Kerstin Arthur-Nilson var älskad av många barn

En mångsidig barnboksförfattare och en mycket engagerad församlingsmedlem som själv upptäckte tron som vuxen – det är Kerstin Arthur-Nilson, som precis hann fylla 85 år innan hon lämnade jordelivet i början av februari.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Kultur

- Hon var en ivrig apologet och evangelist som ständigt törstade efter att lära sig mer, säger vännen och förlagskollegan Anna Ehde Malmberg.

Den generation som slukade Normans förlags och Dagen-husets barnromaner i början av 1980-talet mötte Kerstin Arthur-Nilson gång på gång, och allra först med julboken Ängladuken, där knubbige Frank och hans osannolika bästisar, en skröplig äldre kvinna och en möjligen-blivande-värsting, tillsammans manifesterade en annorlunda julglädje. 
Julen skulle sedan bli en Kerstin Arthur-Nilson-specialitet – inte den jul där allt blir som någon har tänkt ut, utan den jul som uppstår när undret sker mitt bland människorna. Hon skrev två adventskalenderböcker till för pingströrelsens barnbokklubb, "Krubban i Krokum" (1987) och "Julundret" (1991). Frans och hans vänner levde vidare i ytterligare tre böcker, och barnbokklubben spred också två historiska romaner, "Pojken och fåglarna" och "Frökens pojke". Flera av böckerna lästes in och översattes till danska och norska.
- Vi spelade in "Krubban i Krokum" som adventskalender i Radio Ekerö när jag gick medielinjen på Kaggeholms folkhögskola, berättar Maria Klanac som är bibliotekarie i Växjö. Allan Schulman regisserade. Jag spelade rollen som prästfru. Det var roligt!
- Vi sände "Krubban i Krokum" i närradio, säger Vanja Roshagen som är diakon i Örsjö och Oskars församlingar nära Nybro. Hon har ett fantastiskt språk. Jag har många av hennes böcker i hyllan.

Kerstin Arthur-Nilsons författarbana hade börjat många år före adventskalenderuppdragen. Hon debuterade 1964 med en bok på Bonniers, och hennes flickbokshjältinna Nusse, som ofta råkar illa ut och tar det mesta med glatt humör, dök upp i flera böcker hos B. Wahlströms under 1970-talet. Under samma period arbetade hon med en barnboksserie där Knubben var huvudperson.
- När jag började arbeta i Gustav Adolfs församling i Helsingborg 1979 blev jag ansvarig för en studiecirkel för konfirmandföräldrar, berättar Anna Ehde Malmberg. Kerstin och hennes man Nils var två av deltagarna, och när året var slut ville de och några till fortsätta med en bibelstudiegrupp. Den gruppen finns än i dag, och Kerstin var med så länge hon kunde. Hon hade kommit till tro som vuxen, ”drabbad av det oväntade” vid sonens konfirmation, och hon blev en ivrig kristen apologet och evangelist som ständigt törstade efter att lära sig mer.  
Jonas Lindberg, som är präst i Uppsala domkyrka, var också med i Gustav Adolfs församling.
- Mina minnen av Kerstin är inte så starkt förknippade med hennes böcker, säger han, utan snarare med det yrväder hon var som person och med en del annat som hon skrev, konfirmationsspel och manus till fastekampanjskabaréer. Där var jag med, och jag minns hennes texter som bra, fast vid ett tillfälle försökte hon slå i oss andra att man talar spanska i Brasilien!

1990 startade församlingen ett eget förlag som drevs av tre kvinnor. Kerstin Arthur-Nilson, Anna Ehde Malmberg och Christina Voss Vikström gjorde foldrar, församlingsmaterial, väggkalendrar och böcker, bland annat två med dikter av Kerstin.
Karin Ranieli i Hallsberg berättar:
- Ibland har jag i olika sammanhang blivit ombedd att läsa dikter, och då har ofta Som i solens öga varit med. Jag har ett bokmärke på sidan 51, vid dikten ”Snitslad Bana”: ”Jag är inte särskilt modig av naturen, och skog har alltid skrämt mig. Jag vill ha fria vidder, raka rör och helst kunna se runt hörnen. Men när jag ska gå där du har ställt mig, Herre, med näsan rätt mot skogen, och jag ser dina snitslar fladdra från träden som ivriga fåglar, då är jag plötsligt inte rädd mera, då rusar jag rätt in i grönskan, då spanar jag med förväntan efter nästa, och nästa och nästa -"  
Den dikten finns också i en ungdomsroman som gavs ut i pingströrelsens ungdomsbokklubb 1987 efter att ha vunnit pris i en nordisk tävling. En grupp tonåringar är utkommenderad som skördearbetare i nordvästra Skåne under tidigt 1940-tal, och berättaren, en flicka som är något äldre än vad Kerstin själv var vid samma tid, dras mellan önskan att höra till och instinkten att försvara en tysk klasskamrat. Samtidigt börjar judiska flyktingar ta sig över Öresund, och en hel familj hamnar hemma hos berättaren och hennes föräldrar.
Och också här inträffar julundret – eller åtminstone Luciaundret.
- Jag läste den igen för några veckor sedan. Den är verkligen fin, och så aktuell, säger Anna Ehde Malmberg. Kerstin gjorde så mycket, både i församlingen och utanför. Jag har ofta tänkt att om hon hade varit några år yngre hade vi kunna göra så mycket viktigt och roligt tillsammans. Hela tiden när jag tänker på henne poppar det upp roliga episoder från vår vänskap och vårt samarbete, men också minnen av hennes djupa och seriösa engagemang i den kristna tron.

Anna Braw

 

Fakta: Kerstin Arthur-Nilson

2 januari 1931–3 februari 2016.

Född och bosatt i Helsingborg.

Författare, församlingsmedarbetare, illustra­tör, amatörskådespelare.

En av GA-förlagets (numera GAudete förlags) grundare.