Nyheter

"Skandiamannen" pekas ut som Palmes mördare

Den så kallade Skandiamannen, Stig Engström, misstänks ha mördat statsminister Olof Palme, enligt chefsåklagare Krister Petersson. Utredningen läggs nu ned. – Jag anser att vi kommit så långt som man kan begära av utredningen, säger Petersson.

1 av 2

I den 34 år gamla utredningen om mordet på Olof Palme kommer man inte runt en misstänkt gärningsman, enligt åklagaren.

– Och den personen är Stig Engström, som omnämnts som "Skandiamannen", säger Krister Petersson.

– Eftersom han är avliden kan jag inte väcka åtal mot honom eller inleda förhör.

Åklagaren har därför beslutat att lägga ned utredningen.

Det har diskuterats mycket om gärningsmannen agerade ensam eller var del av en större konspiration.

– Vi har inte kunnat hitta något stöd för en konspiration. Men det går inte helt att avfärda, säger Petersson.

Riktade blicken mot Engström

Stig Engström jobbade på försäkringsbolaget Skandia intill mordplatsen, därav namnet "Skandiamannen". I ett uppmärksammat reportage i tidningen Filter 2018 pekades han ut som misstänkt mördare.

Men redan ett år tidigare, hade den nytillträdde åklagaren Krister Petersson gett direktiv att rikta strålkastarljuset mot Engström – som hade bekantskap med vapen och rörde sig i Palmekritiska kretsar.

– Vi kom då fram till en person som inte stämde med den övriga bilden, en person som inte passade in. Hans uppgifter gick inte att förena med övriga vittnen, säger spaningsledare Hans Melander.

Engström betedde sig också underligt dagarna efter mordutredningen, enligt åklagaren, och han medverkade i flera intervjuer som "vittne".

– Är man konspiratoriskt lagd kan man tycka att det var ett smart drag av en mördare att bränna sitt utseende på det sättet. Blir man utpekad sedan kan man alltid hänvisa till att man varit med i mediala sammanhang, säger Petersson.

"Trygga i vår uppfattning"

Engström gav flera motstridiga uppgifter om mordnatten och hans klädsel stämde överens med flera vittnesmål om den flyende gärningsmannen – mörk rock och någon form av huvudbonad.

Ett nyckelvittne såg en person springa förbi på Tunnelgatan i Stockholm efter att Palme skjutits. Enligt Petersson var detta troligtvis mördaren.

– Han (vittnet) vidhåller säkert att den springande mannen hade en keps på sig. Det hade även Stig Engström den här kvällen.

Detta är oerhört allvarliga anklagelser, när du namnger en person utan att ha hittat ett vapen, utan att ha kunnat förhöra honom. Åklagare har haft fel tidigare, varför ska vi tro på detta?

– Jag har försökt att förklara här vad som ligger bakom vårt ställningstagande. Det har räckt för att vi ska känna oss trygga i vår uppfattning, om varför vi lägger fram det. Men om det övertygar dig eller någon annan, det vore naturligtvis av godo, men det är så långt vi har kommit i alla fall. Vi känner oss trygga i den ståndpunkten vi kommit fram till, säger chefsåklagare Krister Petersson.

Palmes familj: Övertygande

Olof Palmes tre söner skriver i en kommentar till TT att "redogörelsen för vittnesmålen och bevisning kring mordplatsen är för oss övertygande vad gäller åklagarens bedömning i skuldfrågan och utpekande av gärningsman".

"Mot denna bakgrund ser vi det som ett rimligt beslut att avsluta förundersökningen. Vi är förstås besvikna över att konklusiv teknisk bevisning inte kan framläggas."

Försvårande aspekter

Palmeutredningen är den största polisutredningen i Sveriges historia, och en av de största i världen. Runt 90 000 personer har ingått i utredningen och 134 personer har erkänt mordet.

– Det har hållits förhör med över 10 000 personer, många har man förhört flera gånger, säger Hans Melander.
Flera aspekter har försvårat utredningen och bevisningen i fallet. Det har gått så lång tid att vittnen har hunnit bli gamla och påverkade av medier. Inget vittne såg heller mördarens ansikte.

– Av allt att döma kommer den tekniska bevisningen inte kunna ge oss någon hjälp. Vi måste bedöma vad som hände på befintligt material, säger Peterson.

Olof Palme sköts till döds efter ett biobesök på Sveavägen och 788 vapen har provskjutits av Nationellt forensiskt centrum (NFC) för att kunna koppla kulan som dödade Olof Palme till ett vapen – men utan resultat.

Vittnesuppgifter tyder på att vapnet var en revolver men det är få spår på kulorna och de är så demolerade att man inte ens kan säga om det är kulor från samma vapen. Det är dock klarlagt på andra vis, enligt Melander.

– Det är rätt kulor som är anträffade, säger han.

Läs mer Pastor fick Palmes sista brev

Läs mer De olika spåren i Palmeutredningen

Fler artiklar för dig