28 september 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Bara två av tio unga svenskar ser sig som troende

Endast 20 procent av Sveriges ungdomar beskriver sig som troende. Det väcker viktiga frågor för kyrkorna, menar teologen Fredrik Wenell.

1 av 3

Att bara två av tio ungdomar svarar att de är troende, förvånar inte Fredrik Wenell som forskat kring ungdomar och tro.

– Det var väntade siffror. Forskningen visar att det är svårt att överföra tro i dag, att det är lättare att sluta tro.

Siffrorna kommer från en nationell attityd- och värderingsstudie genomförd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Studien har genomförts flera gånger sedan 1993, men det är första gången som attityden till tro och religion undersöks.

– Jag är väldigt glad över att man nu undersöker detta så att vi om några år kan ha siffror att jämföra med. Som teolog och ledare i kyrkan tänker jag att det är viktigt att veta, så vi inte bygger våra idéer och förslag utifrån att det är många som är andliga och troende, säger Fredrik Wenell som är lärare på ALT och konsulent på Sverige kristna råd i barn och ungdomsfrågor.

"Unga troende upplever utsatthet"

I undersökningen definieras troende som någon som tror på en gud och identifierar sig med någon av de organiserade religionerna i Sverige. Dessa tillhör i dag en minoritet i samhället, menar Fredrik Wenell.

– Det finns indikationer på att unga troende i dag upplever en utsatthet, exempelvis från lärare som anser att det är något apart och konstigt att tro.

Av de 20 procent som svarat att de är troende uppger 31 procent att de regelbundet, minst en gång i månaden, deltar på religiösa möten.

– Det visar hur svårt det är för unga att engagera sig i organiserade uttryck av tron, som våra kyrkor och samfund. Det bekräftar också bilden från andra studier som visar att man har sin tro på ett privat sätt.

Vad säger det här om kristna ungdomar och kyrkan?

– Jag tror att det uppstått ett glapp mellan ungas livsvärld och hur vi lever och uttrycker vår tro i kyrkan. Hillsong har hittat ett sätt som attraherar, även om det såklart inte är det enda sättet.

Fredrik Wenell menar också att frikyrkans betoning på att ”det räcker att tro på Jesus” bidragit till en privatisering av tron där kyrkans roll tonats ned. Dessutom tror han att viljan att passa in bland vänner och inte upplevas som annorlunda, gör att ungdomar väljer att avstå från kyrkans verksamheter.

Vad är kyrkans svar på det som framkommer i undersökningen?

– Vårt uppdrag är som alltid att förkunna evangeliet och vägleda unga kristna till en levande tro. Sedan behöver vi fundera över former och uttryck och hur vi pratar om teologiska frågor, som till exempel hbtq-frågan. Där finns ett glapp i vad man uppfattar att kyrkan lär och vad ungdomar möter i andra sammanhang.

"Kompisar tycker man är märklig"

Studien visar också, likt många andra undersökningar, att den psykiska ohälsan ökar bland unga. Där tycker Fredrik Wenell att kyrkor behöver göra vad de kan för att skapa helande frizoner för ungdomar och se upp så de inte bidrar till ohälsan.

– I alla sociala grupper sätts det upp regler för att få vara med, vilket kan skapa en press. Det kan också handla om att det upplevs som en belastning att kompisar tycker att man är märklig som kristen. Det här är saker vi behöver prata om.

Albin Larsson

Albin Larsson är reporter och printredaktör på Dagen.

Fler artiklar