Pastor, politiker och nu blir Tuve Skånberg president

Partiledare kommer och går. Tuve Skånberg består. 1991 kom den frispråkige kristdemokraten in i riksdagen och vid årsskiftet får han hederstiteln ålderspresident.
I en stor intervju med Dagen berättar han om sitt liv som såväl pastor, professor som politiker.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Han pausar Celine Dions jullåt "These are the special times" hemma i huset i Skillinge på Österlen strax efter att ha svarat i telefon.

– Hemligheten med att orka mycket och länge är att kunna koppla av. När man är hemma och det är jullov, då blir det musik och gran, säger Tuve Skånberg medan han sadlar om från julförberedelser till intervju.

Blir ålderspresident

Han har haft en lång politisk karriär och lagom till nästa år kommer Tuve Skånberg ikläda sig titeln ålderspresident i riksdagen. Det är en titel som tillfaller den riksdagsledamot som suttit längst på sin post och eftersom nuvarande president, Beatrice Ask (M), blir landshövding i Sörmland stundar ett tronskifte.

– Så den 1 januari är jag den i riksdagen som varit längst i tjänst, förklarar Tuve.

Foto: Maja Suslin/TT

Kom in 1991

1991 kom han in i riksdagen första gången och har suttit där sedan dess, med en mandatperiods paus. Sammanlag har han 24 års erfarenhet i maktens korridorer.

Ålderspresident är inte bara en hederstitel, utan uppdraget är att hoppa in som ersättare för talmannen eller någon av de vice talmännen vid behov.

– Jag har fått tjuvstarta redan förra mandatperioden, berättar Tuve Skånberg.

Vid tio tillfällen har han ryckt in och styrt riksdagsarbetet då övriga lämnat återbud. Ofta har inhoppen skett med kort varsel och det gäller att hastigt och lustigt ta på sig rollen och svinga talmansklubban med finess.

– Talar man om rang i riket är man då direkt under kungen. Det är faktiskt en mycket märklig upplevelse.

Är det roligt att sitta som talman?

– Det är en rejäl anspänning och det får inte bli fel då beslut som tas i riksdagen har laga verkan.

– Men till sin hjälp har man riksdagsdirektören. Det sitter alltid en tränad och erfaren tjänsteman och passar en.

Har du gjort några fel hittills?

– Ja, då, erkänner Tuve.

För det är inte alltid lätt att hantera tekniken som man ska klocka politikerna med. Vid något tillfälle har han missat tidtagningen.

– Det blev visst lite mer talartid än det skulle. Jag gav det till en minister, jag säger inte vem, hon var ändå så nervös.

Läs mer: Kronprinsessfamiljen julhälsar från kyrkan

Hand i hand med partiet

Tuve Skånbergs karriär i rikspolitiken går hand i hand med Kristdemokraternas historia. 1991 kom partiet in i riksdagen för första gången på eget bevåg och Tuve var en av de nya ledamötena.

Hur såg det ut då?

– Det var nervöst. Vi var nya i riksdagen och vi hamnade omedelbart i regering, med Alf Svensson, Inger Davidsson och Mats Odell som ministrar.

– När vi kom in skulle vi inte bara göra ett oklanderligt riksdagsuppdrag utan sköta departement. Det var en väldig anspänning.

Gillar vett och etikett

Tuve Skånberg berättar att alla nyinvalda KD-politiker fick ett exemplar av Magdalena Ribbings bok om vett och etikett för att lära sig hur man uppträdde.

– Det fanns de som fnyste lite åt det, men inte jag. Självklart ska man klä sig och tala utifrån det mandat man fått, det här är inte vilket uppdrag som helst.

Illa ansett parti

Kristdemokraterna var vid sin debut i riksdagen ett parti som var illa ansett av många av de traditionella partierna, och hade då lite av den stämpel som SD under lång tid har dragits med.

– Mona Sahlin (S) sa att hon hade som riktmärke att det som KD var för, det ska man vara emot, säger Tuve Skånberg.

– Det säger en del om hur tidsandan var.

Men det blev bättre under åren, inte minst menar Tuve Skånberg att det berodde på att KD lyckades leva upp till ansvaret.

– Alf Svensson var en alldeles utmärkt biståndsminister.

Läs mer: Skolverket ändrar sig - Bibeln och psalmerna får finnas kvar i kursplanen

Varför och när gick du med i KD?

– Då får vi gå tillbaka till 1982. Det gick en tv-serie som hette "Holocaust" som handlade om vanliga tyskar under nazitiden. Man fick följa dem och se hur de blundade för allt ruggigt som hände, hur de tittade bort när man hämtade judarna.

– Då tänkte jag, vad tittar jag bort från? Då gick jag med i Amnesty och Kristdemokraterna. Mest för att ta ställning.

Men det skulle dröja ytterligare åtta år, till 1990, innan Tuve Skånberg blev aktiv politiker. Han fick frågan om han kunde kandidera till riksdagen och ställde efter en tids betänketid upp. Och resten får väl betraktas som historia.

Paus från politiken

– Jag försökte lämna riksdagen år 2006 då jag och min fru åkte utomland och jag var professor i Los Angeles, berättar Tuve.

– Men sedan fick jag frågan om att komma tillbaka till valet 2010, vilket jag också gjorde.

Läs mer: 25 Dagenreportage från 2019 som du inte får missa

Pastor i botten

Tuve Skånberg är inte bara politiker utan i grund och botten är han pastor i Equmeniakyrkan. Han berättar att han kommer från ett hem som inte alls var religiöst. Det var under tiden i lumpen, 1974, som han mötte Gud.

– Jag utbildades till reservofficer och min lillebror gav mig ett exemplar av Nya Testamentet. Han sa, du Tuve som tror att du vet allt, det här borde du läsa.

Sagt och gjort.

– Medan jag läste kom jag till tro. Jag fick en mycket tydlig frälsningsupplevelse, Gud tog kontakt med mig. Det förändrade mitt liv totalt, säger Tuve Skånberg.

Han sökte efter det upp en församling, det blev Missionskyrkan i Karlskrona.

– Jag var nästan 20 år när jag sa ja till att följa Jesus. Då ställde jag mig också till Hans förfogande och sedan dess har jag förkunnat Ordet.

Foto: Dagen arkiv

Skulle bli läkare

Den unge Tuve hade innan dess siktet inställt på att bli läkare, men Gudsmötet fick honom att sadla om.

– Gud tog mig i nackskinnet och jag började läsa teologi i stället. Tanken var att bli präst i Svenska kyrkan, men det klarnade, jag blev pastor i Missionskyrkan.

Numera heter samfundet Equmeniakyrkan och Tuve Skånberg har fortfarande kvar en anställning i Skillinge missionshus.

– Jag har haft den sedan 1986, även om den numera är oavlönad.

Skulle du kunna gå tillbaka till arbetet som pastor?

– Teoretiskt sätt, men det finns andra som jobbar i de funktionerna.

Men predikar du fortfarande?

– Oh, ja, omkring var femte vecka. För mig är det väldigt viktigt. Man rostar om man inte får vara i funktion.

Professor i kyrkohistoria

Förutom pastor och politiker kan Tuve Skånberg också lägga till professor i kyrkohistoria på sitt CV. En titel han fick då han tog paus från sitt uppdrag i riksdagen och drog iväg till universitetet Fuller i Kalifornien, USA.

Professor i vad?

– I tidiga kristna symboler. Jag hittade mer än hundra stycken.

Nämn fem?

– Korset, triangeln, bokstäverna IHS, fisken och M för Maria, svarar Tuve Skånberg utan större betänketid.

Han berättar att i Sverige är det korset och på sin höjd fisken som är kända som tidiga kristna symboler. Men inom katolsk och ortodox tradition finns minnet av flera symboler kvar.

Kristna i såväl USA som Ryssland, Tuve fick också en professur i S:t Petersburg, tyckte ämnet var spännande och det blev en hel del föreläsningar. Men intresset för hans forskning har i Sverige varit begränsat.

– Men jag har publicerat mig, avhandlingen heter "Glömda gudstecken".

Suttit i samtliga utskott

Under sin karriär i riksdagen har Tuve Skånberg tjänstgjort i samtliga utskott. Mycket beroende på att KD är ett litet parti där alla måste ta ansvar.

– Under mandatperiod 94-98 var vi få i riksdagsgruppen så vi räckte inte till överallt. Om någon blev sjuk blev det en lucka. Då var Göran Hägglund gruppledare och frågade mig hur vi borde göra. Jag svarade att vi får väl utse någon som alltid är stand by.

Göran Hägglund nappade på idén och utnämnde idésprutan själv till den som fick hoppa in i utskotten då det behövdes.

– Så när jag åkte till Stockholm på tisdag visste jag inte vad jag skulle göra, jag kunde hoppa direkt in i utbildningsutskottet för att nästa dag sitta i socialutskottet och nästa i finansutskottet. Allt kunde hända.

Redo med kort varsel

Då gällde det att läsa på under natten så man var förberedd. Ofta var han tvungen att ta debatter med väldigt kort varsel då han hoppade in för sina kollegor.

Tuve Skånberg har alltid varit frispråkig och inte alltid varit lojal med partilinjen, till vissas glädje och andras förtret. Han jämför sitt uppdrag som ständig inhoppare i utskotten som en idrottsman som får order att på studs göra 40 armhävningar av en tränare som vill visa var skåpet ska stå.

– Jag blev inte så mycket fogligare av det där, säger Tuve och skrattar gott.

– Förhoppningen var väl att det skulle bli lite smidigare och att jag inte skulle hitta på några egna dumheter, men det har gått som det gått. Och numera känner mig väldigt förtrogen med riksdagsuppdraget.

Aldrig toppost

Någon toppost i partiet har aldrig varit aktuellt, inte heller någon ministerpost. Kanske kan det bero på att Tuve inte dragit sig för att gå på tvärs mot partilinjen, inte minst i de mer värdekonservativa frågorna där han gång på gång kritiserat den väg KD valt.

Du har varit en liten bråkstake?

– Jag har blivit snällare med åren. Men ja, jag kan inte låta bli att tänka själv.

Tuve Skånberg vill dock lägga till att han trots allt hela tiden varit lojal med partiet.

– Framför allt har jag präglats av att i nära 14 års arbete i Konstitutionsutskottet som har en uttalad policy av samförståndslösningar. Där lär man sig samarbete över partigränserna.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Du har ofta beskrivits som kontroversiell, bland annat för åsikter om aborter, hbtq-frågor och familjepolitik. Handen på hjärtat, var står du personligen i abortfrågan?

– Jag har motionerat flera gånger och försökt hitta en vinkel där man faktiskt kan göra en förändring till det bättre, som i de sena aborterna och för att flickfoster inte ska aborteras för att de är flickor.

Men vad tycker du personligen?

– Att samvetsfrihet är något vi borde ha, det är kanske det viktigaste. Om detta blev verklighet skulle jag vara mycket nöjd.

Nu svarar du verkligen som en politiker?

– Ha ha, vad tror du har hänt med mig under dessa 24 år i riksdagen, svarar Tuve.

Läs mer: Julottan vinner fortfarande över midnattsmässan

Många kristna beklagar sig över KD:s färdriktning just nu, med en stramare migrationspolitik, är du med på tåget?

– Ja, för nu har vi under några få år ökat vår befolkning rejält. Utlandsfödda svenskar och deras barn utgör 2,5 miljoner, det är en enorm påfrestning när en fjärdedel av befolkningen har den bakgrunden.

Tuve Skånberg säger att vi nu ser en kraftig reaktion på det här och att det måste finnas en förståelse för att antalet asylsökande måste ner med tanke på utmaningarna med integrationen.

Och öppningen mot SD?

– Jag tycker att man ska kunna samtala med alla. Har man en gemensam väg går det utmärkt att samarbeta med såväl V som SD.

Tuve Skånberg säger att samhällsutmaningarna i dag är stora, med skjutningar, en prövad sjukvård och utbredda psykiska problem hos unga.

– En del, inte minst pastorer, har svårt att se att situationen är annorlunda än den var i vår ungdom. Utmaningarna är mycket svårare i dag, då är även lösningarna annorlunda.

Du blir nu ålderspresident i riksdagen. Hur ser framtiden ut?

– Så länge jag tycker jag gör nytta står jag till förfogande, säger den 63-årige KD-veteranen Tuve Skånberg.

 

Melodifestivalen
"Nordens kallelsestund"
Foto: Rickard Bransell, Himlen TV7
Foto: Rickard Bransell, Himlen TV7