Frikyrkan

Kommentar: Det räcker inte med att konstatera att det förekommer hedersnormer

Entreprenören Edvard Wiberg, 35, om drömmen om framgång, föräldraskapet och att inte vara “ung och lovande” längre: Jag kände väldigt starkt att jag ville bli kallad till de stora scenerna, bli någon som många lyssnar på.

Vill vi att vår kyrka ska vara en utvald plats för gudstjänst, stillhet och bön? undrar Lars Adaktusson.

DOP OCH NATTVARD. Om den klassiskt baptistiska hållningen är arrogant, dömande och extrem förväntar jag mig samma hårda ord om katoliker, ortodoxa, lutheraner och anglikaner världen över, skriver Filip Larsson.

FÖRSAMLINGSLIV. Om det man bryr sig är det svårt att håll tyst, skriver Bengt Svensson.

INTROVERT OCH EXTROVERT. Tilltalar våra kyrkor alla typer av människor? Även om det finns nischade kyrkor är svaret tyvärr nej, skriver Agne Furingsten.

Fredrik Wenell: Trubbigt, oprecist och grunt i rapporten om omvändelseförsök.

“De har upplevt olika påtryckningar att förändra sig för att inte skada familjens anseende inom kollektivet”, säger Sofia Zere, MUCF, till Dagen.

Lennarth Hambre: Bristen på församlingsgrundande arbete bidrar till den nedåtgående trenden

Den extroverta normen gör kristenheten halv, skriver Frida Park.

Varken yngre eller äldre behöver känna sig utanför när det kommer till församlingens främsta uppdrag, skriver Gustaf Nyström i en slutreplik.

Första kvinnorna som: Lät sig troendedöpas • Vigdes till präst • Utbildade sig till teolog • Reste som ogift missionär• Blev samfundsledare.

FRIKYRKANS HISTORIA. Även i Svenska kyrkans hägn fanns ett andligt liv som starkt förnyades genom den inomkyrkliga väckelsen, skriver Roland Persson i en slutreplik.

Frikyrkopodden om kampanjen "Från minus till plus", när alla svenska hushåll 1997 fick en broschyr om kristen tro.