Gästkrönika

Kanske ser vi en glimt av Gudsrikets hemlighet i Mello

Kanske är festen en bild av kyrkan där vi får en glimt av Gudsrikets hemlighet, skriver Ida-Maria Brengesjö

Gästkrönika av Ida-Maria Brengesjö. Bakgrundsbild: Publikhavet på melodifestivalen.
Skulle man inte kunna se det som en bild av kyrkan? I alla fall om vi tänker att Mello representerar en fest där allvar och skratt får plats, där människors olikheter och erfarenheter blir vackra delar av den större helheten och där det som förenar oss inte är musiken, men kärleken från Gud, skriver Ida-Maria Brengesjö.
Publicerad Senast uppdaterad

På lördagskvällen sitter jag bänkad framför tv:n. Barnen är orimligt taggade, popcornen poppade och festen i gång. Det är Mello-yra i Sverige och jag ska ärligt erkänna att hade det inte varit för barnen hade jag inte tittat. Mycket med Mello är enligt mig både problematiskt och moraliskt tveksamt, men samtidigt finns det något attraktivt.

Subscribe for full access

Get instant access to all content