Gästkrönika
Det är som att vi tror att vi inte behöver frälsning
Jag drömmer om en kyrka där man vågar visa varandra sina smutsiga fötter och sätta ord på sin synd, skriver Eleonore Gustafsson.
Eleonore Gustafsson.
Josein Winzell (CUSTOM_CREDIT)
Ibland oroas jag över att vi som kyrka kommer allt längre bort ifrån det som borde vara vår kärnverksamhet. Att vi tappat både språk och praktik för hantering av synd. Det är som att vi tror att vi inte behöver någon frälsning eller att vi inte vågar säga som det är. En bibeltext som kanske skulle kunna hjälpa oss att komma i kontakt med vårt kärnuppdrag är berättelsen om hur Jesus i Joh 13:1-17 tvättar lärjungarnas fötter strax före sin död.