Fredrik Wenell: 00-talisterna i frikyrkan är individualister

Varje generation har sina särdrag, även inom kyrkan. Forskaren Fredrik Wenell har studerat vad som präglar frikyrkans unga och sett ett tydligt mönster: mer känslor, mindre bibel.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Barnen som föddes vid millennieskiftet blir i år myndiga. När Ungdomsbarometern, som bygger på svar från 23 132 personer i åldern 15–24 år, har kartlagt ungas attityder och livsstil framträder bilden av en generation av samhällsengagerade individualister som fötts in i en datoriserad värld och som skjuter upp vuxenblivandet genom att börja jobba och bilda familj senare i livet.

Samhällsengagerad individualist kan låta paradoxalt, men bygger på att unga känner ett ökat individuellt ansvar för sin egen framtid samtidigt som de tror på sin förmåga att påverka samhället.

Intresset för politik har ökat, men färre vill bli medlemmar i en etablerad organisation. Inom religiösa organisationer sjönk medlemsantalet från 184 000 år 1994 till 87 000 år 2014.

Fredrik Wenell är lektor vid Örebro teologiska högskola och jobbar med ungdomsfrågor inom EFK (Evangeliska frikyrkan). Dessutom är han konsulent för Sveriges kristna råd i frågor som rör barn och unga. I sin forskning har han tittat närmare på vad som präglar den unga generationen frikyrkliga. 

– 00-talisterna är i allmänhet utpräglade individualister, vilket också påverkar hur de ser på, och uttrycker, sin tro. De beskriver ofta tron som en kamp mellan höjder och dalar i bemärkelsen att de kan få starka gudsupplevelser på läger och konferenser men att vardagen är svårare. De lever i en omvärld där den kristna tron inte är självklar, vilket gör att tron inte får något stöd.

– Det individuella perspektivet präglar också hur de talar om Gud. De använder ett vardagligt språk och pratar nästan bara om Gud i vänskapliga termer, om att de är sedda av Gud och att de känner hans närvaro. När de inte hör eller känner Gud beskriver de därför honom som frånvarande.

Varför tror du att det emotionella präglar den unga generationen?

– Det finns flera förklaringar. Tonårstiden är som bekant ofta en tid av starka känslor. Men sedan påverkar den starka individualistiska samhällstrenden där inre bekräftelse blir vägledande även i kyrkan. I en kyrklig kontext översätts det till att Gud ska bekräfta jaget och att man ska lyssna till sin inre röst.

Läs mer: Ulrik Munther: Många av mina fans är kristna

 

Alma Strömberg är 18 år och aktiv i Pingstkyrkan i Jönköping. Hon känner igen sig i mycket av det Fredrik Wenell sett i sin forskning och beskriver sin generation som ”kreativ, känslostyrd och med stor potential”. Det finns mycket vilja att utvecklas, påverka och förändra, vilket också präglar de kristna 00-talisterna, menar Alma.

– Det är en balansgång att uppmuntra till gudsmöten men samtidigt inte bara prata om att bli berörd av Gud eller få tilltal. Ibland tycker jag att vi inom kyrkan har för stort fokus på det känslomässiga, säger Fredrik Wenell.

– Jag är ganska principfast som person och för mig handlar att vara kristen mycket om att hålla fast vid mitt beslut. Jag kan se ett mönster i att de som lämnat kyrkan ofta säger att kyrkan begränsar dem och livet de vill leva. De går mycket mer på vad som känns bra i stunden. Samtidigt förstår jag att människor kan börjar tvivla om de under lång tid inte känt Guds närvaro.

Fredrik Wenell har utifrån intervjuer med unga kunnat konstatera att de flesta talar om att det är logiskt att tro på Gud, men att Bibeln och den kristna traditionen är frånvarande i deras resonemang.

–  I stället hänvisar många till kärlek, vilket ju är ett öppet begrepp. Det får till exempel konsekvensen att många unga tycker att det är okristet att inte fullt ut bejaka homosexualitet. Det kommer oftast inte ur en brottningskamp med bibeltexter och tradition.

Finns det några risker med att fokusera på det känslomässiga?

– En norsk studie där man intervjuat kristna ungdomar både vid 13 och 25 års ålder visade att när tron förankrades emotionellt blir den mer flyktig och lättrörligt till skillnad från när den är baserad i kunskap. Känslomässiga kickar kan man få på andra håll. När man inser att man känner lika starka känslor på en fotbollsmatch som på en gudstjänst väcks ofta frågan: Vad är skillnaden?

 

Historiskt har frikyrkorörelsen alltid betonat individens frihet. Kan det vara den egna individualismen som biter tillbaka?

– Det stämmer att frikyrkorörelsen betonade ett brott mot enhetskulturen och i stället betonade det personliga valet. Men då var det inte en attityd av att ”tyck som du vill”. Snarare var det ”kom, var med i den här gemenskapen, vi tror såhär”. Det egna beslutet då var helt enkelt något annat än dagens tendens att hela tiden söka bekräftelse inifrån. 

Läs mer: Kommer kristen tro dö ut bland Europas unga?

 

I sina studier har Fredrik Wenell också tittat närmare på ungas samhällsengagemang och upptäckt att det finns ett stort engagemang i enskilda frågor, men att det är få som är konsekventa på ett individuellt plan. Man kan till exempel vilja vara miljömedveten men ändå flyga jorden runt, berättar Wenell.

– Det är också tydligt att samhällsengagemanget för många är frånkopplat tron. I stället för att hitta inspiration till ett engagemang i Bibeln får man den inspirationen på andra håll. Där vill jag utmana kyrkan att bli bättre på att motivera samhällsengagemang utifrån Bibeln och den kristna traditionen.

Alma Strömberg delar bilden av att många av hennes jämn- åriga är samhällsengagerade. Hon lyftet framför allt jämställdheten och miljöfrågorna, men säger också att engagemanget är frånskilt tron. Däremot ser Alma att många vill engagera sig i kyrkans verksamhet som ett uttryck för tron.

– Bland de som kommer regelbundet till kyrkan finns ett stort engagemang att bygga kyrka och de vuxna ger oss mycket utrymme att utvecklas. Jag har till exempel varit koordinator för nyårslägret Unite två år i rad. Jag växte sjukt mycket genom den uppgiften, säger Alma Strömberg.

Debatt