68 procent har bedömts inte ha en genuin kristen tro

Migrationsverket har en svag förståelse av religion och konversion och den vilar inte på vetenskaplig grund.
Det är en av flera slutsatser i rapporten ”Konvertitutredningen” som Pingst FFS och Skandinaviska människorättsjuristerna presenterade på tisdagen i Stockholm.
Nu rekommenderar rapportförfattarna att alla utvisningar stoppas i väntan på nya riktlinjer.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

I höstas blev 20-årige Mahmoud från Afghanistan för fjärde gången misstrodd av Migrationsverket kring sin kristna tro.

Utvisningen till hemlandet, där kristna konvertiter förföljs och till och med dödas, var ett faktum som blev övermäktigt för Mahmoud och han valde att ta sitt liv.

Det blev startskottet för en enorm faktainsamling som Maria Gustin Bergström, pastor i Pingst Linköping, stod i spetsen för tillsammans med Pingst Integration. Målet var att med vetenskapliga metoder få en överblick över konvertiters situation i den svenska asylprocessen.

Informationen talar sitt tydliga språk. I rapporten har 76 frikyrkoförsamlingar från fem olika samfund på 64 orter rapporterat in 619 fall av asylärenden där afghanska medborgare sökt asyl i Sverige under åren 2015-2018. Samtliga personer är döpta och medlemmar i församlingar och bör därför enligt rapportförfattarna betraktas som konvertiter. 503 av de personerna har också anfört konversion som asylskäl och av dem har 458 personer fått beslut.

68 procent fick negativt besked

Det visar sig att 68 procent av dessa har fått ett negativt besked: de bedöms inte som genuint kristna av antingen Migrationsverket eller Migrationsdomstolen.

Av dessa har 94 procent bifogat ett eller flera olika former av intyg på sin kristna tro från pastor eller församling.

– Dessa handlingar kommenteras i princip alltid på likartat sätt i besluten: ”Ja, vi ser att du har döpt dig, vi ser att du är aktiv, men det är inte tillräckligt bevis”. När det gäller sådana intyg så är det viktigt att påpeka att det är inget som en yrkesman- eller kvinna skriver lättvindigt. Man gör det när man har kontakt och har följt personen under lång tid. Själva dopen föregås också av väldigt mycket förberedelser, berättade Maria Gustin Bergström under presentationen av rapporten.

Rapportförfattarna har sett över de fall som kan bedömas vara konverteringar på falska grunder, för att göra en egen bedömning av hur den verkliga procentsatsen borde se ut.

Av de totalt 619 personerna utgör den kategorin högt räknat 58 personer. Av dessa har 28 redan lämnat landet och tre personer är döda.

– Totalt sett innebär det i vår höga beräkning så antar vi att 11 procent borde vara en rimlig siffra där man antar att man valt att konvertera enbart för att få asyl, säger Maria Gustin Bergström.

Det spelar också roll var i Sverige personerna fått sitt fall prövat. I rapporten framgår det att i Göteborg har 80 procent avslag, medan i Jönköping och Malmö är siffran 44 procent respektive 50 procent.

Stor rättsosäkerhet

Ruth Nordström, chefsjurist på Svenska människorättsjuristerna, tar upp Migrationsverkets orimligt högt ställda kunskapskrav.

– Vi ser en väldigt låg värdering av personliga trosupplevelser och mycket höga krav på intellektuella resonemang. Det här är något som strider mot riktlinjerna från FN:s flyktingorgan, UNCHR, där man säger att den personliga trosupplevelsen är viktig att ta hänsyn till.

– Det har också varit en väldigt låg värdering av skriftlig bevisning och religionsutövning. Det har på samma sätt resonemang som strider mot alla konventioner och rättigheter, där själva religionsutövningen är det viktiga. Om man deltar i gudstjänster, har döpts, deltar man i ritualer och sedvänjor som bön, tillbedjan och annan form av religionsutövning, då ska det värderas. Det är en självklarhet utifrån UNHCR:s riktlinjer, konstaterade Ruth Nordström.

Läs även: Ulrik Josefsson: Kristen tro långt mer än bara intellekt

KONVERTITEN ABBAS
Joakim Hagerius.
Foto: Natanel Gindemo
LUCIA
Staten och Svenska kyrkan
Kyrkominister Marita Ulvskog och ärkebiskop KG Hammar på 1998 års kyrkomöte i Sigtuna.
Foto: Ulf Palm/TT
Foto: Ulf Palm/TT