24 september 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Så mycket tar hjälporganisationerna av hundralappen du skänker

När du ger en gåva till en hjälporganisation går en del till administrationskostnader. Hur stor den delen är skiljer sig åt. Dagen har undersökt hur mycket av pengarna som faktiskt går till hjälparbete i några av de största kristna hjälporganisationerna.

Som insamlingsorganisation med ett 90-konto får maximalt 25 procent av intäkterna gå till administrationskostnader, resten ska gå till organisationens ändamål, i många fall hjälpinsatser. Till administrationskostnader räknas både marknadsföring och personalkostnader för exempelvis redovisning, revision och intern kontroll.

I dag har 432 svenska organisationer 90-konto. Snittet för administrationskostnader bland dessa var 11,9 procent år 2018. Snittet för de 20 kristna hjälporganisationerna med störst intäkter, som Dagen har granskat, var 15,5 procent.

Tar mer än vad som tillåts

I Dagens granskning finns organisationer som sticker ut, både med betydligt högre administrationskostnader än snittet och också de med betydligt lägre.

De två hjälporganisationer med lägst omkostnader i förhållande till sina intäkter, alltså där störst del av de skänkta pengarna går till hjälparbete, ligger på 1 respektive 4 procent.

I andra änden av skalan hittar vi två organisationer med administrationskostnader på 26 och 30 procent, alltså mer än vad som är tillåtet för ett 90-konto.

Kan sluta med indraget 90-konto

När en organisation inte klarar 25-procentsmålet behöver de redovisa för Svensk insamlingskontroll varför, och motivera hur de ska nå målet kommande år.

– Det kan till exempel vara en nystartad organisation som har stora uppstartskostnader. Det kan också handla om att man omorganiserar och har extra höga kostnader. Eller att det har gått dåligt och man behöver satsa extra mycket på marknadsföring ett år, säger Tommy Jonsson, controller på Svensk insamlingskontroll, vilka ansvarar för 90-kontona.

Om organisationen inte heller år två når målet, skärper Svensk insamlingskontroll kraven.

– Då kräver vi handlingsplaner, att få se budget och kanske även delårsrapporter. Vi för hela tiden en dialog med organisationen i ett sådant läge.

Om organisationen inte målet inte heller nås år tre, är sannolikheten stor att de förlorar sitt 90-konto.

75 procent måste gå till ändamålet

Förutom att administrationskostnaderna max får vara 25 procent av intäkterna, måste också 75 procent av intäkterna betalas ut till organisationens ändamål. Snittet för samtliga 432 svenska organisationer 2018 var 92,3 procent och för organisationerna på Dagens lista 94 procent.

Att flera organisationer betalar ut mer än 100 procent av intäkterna, är inget konstigt enligt Tommy Jonsson på Svensk insamlingskontroll.

– Ofta har man då tagit av tidigare års överskott. Det kan också vara så att man fått en stor gåva i slutet på året som man inte kunnat göra åt. Då blir ju nästa års utbetalningsprocent väldigt hög.

(Bilden har ingenting med Dagens granskning att göra.)

Kristna organisationerna med lägst omkostnader:

Med bara en procents omkostnader sticker EFI Fadder ut i Dagens lista. Insamlingsstiftelsen samlar in pengar till den rumänska organisationen FCE, som bland annat arbetar med romer och barnhemsbarn.

EFI Fadder har inga anställda, utan arbetet bygger helt på frivilliga insatser.

– Den enda procenten går till kostnader för en revisor och porto för brevutskick, säger Lars Gustavsson som jobbar för FCE och bor i Rumänien.

På samma sätt är det volontärerna som gör att Sam-hjälp kan hålla nere sina administrationskostnader. Sam-hjälp har fokus på Östeuropa, dit man kör hjälpsändningar. De är bland annat engagerade i skolprojekt, sociala projekt och barnhemsarbete. Även om organisationen är politiskt och religiöst obunden är den kristna prägeln tydlig.

180 personer är i dagsläget engagerade i allt från second hand-arbete till att köra lastbilar med hjälpsändningar. De flesta är volontärer, även ekonomichefen.

– Att vi kan hålla nere kostnaderna gör ju att vi kan hjälpa fler människor i utsatthet, säger David Öhgren som är en av de fyra anställda.

För att lyckas engagera volontärer tror David Öhgren att det är viktigt att volontärerna känner sig delaktiga i arbetet. Varje vecka informerar de därför frivilligarbetarna om vad som händer i arbetet, både i Sverige och hos mottagarna.

– Det blir konkret och skapar närhet. Ibland är även de som tar emot hjälpen med på samlingarna och berättar, säger David Öhgren.

Han tror också att det är viktigt att uppmärksamma och uppmuntra volontärernas insatser. Förutom samlingarna varje vecka bjuds frivilligarbetarna på jul-, sommar- och höstfest.

– En kvinna som flyttat till Jönköping berättade för mig hur Sam-hjälp givit henne ett sammanhang, säger David Öhgren.

– När vi träffar volontärerna ber vi tillsammans och berättar om de under som Gud gör. Även när företag är med låter vi Gud tydligt vara med, säger David Öhgren.

Organisationerna med högst omkostnader:

I botten på Dagens lista, hamnar organisationerna Love and hope och Compassion Sverige. Love and hope gick från att samla in 32 miljoner kronor år 2016 - ner till 7,5 miljoner 2018. Eftersom omkostnaderna inte minskade i motsvarande takt blev förhållandet till intäkterna över 25 procent.

När en organisation inte når upp till kravet för ett 90­- konto, uppmanar Insamlingskontroll organisationen att vidta åtgärder.

– Vi har jobbat hårt för att korrigera detta. Vi har bland annat minskat på kostnaderna för våra utskick, sänkt rese­kostnaderna och ändrat om bland personal, säger Jonatan Alfvén, kommunikationsansvarig.

2016 samlade organisationen in mer pengar än de kunde ge vidare, vilket gjorde att de 2018 kunde betala ut nästan dubbla summan till ändamålet jämfört med vad de samlat in. Jonatan Alfvén tror att de minskade intäkterna 2018 hade att göra med den kritik som riktades mot organisationen i ett antal artiklar 2017.

Läs också Krisen som skakade Love and Hope

Hur ska ni vända den negativa trenden?

– Jag tror inte det handlar om att vända någon trend. Vi kan hjälpa utsatta människor utifrån de gåvor vi får in. Det är viktigt för oss att ta ansvar och anpassa oss efter den kostym vi har.

Han är optimistisk inför framtiden.

– Det ser väldigt ljust ut. Redan i år ser det ut som att Love and hope kommer vara under 25 procent, och vi har arbetat fram en budget för 2020 och 2021 som ser mycket bra ut.

Det är viktigt att man sätter sig in i hur organisationen man ger till arbetar och vad resultatet av organisationens arbete är.s

En annan organisation som inte klarade att leva upp till kraven från Insamlingskontroll 2018 var Compassion Sverige. Eftersom de etablerades i Sverige 2013 finns särskilda regler som tillåter dem att överskrida 25-procentsmålet de första åren. Efter årets bokslut kan vd:n Claes Parsmo konstatera att organisationen för första gången nått målet.

– Vi är glada att vi har klarat kraven med marginal. Över tid vill vi prestera ännu bättre för att få ner våra administrativa kostnader.

Samtidigt tycker Claes Parsmo att man som givare inte bara ska titta på en organisations kostnader när man väljer mottagare.

– Det är viktigt att man sätter sig in i hur organisationen man ger till arbetar och vad resultatet av organisationens arbete är. För Compassion handlar det om att befria barn från fattigdom genom ett holistiskt arbetssätt.

"Visar inte hela bilden"

Tommy Jonsson på Svensk insamlingkontroll tycker inte att man som givare ska stirra sig blind på nyckeltalen.

– Nyckeltalen ger en signal om var organisationen befinner sig och är på väg, men visar inte hela bilden. Läs på organisationernas hemsidor hur de använder pengarna eller kontakta dem för att få veta mer.

Läs också Hit går pengarna när du skänker till ditt kyrkosamfunds 90-konto

---

Insamlingskontroll – Föreningen bakom 90-konton

  • Har som syfte att verka för att offentliga insamlingar till humanitära, välgörande, kulturella och andra allmännyttiga ändamål sker under betryggande kontroll.

    Kontrollerar bland annat att insamlingar inte belastas med oskäliga kostnader och att sunda marknadsföringsmetoder används.

    Källa: Svensk insamlingskontroll

---

Albin Larsson

Albin Larsson är reporter och printredaktör på Dagen.

Fler artiklar