Så ser framtiden ut för svensk migrationspolitik

Nästan alla svenska politiker säger att vi måste få till en långsiktigt hållbar migrationspolitik.
Samtidigt har riksdagen klubbat igenom ytterligare två år med en tillfällig lagstiftning. Så hur ser egentligen den svenska migrationspolitikens framtid ut?

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Vi måste ha en långsiktigt hållbar lösning säger alla politiker i kör. Och röstar ändå igenom ytterligare två år med en tillfällig migrationslag.

Så hur vill de ha det egentligen?

2015 ändrade allt

Anledningen till att vi i dag har tillfälliga migrationslagar handlar om den stora flyktingvågen som kom till Sverige år 2015. Den fick regeringen att tänka om, statsminister Stefan Löfven (S) kallade till pressträff där han erkände att "vi har varit naiva" ackompanjerad av en tårögd Åsa Romson (MP) som ofrivilligt fick symbolisera vändningen i svensk migrationspolitik.

Pressträffen blev startskottet på att ta fram en mer restriktiv politik. Sverige skulle lägga sig på EU:s miniminivå med uttalat syfte att minska antalet asylsökande.

Läs även | SKR: "Vi agerar på kyrkornas uppdrag"

 

Treårig lag slut

Den 19 juli 2016 trädde till slut en ny, tillfällig lag, i kraft. Asylsökande skulle få tillfälliga uppehållstillstånd i stället för permanenta, tuffare regler togs fram gällande anhöriginvandring, inte minst försörjningskrav för den som ville ta hit någon i familjen. Lagen skulle gälla i tre år.

Nu har de åren gått och eftersom ingen långsiktig lösning är i sikte har regeringen beslutat att förlänga den tillfälliga lagen med ytterligare två år. Lagen korrigeras dock något, exempelvis via något generösare regler gällande anhöriginvandring.

V sticker ut

Inget parti jublar, men alla utom Vänsterpartiet väljer ändå att rösta ja till att förlänga lagen. Flera partier lyfter sina egna invändningar, men inget som räcker för att få till några ytterligare förändringar.

När Sveriges kyrkor, med Sveriges kristna råd (SKR) i spetsen, vädjar till politikerna att inte förlänga migrationslagen har de alltså bara Vänsterpartiet med sig. Det beror bland annat på att V inte är uppbundna kring något regeringssamarbete, men också att den stora politiska majoriteten vill något annat.

Problem för KD

För KD har förlängningen av migrationslagen blivit smått problematiskt, då partiet å ena sida vill strama åt invandringen till Sverige, å andra sidan vill tillåta familjer att återförenas. M och SD passar på att kritisera att den hårda retoriken inte rimmar med den förda politiken.

Gymnasielagen

Förutom den tillfälliga lagens generella regler finns också den så kallade gymnasielagen som antogs i juli 2018. Den gav en viss grupp av unga ensamkommande en möjlighet att studera på gymnasiet och erbjudas uppehållstillstånd om de efter avslutade studier även hittade ett jobb.

Även här är det få, om ens någon, som är nöjd med situationen. Ungdomarna som berörs måste i flera år sväva i ovisshet om de ska få stanna i Sverige eller inte.

Ett fåtal röster har redan höjts för att i stället ersätta gymnasielagen med en allmän amnesti, exempelvis är det vad Equmeniakyrkan enats om, medan andra vill avskaffa lagen och utvisa alla som inte anses ha asylskäl.

Ny utredning

Alla politiska partier är överens om att politiken på något sätt behöver styras upp. Regeringen presenterade nyligen direktiven till en parlamentarisk kommitté som ska få ett år på sig att ta fram en ny migrationspolitik.

Vad som kommer ut av den i dagsläget är omöjligt att säga. Tanken är att nå någon slags politisk konsensus och att temperaturen kring migrationsfrågan kyls ned. Men med tanke på hur polariserad frågan varit tidigare så är det inte helt säkert att riksdagen hittar den där lagstiftningen alla drömmer om, där alla till slut blir nöjda och glada.

Läs även | Endast Vänsterpartiet lyssnade på Sveriges kristna råd