Pär Holmgren: Jag saknar andligt perspektiv i klimatdebatten

Svenska folkets favoritmeteorolog har klippt sig och skaffat jobb i Bryssel. I Dagens podcast berättar Pär Holmgren om hur klimatet blev hans livskall och om sin längtan efter mer andlighet i miljödebatten.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Dagen möter meteorologen och EU-parlamentarikern Pär Holmgren mitt i lanseringen av sin nya klimatbok ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till”.

– Det sammanfattar läget just nu, det är ungefär så bråttom det är, säger Pär Holmgren själv om titeln.

För många svenskar är du fortfarande känd som ”den där trevlige meteorologen med långt hår”. Hur började din resa in i politiken?

– Jag började utbilda mig till meteorolog på 1980-talet och fick senare en doktorandtjänst. Men efter en tid fick jag också möjlighet att hoppa in som meteorolog på SVT och det kändes mer lockande än att satsa på en forskarkarriär.

– Det var en fantastisk rolig tid på SVT och jag hade förmodligen varit kvar där än i dag om jag inte hade känt så starkt att jag ville jobba mer aktivt med klimatfrågorna. Så 2008 slutade jag på tv. Sedan dess har jag arbetat på olika sätt med klimatfrågan och inför EU-valet fick jag frågan från Miljöpartiet om jag ville vara andranamnet efter Alice Bah Kuhnke på deras lista. Vi kom in båda två och det är fantastiskt roligt att jobba i Bryssel med de här frågorna.

Pär Holmgren berättar entusiastiskt om uppdraget i Bryssel. Rösten är lågmäld och varm, fortfarande känns framtoningen mer som en trivsam meteorolog än en topp-politiker med ett kärvt budskap om klimatkris. Holmgren själv håller med om iakttagelsen.

– För oss som jobbade som tv-meteorologer under 1990-talet handlade väder väldigt mycket om trivsel. John Pohlman var en fantastisk människa och en förebild som lärde mig hur man kunde bjuda på sig själv på rätt sätt. Då, under 1990-talet och början av 2000-talet, var väder och meteorologi något i grunden ofarligt. Att prata väder var något av det mest harmlösa man kunde göra.

– Men så gick några år och plötsligt började några av de här meteorologerna att prata allvar. Och i dag har frågan om väder, vind och klimat gått från att vara helt ofarlig till att vara sprängstoff. Den både upprör och berör människor. Jag förstår att det är tufft att få kritik för sin livsstil från sina egna barn och barnbarn och det är förståeligt att vuxenvärlden vill hitta ursäkter. Men jag tror ändå att vi vuxna måste ta det här ansvaret.

Hur viktig är Greta Thunberg för att belysa klimatfrågan?

– Hon är en enorm katalysator. Dels är hon helt fantastisk på att formulera sig, både i ordvalen och sättet hon talar på. Ser vi på talet hon höll nyligen i FN, så är det ju helt otroligt gripande. Kan man inte ta till sig den oro hon uttrycker så har man nog en spärr någonstans.

– Sedan handlar så klart mycket också om tajming. Hade Greta varit fem år äldre och satt igång sin strejk för sex år sedan hade det antagligen inte hänt någonting. Det visar att det hänt mycket. Samhället och även den mer vuxna generationen börjar bli mottaglig för vad som håller på att hända.

Pär Holmgren börjar redogöra för de senaste rapporterna från FN:s klimatpanel. Han skämtar om att han som meteorolog gärna ”nördar in sig” på temperaturer, nederbördsmängder och extremväder. Samtidigt skulle han gärna se en breddning av i klimatdebatten och fler allmänmänskliga och existentiella samtal i frågan.

– Det hektiska samhället gör att vi glömmer bort den andliga sidan av våra liv. Vi behöver alla stanna upp och fundera kring vilka vi är och vad som är meningen med livet.

– De stora frågorna hinns inte med i vårt samhälle i dag, där så mycket kretsar runt materialism. Det finns ju seriös forskning kring vad som egentligen gör oss lyckliga och när man ser på listans översta punkter är det saker som i högsta grad är hållbara och icke-klimatbelastade. De allra flesta håller nog med om att det viktigaste i tillvaron inte handlar om pengar, utan om ett liv med tid för kontemplation, familj och vänner.

Pär Holmgren skulle inte sätta etiketten kristen som definition på sitt andliga liv, däremot beskriver han att han har ett stort intresse för andlighet och religiösa frågor – inte minst där tron och klimatfrågan möts.

– Kristendomen är tydlig med ansvaret att ta hand om Guds skapelse och där har man mycket att tillföra i hållbarhetsdebatten.

– Det finns många troende som gör ett jättebra klimatarbete, men sedan finns det också många som tänker att ”det där kan inte vi göra något åt – det är ju Gud som bestämmer”. Och den inställningen menar jag inte bidrar till att ta ansvar för att förvaltar den skapelse och natur vi har omkring oss.

Hur har du själv det med Gud i dag?

– I mitt perspektiv är naturen och allt levande gudomligt i någon mening, så jag tycker vi har en väldigt bra relation. Man kanske skulle kunna kalla det för en form av ekoteologi. Jag försöker göra allt jag kan för att planeten ska må så bra som möjligt.

Från inspelningen av podden Dagens människa.
Foto: Malin Aronsson

– I Bryssel bor jag bredvid en stor park vilket ger mig energi, jag märker att jag får otroligt mycket tillbaka av naturen och det hjälper mig att fortsätta kämpa för de här frågorna.

I dag talas det mycket om skam i samband med klimatfrågan. Men är skammen en effektiv kraft för förändring?

– Jag tror att det är olika hur vi människor fungerar. Greta Thunberg sa: ”Jag vill inte ge er hopp, jag vill ge er panik” och det ligger något i det.

– Vissa behöver rent ut sagt en spark i ändan för att sätta fart, men en retorik för mycket byggt på skam och rädsla kan också ta knäcken på unga människor som redan bär på mycket oro inför livet.

– Jag menar att det även finns anledning att våga vara hoppfull. Inte minst när vi ser utvecklingen för sol-, vind- och vattenkraft. Det är helt klart svåra tider, men mycket går också åt rätt håll.

En del menar att det finns likheter mellan vår tids klimataktivister och profeterna i Gamla testamentet. Känner du dig som en profet?

– Jag förstår liknelsen, även om jag inte känner mig helt hemma med profethatten. Jag är en naturvetare som försöker förmedla ett populärvetenskapligt budskap kring hur det funkar och varför det är så bråttom.

Däremot kan Pär Holmgren känna igen sig i det kristna begreppet att ha en ”kallelse” med sitt liv.

– Jag upplever verkligen att klimatfrågan är mitt livskall. Jag hade inte kunnat se mina barn i ögonen om jag inte hade engagerat mig.

– Ibland känns det som att vi i vårt sekulariserade samhälle skurit bort oss själva från andligheten. Och inför den existentiella kris vi står inför just nu hoppas jag att vi börjar fundera över de djupare frågorna, så vi kan hitta tillbaka till någon form av andlighet. Tänk om vi började diskutera värderingar, etik, moral och verklig lycka i stället för allt det materiella, säger Pär Holmgren hoppfullt.

Pär Holmgren

Ålder: 55 år.

Yrke: EU-parlamentariker, författare, meteorolog.

Bor: I lägenhet i Bryssel.

Familj: Tre vuxna barn och ett barnbarn.

Aktuell: Med boken ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till” (Ordfront förlag)

Övrigt: Var chef för SVT:s väderredaktion fram till 2007. Tilldelades 2018 utmärkelsen ”Årets Miljöhjälte” av Världsnaturfonden WWF.

Fakta:

Varför psalmen ”Den blomstertid nu kommer” ger honom hopp.

Kritiken mot en teologi som beskriver människan som skapelsens krona.

Paulus-citatet om det goda man vill men inte gör i relation till klimatfrågan.

KONVERTITEN ABBAS
Joakim Hagerius.
Foto: Natanel Gindemo
LUCIA