Joakim Hagerius: Frikyrkan växer med USA-pengar

Företagspengar från Kina är värre än kyrkstöd från Amerika.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Med hjälp av utländsk finansiering ska svensk pingströrelse etablera trettio nya församlingar under tre år, skriver Dagen (7 juni). Det amerikanska syster­samfundet Assemblies of God står för pengar och support. Första året har elva församlingar redan bildats, hälften med finansiering genom lån från USA-fonden.

Läs mer | Elva nya kyrkor med USA-pengar

 

Utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige är inte okontroversiellt. Det är en debatt som får näring när amerikanske pengar visar sig stödja en barnmorskas kamp för samvetsfrihet genom att stå för rättegångskostnader – eller för den delen när mellanösternpengar stödjer moskébyggen och därmed får inflytande över förkunnelsen.

Men inget är nytt under solen. Det kan vara värt att påminna sig om att frikyrkan i Sverige står på anglosaxiska gåvogivares axlar.

År 1830 kom metodistprästen George Scott till Stockholm genom industrimannen Samuel Owens försorg. Åhörarskaran­ växte fort och med hjälp av frikostiga gåvor från både England och Nordamerika uppfördes snart Sveriges första frikyrka: Engelska kapellet. Ett stenkast från Sergels torg stod den 11 meter höga kyrkan, i två våningar, och rymde hela 1100 personer.

Läs mer | Härifrån kommer USA-pengarna till nya pingstförsamlingar

 

Scott angreps av både tidningar och präster och tvingade fly landet efter att kyrkan stormats av missnöjda människor på palmsöndagen 1842. Kyrkan stängdes av myndigheterna som fruktade ytterligare våldsam­heter och Scott förbjöds att predika. Knappt tio år senare gavs tillstånd att hålla bibelstudier i kyrkan och 1857 blir Carl Olof Rosenius anställd som predikant – även nu med ekonomiskt stöd från USA. Det var året efter den inomkyrkliga förnyelserörelsen Evangeliska fosterlandsstiftelsen startat och tagit över kapellet.

På liknande sätt var det med baptisterna. Stockholms första baptistförsamlings kapell invigdes 1865 efter att pastor Anders Wiberg varit i England och Amerika på framgångsrik insamlingsresa.

Utländsk finansierad religiös verksamhet i Sverige är inget nytt. Ska man vara helt okritisk till fenomenet? Inte alls, lika lite som man bör vara okritisk till all form av utländsk näringslivs­investering i landet.

Att sälja ut svenska hamnar till statskontrollerade kinesiska företag är ingen bra idé. Men det betyder inte att all utländsk investering i Sverige är dålig.

Man kan inte dra allt näringsliv över en och samma kam, och på samma sätt bör man tänka om religion. Islamistiskt finansierade moskébyggen som i förlängningen bidrar till att mänskliga fri och rättigheter inte respekteras och att demokratiska värden undergrävs bör så långt det är möjligt förhindras. Men det kan inte innebära att allt internationellt stöd till religiös verksamhet förbjuds.

Om det finns förmåga till urskillning i näringslivet bör vi förvänta samma hållning när det handlar om religion.

Detta är en text av en av Dagens ledarskribenter och är därmed ett uttryck för tidningens linje. Dagen är partipolitiskt obunden på kristen grund.
TORPKONFERENSEN
Premium
Foto: Privat
Premium
NYHEMSVECKAN
Premium
Foto: Josefin Lilja
Nyheter
Foto: Fredrik Linde
Premium