Detta lär skolan ut om kristen tro

I dagens samhälle präglat av mångfald, behöver skolan ge kunskap om religioner för att skapa förståelse mellan människor. Det menar Skolverket.
Men vad säger skolans läromedel om kristendomen i dag? Dagen har granskat de fem vanligaste religionsböckerna och ser en stor skillnad i hur kristen tro presenteras för landets högstadieelever.

 

PRIO Religion Stadiebok (2014)

Förlag: Sanoma Utbildning

Sidor om kristendom: Cirka 100 sidor, övriga världsreligioner cirka 30 sidor vardera.

Lite om innehåll: Berättelsen om Jesus fokuserar mycket på hans dop och födelse, att han hade både vänner och fiender samt på händelserna under påskveckan. Bergspredikan och flera kända liknelser återges också. En stor del behandlar religionshistoria och kristendomens utbredning.

Hur pratar boken om kristen tro? Vid upprepande tillfällen nämns att kristen tro ser olika ut för olika personer och i olika sammanhang. Kristen tro gestaltas redan tidigt med en ung killes personliga berättelse om sin tro. Men vilken kristen tradition han kommer ifrån sägs inte. Kristendomen förklaras och beskrivs men kritiseras eller ifrågasätts inte i någon större omfattning.

Förklaras Jesu död och uppståndelse? Trosbekännelsen och treenigheten används för att förklara kristendomens centrala tankar. Varför Jesus skulle dö beskrivs på detta sätt: ”…Gud blev människa, dog och uppstod för att möjliggöra för människor att få förlåtelse för sina synder och ett evigt liv efter döden.”

Reflektion: Texten om Jesus börjar med en målande scen där Johannes döparen i mantel av kamelhår talar inför stora folkskaror om omvändelse. Beskrivningen är dramatisk och fångar intresset, men riskerar tala över huvudet på den person som inte har stor förförståelse av bibelberättelsen samt vissa bibliska begrepp.

 

Utkik Religion (2014)

Förlag: Gleerups Utbildning

Sidor om kristendom: Cirka 70 sidor, övriga världsreligioner mellan 25-45 sidor.

Lite om innehåll: Läroboken beskriver landet som Jesus levde i och folket som han levde bland. Begreppet Messias introduceras och förklaras tydligt. Jesu predikningar och liknelser får stort utrymme. Bibeltexter citeras ofta och Nya testamentets böcker förklaras och beskrivs samt hur kristendomen spridits.

Hur pratar boken om kristen tro? Bilder och bildtexter visar kristna från olika traditioner runtom i världen. Man är tydlig med att Bibeln kan tolkas på olika sätt, men generaliserar ibland: ”Men så tror inte de flesta”; ”Därför anser de allra flesta”. Läromedlet problematiserar den kristna tron genom att ta upp frågor såsom ”Har Jesus funnits?”; ”Guds eller människors ord?”; ”Vilka källor berättar om Jesus?”

Förklaras Jesu död och uppståndelse? Treenigheten och trosbekännelsen tas upp, men varför Jesus skulle dö och uppstå förklaras inte i någon större utsträckning. Däremot sägs att Jesus enligt trosbekännelsen ska återkomma och döma människorna: ”De som då har levt rätt hamnar hos Gud i himmelen medan de som inte levt som Jesus predikat kommer att hamna i helvetet”.

Reflektion: Läromedlet förmedlar på vissa ställen ett kritiskt förhållningssätt till kristen tro, vilket är uppdrag från läroplanen. Man betonar att kunskap om Jesus baseras på evangelierna som inte är några historieböcker: ”De är inte ute efter att berätta exakt vad som hände … De vill övertyga människor om att Jesus är Messias (Kristus) och att han har återuppstått från de döda.”

 

SO-S Religion Maxi (2009, 2014/2:a uppl.)

Förlag: Liber

Sidor om kristendom: 54 sidor, islam 50 sidor, övriga världsreligioner mellan 26-36 sidor.

Lite om innehåll: Jesu liv beskrivs väldigt kort utan detaljer. Jesu död och uppståndelse skildras i ett stycke på en halv sida. I stället lägger man tonvikt vid att beskriva Bibeln och Nya testamentet, dess upplägg och innehåll. Man talar också om kristet liv, högtider och vardag med bön och kyrka och sakrament.

Hur pratar boken om kristen tro? Läroboken upprepar ofta den kristna trons och Jesu kärleksbudskap. Efter rubriken ”Hur är det att vara kristen?” betonas kärleksbudskapet. Man skriver inte mycket om olika sätt att tro men generaliserar inte heller. En kristen person beskrivs vara den som tror på Fadern, Sonen och den Helige Ande. Man presenterar ingen direkt kritik mot kristen tro.

Förklaras Jesus död och uppståndelse? Varför Jesus måste dö beskrivs väldigt tydligt i en faktaruta: ”Enligt Nya testamentet tog Jesus på sig alla människors synder när han dog på korset. När Jesus dog på korset dog också synderna. Genom att tro blir människan räddad, eller frälst som det heter i Bibeln.”

Reflektion: Boken sätter det kristna budskapet i fokus i stället för Bibelns berättelser. Man lägger stor vikt vid att förklara att Jesu uppståndelse från de döda är det viktigaste i kristen tro. Däremot beskriver man inte skeendet vid själva uppståndelsen alls. Här verkar förutsättas att eleven kan mycket om Bibelns berättelser sedan tidigare.

 

SOL 4000 Religion och liv Stadiebok (2013)

Förlag: Natur och Kultur 

Sidor om kristendom: 128 sidor, judendomen 62 sidor, övriga världsreligioner mellan 20-32 sidor.

Lite om innehåll: Läroboken tar upp många bibelberättelser och citerar ofta Bibeln, varvat med andra historiska fakta, exempelvis om Romarriket. Det berättas om underverk, liknelser och om Jesu död och uppståndelse. Kristendomens spridning, religionskrigen och kyrkans delning får också stort utrymme.

Hur pratar boken om kristen tro? Evangelierna ifrågasätts starkt. Tron på Jesus betonas vara just TRO, då det finns ”för lite faktakunskaper om Jesus”. Många kritiska retoriska frågor ställs, såsom ”Gick Jesus verkligen på vatten?” Texten är tydlig med att det finns olika sätt att se på frågorna men har en negativ underton i språket. Kristen tro gestaltas i en intervju med en 16-årig tjej som är medlem i Pingstkyrkan.

Förklaras Jesus död och uppståndelse? Korsfästelsen och uppståndelsen förklaras detaljerat: ”Den kristna påsken handlar om Jesu död och uppståndelse, som befriar människorna från synd och ger evigt liv. Jesus gav sitt liv för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Därför är Jesus människornas frälsare (räddare), och den som tror på honom får evigt liv.”

Reflektion: Läromedlet verkar vilja lära eleven kritiskt tänkande. Men ofta hörs endast den kritiska rösten. Vid ett tillfälle får en präst i Svenska kyrkan reflektera kring Eva och Adams existens. Oemotsagd säger prästen att Adam och Eva givetvis inte funnits som verkliga personer. Bibelförfattarna försöker bara förklara varför det finns så mycket lidande och sorg i världen, menar prästen.

 

Impuls Religion 1-3 (2009)

Förlag: Natur och kultur

Sidor om kristendom: Cirka 45 sidor, övriga världsreligioner mellan 29-34 sidor.

Lite om innehåll: Läromedlet lägger stort fokus på personen Jesus, hans uppväxt, sätt att tala och förhålla sig till andra. Däremot beskrivs inte specifika händelser eller berättelser från Bibeln i detalj. Treenigheten och beskrivning av Fadern, Sonen och Anden får stort utrymme. Även beskrivning av kyrkan och kyrkans delning får stor plats.

Hur pratar boken om kristen tro? Kristen tro i dag gestaltas genom en lång intervju med tre unga personer från olika kristna traditioner (Svenska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan och Svenska missionskyrkan). Citatet ”Kristna är olika, det måste vi få vara” markeras. I övrigt kopplas kristen tro till kyrkans gemenskap. Det finns ingen direkt kritik mot kristen tro.

Förklaras Jesus död och uppståndelse? ”Kristendomen handlar om en korsfäst Gud”, är något av det första som skrivs. Och syftet med Jesu död beskrivs: ”Människan, som en gång svikit Gud och Guds löften, kan inte på egen hand ta sig tillbaka till gemenskapen med Gud. . Jesus tog på sig den skuld människan har till Gud och till andra människor och det straff som människan borde fått.”

Reflektion: Läroboken är noga med att förtydliga och förklara svåra begrepp. Ofta görs detta på samma sätt som i många kyrkliga sammanhang. Exempelvis: Kyrkan beskrivs som en kropp med många olika delar, liksom olika människor finns i den kristna gemenskapen, och alla behövs. Den helige Ande beskrivs som vinden. ”Man ser inte vinden, men ser dess verkningar.”

Fotnot: Lärardelen till dessa läromedel har inte analyserats för denna sammanställning.

alternative_text

3 frågor till Ingela Bengtsson, redaktör på Sanoma utbildning.

Vad avgör främst vad som står om kristen tro i religionsböckerna?

– Kursplanen beskriver religionsämnets centrala innehåll, som gudsbild, människosyn och etik. Kristendomen tar större plats än övriga religioner. När man väljer kristna berättelser är förstås korsfästelsen och uppståndelsen viktiga.

Hur anpassar ni er till målgruppen?

– Vi vill att allt ska berättas väldigt rättframt. Eleven ska inte behöva ha någon förförståelse, men samtidigt ska troende känna igen sig. Vi tänker mycket på vilka bilder vi väljer och blandar konst, symboler och allmänmänskliga bilder.

 Vilka kunskaper om kristen tro har vanligtvis författarna?

– Ofta är de lärare i grunden, men bakgrunden kan annars se olika ut. Om förlaget anser att det behövs anlitar vi ämnesspecialister. Ibland vänder vi oss också till samfund för granskning.

alternative_text

Vad som sägs i klassrummet om kristen tro beror på vem som undervisar. I Ängskolan i Sundbyberg finns läraren Fredrik Tranehed som vill väcka nyfikenhet hos sina elever. 
– Det är viktigare att diskutera frågan än lösningen – vad är meningen med livet? Sen kan vi fundera över hur vägen ser ut för olika personer, säger han.

– Det finns en gemensam nämnare för religion och politik, eller hur? Det är lycka. I grunden vill alla väl. Men vägen dit ser olika ut, säger Fredrik Tranehed till årskurs åtta.

Han ska precis till att avsluta lektionen när Dagen kommer på besök. Jag är där för att skriva om religionskunskap i högstadiet. Men just nu har klassen inte alls religion på schemat. Med två veckor kvar till det svenska valet passar givetvis alla lärare på att prata om samhälle och politik.

Under måndagseftermiddagen hinner Fredrik Tranehed undervisa tre klasser. Två åttor och en nia. Ord såsom makt, statsminister, proposition, regering och riksdag förklaras och diskuteras. Eleverna gör quiz om politik och samhälle och tittar på informationsvideos på bärbara datorer.

Väggarna talar om mångfald

Klassrummets väggar är prydda med planscher och citat. Där ses FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, historien om andra världskriget, bilder på den hinduiska guden Ganesha och citat från Gandhi. Några hemmagjorda pilar i kartong med ord som ”Pontus Pilatus”, ”Galileen” och ”Jesus lik” hänger kvar på väggarna sedan elevernas dramatisering av Jesu död och uppståndelse i våras. Klassrumsväggarna talar om mångfald och elevsammansättningen i klasserna gör detsamma.

- Det finns väldigt många religioner här inne, berättar några elever.

– Men vår lärare är väldigt accepterande. Han har ett öppet sinne.

Religionskunskapen har blivit roligare

Jag ställer frågan om de skulle känna sig fria att berätta om sin tro inför klassen. Och det skulle de. Ingen skulle titta snett eller himla med ögonen. Man vågar visa sin personlighet, tillägger en elev. Dessutom har religionskunskapen blivit roligare i högstadiet.

– Religion var ganska tråkigt faktiskt. Jag har ingen religiös bakgrund alls. Men vissa områden är intressanta ibland. Typ när man pratar om vad som händer efter döden och så, säger en tjej i årskurs nio.

Att läraren Fredrik Tranehed brinner för ämnet religion är det ingen tvekan om. Han har nyligen varit på resa till Varanasi i Indien och hämtat inspiration, material och bilder. Just nu har han ”snöat in sig” på symboler och deras tillsynes odödliga betydelse, berättar han. Fredrik älskar att undervisa och tycker inte alls att det är så känsligt att prata om trosfrågor.

– Det är ett underbart ämne. Religionsämnet är det som ligger närmast eleverna – ibland utan att de själva vet om det. Alla människor bär de stora livsfrågorna inom sig.

Fredrik Tranehed anser att grunden till all religionsundervisning är att skapa ett klassrum som är tillåtande och tryggt. Ingen ska snäsa åt dig för att du säger vad du tror.

Vanligt med trångsynthet och fördomar

Men fördomar och trångsynthet är däremot vanligt i många andra svenska klassrum, berättar Karin Kittelmann Flensner, forskare inom utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst, som tidigare skrivit en avhandling om hur man talar om religion i klassrummet.

– Många utgår från en sekulär hållning när man pratar om religion. Det sekulära perspektivet uppfattas som det neutrala. Religion beskrivs som något dammigt. Religiös var man förr i tiden. Forskningen visar att troende elever inte känner igen sig i beskrivningen av den egna tron, säger hon.

Extra problematiskt blir det om läroböcker eller lärare inte problematiserar eller visar på mångfalden inom religionen. Såväl generaliseringar som specifika personliga berättelser från troende i läromedlen kan skapa problem.

– Tillrättalagda berättelser om hur en troende gör, eller att man skriver ”så här tror de flesta” har ibland skapat diskussioner i klassrummet om vem som är en ”riktig” kristen eller muslim, säger Karin Kittelmann Flensner.

Alla tolkar tro och traditioner på olika sätt

En lösning skulle vara att beskriva religion utifrån olika nivåer, menar hon. Den översta nivån är den vida traditionen som sedan grenar upp sig i regionala och lokala traditioner. Sedan bör man betona att varje individ är unik och tolkar tro och traditioner på olika sätt.

– Problemet är att ämnet religion får väldigt lite tid i skolan. Det begränsar vilken bild man kan ge. Ibland hoppar man över kristendomen och tänker att eleverna redan kan den delen, säger Karin Kittelmann Flensner.

 

Religionsämnet får oftast minst tid av SO-ämnena

Fredrik Tranehed håller med om att tiden är knapp och beklagar att religionskunskap ofta får minst tid av de fyra SO-ämnena. Han själv tar dock alltid lika mycket tid för religion som för övriga ämnen. Och att tala om kristendomen ser Tranehed som självklart. Redan i sjuan vill han stadfästa elevernas kunskaper om Gamla testamentet, om förbunden och de bärande berättelserna som i slutändan leder fram till ”bokreligionerna”. Från denna utgångspunkt talar han om Jesus. Upplägget på religionsundervisningen har han bestämt själv. I stället för att använda ett enda specifikt läromedel plockar han bitar från olika källor. Ängskolan har två tryckta läromedel. Eleverna har också tillgång till olika digitala läromedel och Fredrik Tranehed använder dessutom videoklipp från UR.

– Jag går också gärna till urkunderna. Familjens Bibel är trivsam. Den är lite kortare och har bilder, säger han.

Viktigt att visa på mångfald

Att läsa direkt från urkunderna öppnar upp för att prata med eleverna om tolkningar och förklara varför olika troende tolkar vissa frågor olika. Inte minst gällande känsliga frågor såsom abort, våld och preventivmedel.

– För mig är det viktigt att få eleverna att förstå att de grundläggande värderingarna i samtliga världsreligioner är nedskrivna av människor som syftar till en bättre värld. Men sedan är texterna knutna till den epok då de skrevs.

Att visa på mångfalden inom världsreligionerna är därför oerhört viktigt, menar Fredrik Tranehed. När han talar om kristen tro håller han sig oftast till de stora frågorna – om livet efter döden, om det dubbla kärleksbudskapet, den gyllene regeln, om Jesu död och uppståndelse.

Vad som sägs i undervisningen bestäms slutligen av läraren själv. Fredrik Tranehed medger att det kan vara både bra och dåligt.

– En bra lärare gör det givetvis bra. En mindre bra lärare gör precis som en mindre bra pilot - han kraschar, säger Fredrik.

Den gången går det ut över eleverna.

Hoppas på ömesesidig respekt och förståelse

På ett studiebesök i Storkyrkan tog en av de muslimska killarna av sig skona när han gick in. Därefter vände han sig till sin religionslärare och frågade om han kunde be där. Absolut, svarade Fredrik Tranehed. Det var ju Guds hus, även om det var en kristen kyrka. En annan muslimsk elev protesterade. Inte kunde han be där, menade hon. Den muslimska killen tittade på henne och sa att det var samma Gud – så Gud skulle höra hans bön där också. Då ryckte hon på axlarna och sa ”Ja, så kan man ju också se det”.

– Precis så ska det ju vara. De väljer att göra olika men är helt okej med det, säger Fredrik Tranehed.

I slutändan hoppas han att religionsundervisningen faktiskt leder till att skapa ömsesidig respekt och förståelse.

Kursplan i religionskunskap

Skolverket skriver att undervisningen ska syfta till att eleverna ska ”bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt”. I årskurs 7-9 ska undervisningen bland annat behandla ”centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi”. Undervisningen ska också tala om kristendomen i Sverige – från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. I kommentarsmaterialet till kursplanen står att man strävar efter att betona den stora mångfald som finns inom de olika religiösa traditionerna.

alternative_text

Det är känsligt. Att skriva om religion är som att ge sig ut på ett minfält. Det menar Viktor Aldrin, lektor i SO-didaktik vid Högskolan i Borås. Därför väljer många läromedelsförfattare att skriva mycket om kyrkohistoria och mindre om vad det innebär att leva som kristen.

Ett stort problem i många läromedel i religionskunskap är att de elever som är troende inte känner igen sig i beskrivningen av den egna religionen. Detta gäller inte minst för de kristna, menar Viktor Aldrin.

– Men de som inte är religiösa känner väldigt bra igen ”de där religiösa” i beskrivningarna. Det handlar mycket om föreställningar och fördomar som inte riktigt stämmer, säger han.

I artikeln ”Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?” drar Aldrin flera generella slutsatser som även kan gälla för läromedel i högstadiet.

Ortodoxa och orientaliska kyrkor är exempel på kristna traditioner som är dåligt eller inte alls bevakade i läromedlen, menar Viktor Aldrin. Detta blir extra problematiskt eftersom det finns många kristna inom dessa grupperingar som invandrat till Sverige de senaste åren.

– Att vara kristen innebär i de flesta läromedel att tillhöra Svenska kyrkan. Och då handlar det om det kulturella, det vill säga högtider och ritualer. Men det handlar inte så mycket om vad det innebär att leva som kristen. Så då är frågan, för vem är böckerna skrivna egentligen? Religionerna känner inte ens igen sig, säger Viktor Aldrin.

Ett klassiskt upplägg i undervisningen och i läromedlen är att man radar upp världsreligionerna och lägger stor tyngd på religionshistoria. Mest för att det är enkelt, menar Viktor Aldrin.

– Läroplanen är i dag så fullspäckad med punkter på vad eleven ska kunna. Därför betar man av världsreligion för världsreligion och bockar av. I slutet tar man lite av etiken. Sedan har tiden ofta tagit slut. Den här uppdelningen är väldigt unik för Sverige. Religion är ju liv, etik och världsbild. Men i dag betraktar vi religionsämnet lite som att gå på ett konstmuseum.

Elevernas förförståelse och förmåga att reflektera samt det begränsade utrymmet i läromedlen avgör hur djupt man går för att förklara den kristna tron.

– Varför Jesus dog är teologiskt riktigt trassligt. Hur mycket bakgrundsinformation behöver eleverna för att förstå det? Det kan vara väldigt svårt att få till de där mer komplexa frågorna.

När det gäller kritik mot kristen tro i läromedel ställer sig Viktor Aldrin mycket skeptisk.

– I läroplanen står det att man ska diskutera minoritetens och majoritetens rätt att få verka i vårt samhälle. Men läroböckerna tolkar nästan alltid detta som rätten att utifrån gå in i en religion och kritisera den religionen, säger Viktor Aldrin och fortsätter.

– Problemet är att en praktiserande religiös upplever det extremt kränkande. Och den kritik som aldrig tas upp är kritik mot kritiken. Varför ska man tjata så mycket om att Jesus troligtvis inte uppstod? Den diskussionen är inte ens relevant eftersom kristendomen menar att Jesus har uppstått och det är ju kristendomen som det undervisas om.