Hasse Boström: Unga har en falsk och snedvriden bild av droger

Men det viktigaste, förstod man, var att han ville ha friheten att bestämma själv. ”Jag gör det jag känner för, liksom, och det som jag vill ha.”
Det självcentrerade synsättet är tyvärr det som Sverige nu importerat från drogliberala kulturer, bland annat från USA.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

I SVT:s Agenda 14 juni intervjuades en ung man i Ronneby. Han och en kompis berättade öppet hur de beställde narkotika till kvällens fest. Tittarna fick se hur langaren dök upp vid ytterdörren med varorna.

Avsikten var att belysa hur attityden hos många unga förändrats när det gäller syn på droger. Viss narkotika jämställs numera hos många unga med att dricka alkohol, ett intag man antas kunna kontrollera. De är bara ”vanliga Svenssons, som sköter sina liv men använder droger” som en av dem uttryckte det.

I reportaget får den intervjuade frågan om han inte är bekymrad över att han göder den organiserade brottsligheten, som i sin tur hänger ihop med de gängkriminellas framfart. För det är ju det som är verkligheten. Narkotikahandeln styrs av kriminella och som polisen och narkotikaexperten Lennart Karlsson berättade i Agenda: när polisen agerar kraftfullt i storstäderna flyttar verksamheten ut i landet. Till nya marknader.

Jo, en gnutta dåligt samvete tycktes den unga killen ha. Men det viktigaste, förstod man, var att han ville ha friheten att bestämma själv. ”Jag gör det jag känner för, liksom, och det som jag vill ha.”

Det självcentrerade synsättet är tyvärr det som Sverige nu importerat från drogliberala kulturer, bland annat från USA.

Under tisdagen presenterade Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) en rapport om hur de ungas attityder förändrats. Unga som anser att det borde vara tillåtet att röka hasch eller marijuana uppgår i dag till 13 procent, enligt rapporten, medan samma siffra var 5 procent år 2003.

De unga ser också mindre utsträckning narkotika som ett problem. År 2003 var det 71 procent som instämde helt eller delvis i påståendet ”narkotika är ett av våra största samhällsproblem”. 2019 var samma siffra 50 procent.

På motsvarande sätt tror färre nu än 2003 att ”alla som använder narkotika riskerar förr eller senare att få problem”. Detta ansåg 89 procent för 17 år sedan, medan bara 69 procent instämde i påståendet i förra årets enkätundersökning. Det ska dock påpekas att majoriteten unga fortfarande är restriktiva i synen på narkotika.

I den svenska debatten har förespråkarna för avkriminalisering pekat på Portugal och vissa delstater i USA som exempel på att dödligheten minskat. Men som författaren och läraren i socialpedagogik och drogprevention, Staffan Hübinette, skriver i en artikel är det inte alls möjligt att dra sådana slutsatser. Dödligheten ökade till exempel i Portugal 2018 medan den minskade i Sverige samma år. Siffrorna från USA bevisar inte att avkriminaliseringen påverkat utvecklingen av antal dödsfall.

Sverige har höga dödstal på grund av narkotikabruk. Men det finns ingen anledning att tro på drogliberalernas påståenden att avkriminalisering löser problemet.

Det behövs i stället insatser för att förbättra vården och en kraftig opinionsbildning för att stoppa den snedvridna och falska bild som många av dagens unga fått av droganvändning.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Maria Gustin Bergström och Stefan Gustavsson landar helt olika då Sverige är på väg att ta fram en ny migrationspolitik.
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord