Nyheter

Därför dök Erik Ullenhag upp hos Equmeniakyrkan

Han kandiderar som ny partiledare för Liberalerna och vill väcka liv i frågan vad det innebär att vi har en sekulär stat. Men vad gjorde Erik Ullenhag egentligen på Equmeniakyrkans kyrkokonferens i Jönköping?

"Mycket trevligt att ses. Tack för givande samtal", skriver Erik Ullenhag på Twitter efter att ha fångats på bild tillsammans med pastor Gustaf Björkman på Equmeniakyrkans kyrkokonferens i Jönköping.

När Dagen når Erik Ullenhag, som är på rundresa i Sverige inför det stundande partiledarvalet i Liberalerna, berättar han varför han dök upp bland 1 100 frikyrkokristna på konferens.

– Jag råkade vara i Jönköping, säger han.

– Jag var där för att träffa liberala företrädare och visste inte att de hade det här mötet.

Men bland partivännerna i Jönköping var kyrkokonferensen känd och därför tog man tillfället i akt och gick dit.

Gemensam historia

Den som känner till Liberalernas historia vet att partiet har varit mycket starkt bland frikyrkliga. Inte minst inom Missionsförbundet var rörelsen som kallades "de frisinnade" stark.

Men det var då, när partiet hette Folkpartiet och samfundet Missionsförbundet. I dag har Missionsförbundet gått upp i Equmeniakyrkan. Frågan är om de historiska banden kan väckas till liv igen.

Kan Liberalerna och Equmeniakyrkan hitta varandra igen?

– Jag tycker att Equmeniakyrkan och frisinnet spelar en väldigt viktig roll. Många av människorna som var där är personer som bär upp civilsamhället, säger Erik Ullenhag till Dagen.

– Jag ser också en möjlighet för Liberalerna att återknyta till en frisinnad tradition som vi delvis slarvade bort.

Inte minst är det en förklaring till varför Liberalerna i dag är så svaga utanför storstäderna, menar Ullenhag.

Efterfrågar idédebatt

Med frisinne menar han bland annat att ge individen makt över sitt eget liv och att vi måste ha ett starkt civilsamhälle.

Men det handlar också om den sekulära staten, friheten att få tro på vad man vill, något som de frisinnade en gång slogs för i sitt motstånd mot statskyrkan. Nu handlar det om vilken roll religionen ska ha i samhället. Här efterfrågar Erik Ullenhag en rejäl idédebatt.

– Frågorna dimper ner över oss men vi diskuterar dem en och en. Ena dagen är det samvetsfrihet, då tar vi den diskussionen, nästa dag handlar det om man får bli anställd om man vägrar ta kvinnor i hand.

Vill träffa kyrkorna

Erik Ullenhag säger att vi i dag har en situation där majoritetssamhället går i en sekulär riktning, men samtidigt har vi ett alltmer mångreligiöst samhälle, det skapar vissa spänningar.

– Vi har inte löst ut de här frågorna, säger Erik Ullenhag.

– Om jag får förtroendet att leda Liberalerna skulle jag vilja resa runt i landet och föra ett samtal om vad det innebär att vi har en sekulär stat. Frikyrkorna ska vara med i samtalet.

Han säger att han själv blev väldigt inspirerad av mötet med människorna på Equmeniakyrkans konferens.

– Så om jag blir vald vill jag metodiskt träffa människorna i frikyrkorna.

Inte färdigtänkt

Han säger att han själv inte tänkt färdigt än när det kommer till religionens plats i samhället. Men Erik Ullenhag menar att vi i dag är rätt förvirrade.

Vad innebär det att vi har en sekulär stat? Nu vill han att frågan lyfts utifrån en tydlig idégrund där man tar ett helhetsgrepp på frågorna. Efter det, menar han, blir det lättare att hantera de enskilda frågorna som poppar upp.

Tror du själv på Gud?

– Jag betecknar mig själv som troende och har gjort det länge, säger Erik Ullenhag.

– Men jag är inte så aktiv och går inte så ofta i kyrkan.

Efter att kortfattat ha berättat om sin egen konfirmation i Svenska kyrkan lägger han slutligen till att även om det här är något han står för så är tro också i mångt och mycket en privatsak.

Som ambassadör i Jordanien är du numera van vid muslimska böneutrop. Borde de få finnas även i Sverige?

– Som sagt, vi behöver en rejäl diskussion om den sekulära staten. Nu landar vi i en fråga i taget, vi behöver en mer genomtänkt grund. Jag vill föra det här samtalet på riktigt, vi måste ha en rejäl debatt.

Det är därför Erik Ullenhag inte vill ha en åsikt om böneutrop. Den enda fråga med religiös klangbotten han verkligen tar ställning i under intervjuns gång är samvetsfrihet. Två gånger tar han det som exempel, båda gångerna är han mån om att markera att han tydligt att han är emot.

Religionsdiskussionen i Sverige handlar i dag ofta om islams möte med västvärlden, böneutrop är bara ett exempel. Vilka lärdomar tar du med dig efter att ha varit ambassadör i Jordanien, ett muslimskt land?

– Framför allt, på gott och ont, kan jag se hur Sverige sticker ut. I väldigt många andra länder spelar religion en större roll. Jag har fått en större förståelse för religionens roll och betydelse.

Har svensk inrikespolitik förändrats under de år du har varit borta?

– Ja, ganska dramatiskt. Vi har en ny politisk karta. Men framför allt har tonläget förändrats. Jag är chockad när jag ser partiledare som står och skriker på varandra i tv. Jag hoppas att få tala i lite längre meningar, det tror jag svensk politik skulle må bra av.

Fler artiklar för dig