För första gången utkom en sångbok med 32 av hans sånger på svenska, under titeln ”Vi är i de bästa händer”. Sångbokens redaktör Roberth Johansson blev med hustru Irene i anslutning till denna händelse inbjuden till en festsöndag i Bjerkrheims födelsebygd i Rogaland på västlandet i Norge. Och en minnessten av sångdiktaren invigdes och vid en samling och kvällskonsert blev Bjerkrheims liv och sånger uppmärksammade. En rad framstående norska sångare som Con Brio-kören, solisterna Arne Pareli och Sigrid Karine Belt medverkade.
15 000 dikter
”Jeg har bare skrevet når noe banker på”, lär Trygve Bjerkrheim ha sagt. Men det måste ha bankat rejält är reflektionen när siffran 15 000 nämns som antalet dikter denne produktive norrman lämnat efter sig. För sin unika insats tilldelades Bjerkrheim Konungens förtjänstmedalj i guld 1993.
Trygve Bjerkrheim (1904–2001) fick ett långt och innehållsrikt liv som redaktör, lärare, förkunnare och diktare. Det var som det sistnämnda han framför allt gjort sig känd, och hans ord har en rad kompositörer känt inspiration att tonsätta.
Våren 2005 instiftades föreningen Trygve Bjerkrheims venner, som har som målsättning att värna om och tillhandahålla det andliga arv som Bjerkrheim lämnat efter sig. Man har i dag närmare 1000 medlemmar i Norge, och arrangerar bland annat en rad konserter och samlingar där Bjerkrheims sånger och livsverk står i centrum.
Jämförs med Lina Sandell
Trygve Bjerkrheim har ibland jämförts med svenskan Lina Sandell. Man har talat om ett teologiskt släktskap. I Bjerkrheims produktion finns ofta skildringen av ljuset, naturen och Guds skaparverk. Men som Kåre Ekroll, ledare för Trygve Bjerkrheims venner, skriver så når Bjerkrheim troligen längst ”i skildringen av Jesu fullbordade frälsningsverk”.
De mest kända sångerna av Trygve Bjerkrheim är troligen ”Han tar inte glansen av livet” och ”Det är makt i de knäppta händer”.
"Han tar inte glansen av livet"
En f.d. elev till Bjerkrheim, 45-åriga Signe Edland hade fått cancer. Och utan att det planerats fick Bjerkrheim vara vid hennes sida när den sista kampen utkämpades. Där fanns också Signes mor Ingjerd, 80 år. Hon sa inte mycket, men upprepade några gånger stilla: ”Signe, Jesus drar båten i land!”
Och snart var Signes livsbåt dragen i land. När Bjerkrheim lite senare står och väntar på ett bussbyte är han i tanken kvar vid det som hänt, och han tänker bland annat på Signes vittnesbörd till en ung flicka sista kvällen hon levde: ”Du skulle vara en kristen, för Jesus tar inte glansen av livet”.
Och så blir sången till, vars rubrik är ”Han tek ikkje glansen av livet”. En sång som bland annat den kände evangelisten Emanuel Minos sjöng vid sin mors mors dödsbädd. Minos hälsade till Trygve Bjerkrheim: ”Denne sangen har du fått fra Herren!”
"Det är makt i de knäppta händer"
I ett förmiddagsmöte predikade missionären Jon Berg och sa bland annat: ”Den starkaste stormakten i världen är fronten med de knäppta händer”. De orden sjönk in hos en av åhörarna, Trygve Bjerkrheim, och han skrev ner orden på ett blomsterkort.
En sommarnatt, en tid senare, vaknade han med orden ”Det är makt i de knäppta händer” så levande för sig. Det blev två verser och refräng, och senare, på uppmaning av en officer i Frälsningsarmén, en vers till riktad till alla som ber för sina barn.
En svensk sångares insjungning av denna sång bidrog till att den blivit Trygve Bjerkrheims mest kända sång. Sångaren var Lage Wedin. Och enligt uppgift sägs ”Det är makt i de knäppta händer” vara den mest spelade sången i det populära radioprogrammet ”Önskekonserten”.
Välkände författaren Tomas Sjödin har i sin bok ”Reservkraft” berättat om sitt möte ”några få timmar hos en gammal man i livets aftonland”. Han skriver att han visste att han bara måste få träffa mannen bakom sången som fått vara till sådan tröst.
Så han tar tåget till Oslo och möter Bjerkrheim med orden: ”Jag har kommit för att tacka dig för en psalm”. Och så berättar han om psalmens betydelse ”som ett värn mot vanmakten hos oss, hur jag gått av och an i våra rum och vilat i de ord han skrev natten mellan den 2 och 3 juni 1955”.
”Det gläder mig, det gläder mig”, säger Trygve Bjerkrheim.
Hans dikter har betecknats som ett hjärtespråk, iklätt vacker och förståelig poesi. Att nu ha fått förmånen att göra denne diktare lite mer känd i grannlandet gläder författaren av denna artikel.
Roberth Johansson
