alf Svensson.

– Jag har på sistone mött människor, välkända, som kommit fram och sagt att nu måste du ställa dig upp och betona "Krist" i Kristdemokraterna. Det är mycket prominenta svenskar och det skulle nog förvåna många om jag berättade vilka de var, säger Alf Svensson.

Alf Svensson

Alf Svensson var partiledare för Kristdemokraterna i 31 års tid, mellan 1973-2004.
Det var under hans ledning som KD kom in i riksdagen för första gången, 1985.
Biståndsminister mellan 1991-1994.
EU-parlamentariker mellan 2009-2014.
Ålder: 80 år

alternative_text

Birger Schlaug välkomnas till riksdagen 1987 av en säkerhetsvakt.

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Inte generellt. Men i och med att man har fått andra frågor på agendan, som till exempel berör skolor med religiösa förtecken, så har religion rent konkret fått större inflytande.

Birger Schlaug är före detta språkrör i miljöpartiet. I dag bor han i Vingåker och är fristående debattör. Det var under hans tid som Ecce Homo-striden blossade upp 1998. Den handlade om Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning, där särskilt en bild av nattvarden där transvestiter var modeller väckte anstöt.

– Där var religion och politik verkligen sammanlänkade, och det var en ganska hätsk debatt. Många stod utanför riksdagen och demonstrerade, bland annat var pastor Arne Imsen väldigt upprörd.

Birger Schlaug säger att han tyckte att det var "helt ok" att utställningen visades i riksdagen, där det ofta är olika utställningar.

– Men vad man visar i kyrkor ska jag som politiker inte lägga mig i över huvud taget.

Att religion väcker mycket känslor är inte så konstigt, tycker han.

– Människor som är troende upplever starka känslor, det ligger i sakens natur.

Långt före 30-åriga kriget har religion använts som grund eller delgrund för fundamentalistiska handlingar, säger han.

– Men när det används så konkret som det görs i dag blir det förstås känsligt i olika konflikthärdar.

Trots det blir det sällan direkta politiska debatter som berör religion, menar han.

– Det kan bli någon kommunal debatt om saker som böneutrop, men det är ändå förhållandevis lite.

Han tror dock att religion kommer att bli en viktigare ingrediens i politiken.

– Det finns grupperingar inom sverigedemokraterna som vill stärka sitt stöd för det man inbillar sig är gammal svenskhet.

Generellt tycker Birger Schlaug att politiker ska akta sig för att blanda in religion i politiken för mycket. Han är själv inte troende, men tycker samtidigt att det är "fantastiskt bra" att kyrkor engagerar sig i sociala frågor och för ett kärnvapenförbud.

– Men jag har full förståelse för att människor kan läsa Bibeln på ett annat sätt.

Om religion bör ta mer plats i valet avgörs bäst av väljarna själva, menar han: om många människor tycker att religionen är viktig, ska den få ta plats.

– När jag var språkrör fanns det hinduer, kristna, buddhister och muslimer i partiet och det medförde inga problem.

De debatter som har uppstått under senare tid gällande till exempel att ta i hand eller inte, ser han som ett utslag av kulturella olikheter, snarare än av religiös olikhet.

Han tycker att miljöpartiet hanterade krisen runt handskakningarna "oskickligt" och betonar att den som är politiker är en makthavare och bör anpassa sig.

– Jag gjorde alltid så att jag inväntade den jag mötte, man ser hur den man möter hälsar, och så gör man likadant. Det handlar om att ha en ödmjuk inställning till sina medmänniskor.

Birger Schlaug

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet de gröna 1985-1988 och 1992-2000. Han var riksdagsledamot 1994-2001. Han har skrivit flera böcker.
Är en flitig krönikör och debattör. Han är i dag fristående debattör.
Ålder: 69 år

alternative_text

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Religionens roll i svensk politik har minskat i betydelse, menar Bengt Westerberg, tidigare partiledare för Liberalerna. Själv är han sedan länge uttalad ateist och skyller mycket av krigen i vår omvärld på religion.

– I den svenska politiken spelar inte religion någon större roll nu än då, snarare tvärtom, det har minskat i betydelse, säger Bengt Westerberg som ledde Folkpartiet, nuvarande Liberalerna, i tolv års tid.

– Du ser sällan, eller aldrig, någon som åberopar Gud i riksdagen.

Däremot, menar Bengt Westerberg, spelar religionen en stor roll i de konflikter som finns internationellt.

– Där är religion en inspirationskälla för alla som krigar. Det har också kommit in den vägen i den politiska debatten i Sverige, exempelvis konflikten mellan muslimer och judar.

Bengt Westerberg har själv varit tydlig med att han är ateist och efter att ha lämnat partiledarposten har han bland annat suttit med i Humanisternas styrelse.

 

I dag pratar många om religionens återkomst, vad säger du om det?

– Nej, i den svenska politiken ser jag inte det. Religiöst inflytande är också mycket begränsat i västvärldens länder. Men i delar av Europa, som i Polen och Ryssland, spelar religion en större roll nuförtiden.

Bengt Westerberg har själv lett ett parti som haft en djup förankring i frikyrkorörelsen och säger att det är vanligt att enskilda politiker låter sig inspireras av sin religiösa övertygelse.

– Men jag har aldrig upplevt att det varit ett problem att samarbeta med dem för att de var troende, vi har förenats i övertygelsen att påverka det samhälle vi lever i med våra idéer, och avgörande för den kampen har inte varit om du är sekulär-humanist eller tror på Gud.

Folkpartiets (Liberalerna) dåvarande partiledare Bengt Westerberg efter succevalet 1985.

 

Bengt Westerberg ser heller inte att Liberalerna är på väg i någon religionskritisk riktning, att partiet exempelvis vill sätta stopp för nya konfessionella friskolor går inte att tolka på det sättet.

Finns det något positivt som religionen bidragit med?

– Absolut, för den stora majoriteten är religion en källa till goda gärningar, och en tro ger mening för många människor på det personliga planet. Men det är en blandning. Som jag ser det är religion också en viktig förklaring till de konflikter som finns i världen.

Bengt Westerberg

Bengt Westerberg var partiledare för Liberalerna (som då hette Folkpartiet) mellan 1983-1995.
Han var även socialminister mellan 1991-1994.
Efter sin politiska karriär har Bengt Westerberg varit ordförande i Röda korset, och suttit med i Humanisternas styrelse.
Ålder: 75 år

alternative_text

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Både ja och nej. Religion finns i dag med som ett perspektiv i flera diskussioner, migration och integration till exempel.  Dessutom ser jag att partier som KD tydligare lyfter fram de kristna värderingarna, det gjorde de inte lika tydligt på min tid. 
Maud Olofssons egna värderingar hämtar hon från sin kristna bakgrund. Som liten var hon med i söndagsskola och juniorgrupper i kyrkorna i Örnsköldsvik, i Svenska kyrkan och EFS såväl som i pingst. Öppenheten och värderingen om alla människors lika värde härleder hon från den kristna tron. 

– I kyrkan fick vi tidigt tänka på barn i andra länder. Missionärer kom och berättade om sitt arbete och vi samlade in pengar. Människors lika värde och omsorgen om sin nästa var grundläggande, och det har präglat mig på ett väldigt positivt sätt. Öppenheten, respekten för varje individ och generositeten, allt det har jag fått från kyrkan.

– Även på ett personligt plan kan tron vara en styrka i kritiska lägen. Tron på det goda, tron att det goda ska segra spelar roll för hur man lever. För egen del känner jag att jag tack vare tron kan ha en kontakt med mina föräldrar även om de är döda. Tron hjälper mig i det. 

 Maud Olofsson på Almedalsveckan 2001.

 

Finns det en religiös mångfald i ditt parti?

– Ja, det tror jag att man kan säga. Många är aktiva i Svenska kyrkan. Men här i Övik finns också många frikyrkliga centerpartister. Och i takt med att fler invandrare kommer till Sverige får vi också en religiös mångfald i partiet. Vi bejakar våra medlemmars religiösa engagemang och vill att de ska vara aktiva. 

Vilken religiös fråga är den viktigaste tycker du?

– Vi lever i en tid då alla människors lika värde ifrågasätts. Jag har aldrig någonsin varit så orolig som jag är nu. När vi börjar peka ut onda och goda, då utmanar man något i ett samhälle som man inte vet var det slutar. 

– I det är det viktigt att religioner går samman och markerar det gemensamma. Tron är ju personlig och individuell, men religioner förenas i en grundläggande respekt för människan och det måste vi försvara. När tron används för att förtrycka är det inte religion, då är det politik. 

Annie Lööf och Maud Olofsson.

 

I dag debatterar man böneutrop och konfessionella skolor. Är det viktiga religiösa frågor?

– Nej. Det är inte viktigt i relation till det andra. De blir lätt symbolfrågor för att markera en position. Kärnfrågan handlar om öppenhet, toalerans och människors lika värde. 

Maud Olofsson

Partiledare för Centerpartiet 2001 - 2011
Engagemang i urval: Sveriges näringsminister 2006 - 2011, Sveriges vice statsminister 2006 - 2010, ledamot i Sveriges riksdag 2002 - 2011.
Ålder: 63 år

alternative_text

Lars Ohly blev partiledare för vänsterpartiet 2004.

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Nej, det tror jag inte. Men det finns tendenser till att man försöker lyfta fram religionen som ett medel för att skapa motsättningar som man själv kanske gynnas av – jag tänker till exempel på Sverigedemokraternas mer antimuslimska politik.

– Om du omformulerar frågan till "Spelar religion större roll för människors partival i dag?" så skulle jag definitivt säga nej. Anledningen är att islamofobin kan få religionen som sådan att spela en större roll, men knappast människors egna religiösa övertygelse.

Lars Ohly menar att en del frågor diskuteras utifrån religiöst perspektiv, utan att de behöver vara religiösa.

– Det finns de som exempelvis använder abortfrågan för att marknadsföra en syn på livet som bygger på tro. Men frågan om abort är politisk. Däremot kan jag säga att den fråga som jag skulle vilja att vi diskuterade mycket mer är vad religionsfriheten innebär.

 

Varför väcker religion så starka känslor?

– Religionen väcker starka känslor av två skäl. Det ena är att religion historiskt sett ofta har varit oerhört förknippad med konflikter – olika religioner har bekämpat varandra och det finns ingen religion som går helt fri från det. Den andra aspekten är att det finns de som vill använda religionen för att genomdriva en politik.

Den tidigare V-ledaren anser att Vänsterpartiet i stor utsträckning har en sund och bra syn på mänskliga rättigheter i allmänhet, men religionsfriheten i synnerhet. Men han tror inte att alla vänsterpartister är helt övertygade om det, eller förstår hur resonemanget bakom ligger. Det är något som han tycker att partiet kunde tala mer om.

Borde religion ta större plats i valet?

– Nej, det tycker jag inte. Politiken måste skiljas från religionen och det religiösa utövandet.

Lars Ohly kan inte se att Vänsterpartiet placerar olika religiösa grupper i politiska fack, exempelvis att muslimer står mer till vänster medan kristna är borgerliga i större utsträckning.

– Kan någon religions utövare betecknas som mer vänster eller höger? Nej, det är klart att de inte kan.

Vänsterpartiet anklagas regelbundet för att vilja sätta käppar i hjulen för det civila samhället. Men Lars Ohly nämner Ersta Hospice i Stockholm som en "fantastisk verksamhet". Han konstaterar också att samfunden spelade en "jätteviktig roll" i arbetet för flyktingmottagandet 2015.

Finns det en religiös mångfald i ditt parti?

– Jag tror det. Men vi är inte så upptagna av vilken religion folk har, det är inte så viktigt.

Lars Ohly

Partiledare för Vänsterpartiet 2004–2012.
Engagemang i urval: Ordförande för Funktionsrätt Sverige 2017–2018. Fick avgå efter anklagelser om sexuella ofredanden i samband med ett V-arrangemang.
Lämnade dessförinnan Vänsterpartiet i protest mot att partiet portade honom i november.
Ålder: 61 år

alternative_text

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Ja och nej. Religionen har en större plats i dag så till vida att det är väldigt tydligt att det finns olika religioner i Sverige. Däremot hade kristendomen ett mycket starkare grepp om Sverige tidigare.

På frågan om vilken religiös fråga som har glömts bort i valrörelsen svarar Ulf Adelsohn, partiledare för Moderaterna i fem år i början på 1980-talet, att "alla duckar i frågan om i vilken utsträckning islam ska få inflytande i Sverige".

– Samtidigt jobbar Arbetsdomstolen med konkreta frågor angående religiös utövning och dessutom pågår diskussioner om exempelvis minaretutrop, säger han.

Moderaternas partiledare Ulf Adelsohn under partiets valmöte på Hovet 1985.

 

Varför väcker religion så starka känslor?

– Det har religionen gjort genom årtusenden. Var och en vill bli salig på sitt eget sätt oavsett om det handlar om totempålar eller något annat. Det är alltså inget nytt.

När det gäller religionens plats i Sverige betonar Ulf Adelsohn att det råder religionsfrihet.

– Det är väldigt viktigt. Och det måste människor som har flytt hit från andra länder kunna lita på. Sverige har samtidigt varit ett kristet land i tusen år – och i Sverige är det svensk lag som gäller. Det tycker jag inte betonas tillräckligt mycket. Hedersvåld och hederskultur har över huvud taget ingen plats här.

Ulf Adelsohn säger sig inte känna till att Moderaterna skulle placera olika religiösa grupper i politiska fack.

Sedan 2013 har Moderaterna inte ställt upp i kyrkovalet (i stället finns Borgerligt alternativ som bildades av kyrkopolitiker från partiet). Och Ulf Adelsohn uttrycker stor frustration över den rådande situationen inom Svenska kyrkan.

– Jag ser med fasa hur Svenska kyrkan numera är en organisation toppstyrd från vänster. Kyrkans inflytande har därmed minskat hos andra.

Vilka menar du med "andra"?

– Jag själv till exempel. När kyrkan yttrar sig i dag betyder det inte något för mig. Kyrkan ska trösta, förstå och hjälpa människor. Men i dag är det en vänsteragiterande kyrka.

Finns det en religiös mångfald i ditt parti?

– Ja, det gör det. I Moderaterna finns det folk från i princip alla religioner.

Ulf Adelsohn

Partiledare för Moderaterna 1981–1986.
Engagemang i urval: Landshövding i Stockholms län 1992–2001. Styrelseordförande för SJ AB 2001–2011.
Ålder: 76 år

alternative_text

1991 kom kristdemokraterna in i riksdagen och värdekonservativa frågeställningar som abort kom i fokus, det är frågor som inte diskuteras så mycket nu, menar Anders Rådlund.

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Både ja och nej. I dag kommer religion in på ett annat sätt än på 90-talet, det handlar om en skiljelinje mellan de partier som representerar värdekonservatism kontra en liberal och socialistisk syn. 

Anders Rådlund hette tidigare Anders Klarström. Valet att byta namn hänger ihop med den psykiska press han blev utsatt för som partiledare för Sverigedemokraterna i början av 1990-talet.

– Jag hade lagt ned många år på partiet och på att vara partiledare. Jag blev trött på att man ständigt blev utmålad som nazist och extremist. Det var jobbigt psykiskt, säger han.

I dag är han inte politiskt aktiv, och betonar att han kan uttala sig om Sverigedemokraterna som partiet var när han var partiledare, men att han inte har insyn i partiet i dag.

Han beklagar att det på hans tid fanns "en extremistisk svans" till partiet. Men han tycker att sd varit och är ett parti som sagt sanningen och som drivit värdekonservativa frågor.

– Man är mjukare och försiktigare i dag än för tio år sedan. Man är ganska tyst när det gäller islamistisk extremism, där borde man utmana mer.

Han tycker att religion borde ta en större plats i valet, och särskilt borde de värdekonservativa frågorna runt kultur upp på agendan.

– Personligen tycker jag också att kyrkorna borde tuffa till sig lite och stå upp för kristna värderingar, särskilt de värdekonservativa. Man jamsar med etablissemanget, men jag är övertygad om att många i Svenska kyrkan delar vissa av de värderingar jag står för. Men man vågar inte gå ut med det.

Det var främst nationalismen och bland annat försvarsfrågan som var viktiga för honom när han engagerade sig i sd, säger han. Som 17-åring gick han med i Nordiska rikspartiet, ett nazistiskt parti, men bröt sedan med det partiet som 18-åring och gick till sd - ett parti som han beskriver som ”nationalistiskt men demokratiskt”.

– Jag beskrivs ofta som "en gammal nazist". Men är man färdig med sin världsbild och sin värderingsgrund när man är 18 år?

Det politiska landskapet har förändrats mycket under senare tid, tycker Anders Rådlund. Vänster-höger-skalan gäller inte på samma sätt. Den värdekonservatism han själv vill stå för framhåller nationen, familjen och traditionen. Här finns religion också med som en komponent. Det talas för lite i valrörelsen om den kulturella urholkning som pågår i samhället, menar han.

– Det har kanske inte direkt med religion att göra, men man talar till exempel inte om sekulariseringen, man talar inte om den kulturella urholkningen i samhället. Kyrkan har varit och är en viktig kulturinstitution. Om man tycker om klassisk musik, som jag gör, är det ofta till kyrkomiljön man söker sig.

Anders Rådlund arbetar i dag som it-arkitekt och med försäljning. Han är också pianist och spelar ibland vid begravningar och dop i Svenska kyrkan, men han är inte medlem i kyrkan. Han säger att nedmonteringen av det svenska kulturarvet visar sig i debatter som den om böneutrop.

 

 

 

Anders Rådlund

Anders Klarström var med om starten av partiet, och 1989 blev han Sverigedemokraternas talesman. 1991 byttes titeln till partiledare och därefter var Klarström partiledare fram till 1995. Han slutade på eget initiativ. Sedan 1995 har han ”i princip varit helt tyst”, men nu i höst kommer han att släppa en bok om livet som partiledare i Sd.

alternative_text

S-legendaren Thage G. Peterson (t h) tätt i hälarna på Olof Palme år 1976.

Är religion hetare i dag än på din tid?

– Både och. På ett sätt är religionen oerhört betydelsefull i dag. Vi behöver kunskapen för att förstå världspolitiken. På ett annat sätt har religionens roll minskat. I den svenska valrörelsen lyser den med sin frånvaro. 

Thage G. Peterson har varit socialdemokratisk industriminister, försvarsminister och riksdagens talman. Dagen har valt att tala med honom då de tidigare partiledarna i hans parti avböjt intervju i Dagen. Här talar han i egenskap av privatperson och inte som officiell företrädare för Socialdemokraterna, men det är ett parti som han tjänat i nästan hela sitt liv.

Som 73-åring inledde han religionsstudier på Södertörns­ högskola, vilket senare resulterade i teologie magisterexamen vid Uppsala universitet.

– Jag ville förstå världen bättre, det var det som ledde mig till teologin. Det var ingen trosfråga, utan jag ville berika mitt huvud. Men jag kommer också från ett starkt religiöst hem där jag fick lära mig skillnad på rätt och fel, ont och gott. Mina föräldrar hade föreläsningar för mig om respekten för människovärdet och det var ingen dålig färdkost. Det har haft betydelse för min utveckling.

– När jag gjorde min första valrörelse 1948 byggde hela vårt samhälle på kristendomens kärleksgrund och kyrkan var statlig, men religionen togs för given. I och med invandringen blir religionen mer aktuell. Nu lever vi i ett mångreligiöst och mångkyrkligt samhälle.

Borde religionen ta större plats i valrörelsen?

– Ja, den djupare kunskapen om religion borde ta plats. När vi inte kan något om religion ökar rädslan, vilket till sist blir farligt för demokratin. Där tycker jag att skolorna borde undervisa eleverna mer om religion. Och studieförbunden skulle också kunna bidra till en renässans för religionskunskapen. Om man inte behärskar religionernas historia kan man inte tolka samtiden.

– Framför allt tycker jag att man borde utbilda föräldrarna så att de kan undervisa sina barn. De bästa i religionerna kan hjälpa till att lära om gott och ont på samma sätt som de hjälpte mig.

Finns det en religiös mångfald i ditt parti?

– Jag hoppas att det gör det.

En fråga som Socialdemokraterna har drivit är att förbjuda religiösa friskolor. Hur ser du på det?

– Jag tycker inte att frågan har haft någon framträdande roll i valrörelsen, men jag håller med om att det inte borde finnas några religiösa friskolor. Man ska inte styra en människas huvud på det sättet.

– En annan fråga som ibland är uppe till debatt är skolavslutningar i kyrkan. Jag tycker att den är fånig. Det är bättre att de som vill ha skolavslutning i en moské får ha det och de som vill ha det i kyrkan får ha det.

Thage G. Peterson

Socialdemokratisk politiker som på senare år studerat teologi.
Engagemang i urval: Riksdagsledamot 1971–1998, Industriminister 1982–1988, Justitieminister 1988, Riksdagens talman 1988–1991 och Försvarsminister 1994–1997
Ålder: 84 år