Avkragning – vad betyder det och hur används begreppet?

Vad innebär en avkragning?

• En avkragning är ett informellt men etablerat uttryck som används för att beskriva beslut där en präst fråntas sin vigningstjänst (rätten att verka som präst). (kyrkanstidning.se)
• I kyrkans juridiska språk talar man om att en präst förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst efter prövning i domkapitlet.
• Ordet ”avkragning” myntades i journalistiska sammanhang som en enkel och bildlig beskrivning av att ”ta kragen” från någon – ett tecken på att ämbetet upphört.
• Uttrycket har sin motsvarighet i engelskan, defrocking, som betyder att en präst mister sin präststatus.

Kort historik och språkligt ursprung

1. Ursprung i kyrklig ceremoni: I äldre tider innebar en avkragning ett faktiskt avlägsnande av prästklädseln, symbolen för det heliga ämbetet.
2. Modern utveckling: Ritualen ersattes med juridiska beslut i domkapitlen, men ordet avkragning levde vidare i medier och allmänspråk.
3. Språklig etablering: Begreppet finns i dag i Svenska Akademiens ordbok och används flitigt av både journalister och kyrkans representanter.

Hur går en avkragning till?

Processen för en avkragning kan variera mellan olika kyrkor, men följer i regel dessa steg:

1. Anmälan eller anklagelse

Funktion: En präst anklagas för att ha brutit mot sina vigningslöften, teologiska principer eller etik

Möjligt resultat: En formell utredning inleds

2. Utredning och prövning

Funktion: Domkapitlet utreder fakta, hör parterna och granskar bevis

Möjligt resultat: Beslut kan skjutas upp, kompletteras eller gå vidare

3. Beslut om obehörighet

Funktion: Domkapitlet förklarar prästen obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst

Möjligt resultat: En avkragning genomförs

4. Överklagande

Funktion: Prästen kan överklaga till en överprövande instans

Möjligt resultat: Beslutet kan upphävas eller fastställas

5. Möjlig återinsättning

Funktion: I vissa fall kan prästen ”påkragas” (återinsättas i tjänst)

Möjligt resultat: Prästämbetet kan återtas eller avslutas permanent

Kända fall av avkragning i Svenska kyrkan

Flera uppmärksammade avkragningar har rapporterats i medierna, särskilt av tidningen Dagen, som bevakar kyrkliga frågor. Några exempel är:

• Ellen Jakobsson blev föremål för avkragning 2024 efter kritik mot hennes nattvardssyn. Hon fick senare tillbaka sin prästkrage – men valde att efter ytterligare en anmälan ”avkraga sig själv”.
• En präst som jämförde Jesus med Hitler blev föremål för avkragning.
• Biskopen i Visby Thomas Petersson beskrev sin avkragning – som blev konsekvensen av en otrohetsaffär – som att en del av hans identitet ”ryckts bort”.
• Prästen Christer Hugo avkragade sig själv efter att ha blivit anmäld till domkapitlet på grund av att han i en artikel ha tagit avstånd från Bibelns Gud.

För vidare läsning:

”Avkragad – uttrycket myntades av Dagenmedarbetare” – läs om historien bakom att Dagenmedarbetaren Elisabeth Sandlund myntade uttrycket i början av 2000-talet.

 ”Här är alla avkragningar på 2020-talet” – Dagen har gjort en genomgång av samtliga 32 avkragningar inom Svenska kyrkan under 2020-talet.

I ledartexten ”Du kan inte både vara präst i Svenska kyrkan och predika om gudinnan Ma” diskuterar Erik Helmerson vad avkragningen av Ellen Jakobsson betyder teologiskt och praktiskt.

Avkragning – ett laddat och symboliskt begrepp

Ett starkt symbolvärde: En avkragning är inte bara ett administrativt beslut. Den bär en stark symbolisk laddning – att fråntas sin krage är för många en upplevelse av att fråntas sitt kall, sin auktoritet och i viss mån sin identitet.

Juridiskt gråzon: Begreppet avkragning saknar juridisk definition, vilket gör att medier och allmänhet ofta använder det på olika sätt. Det viktiga är att:

• Domkapitlet är den beslutande instansen
• Bedömningen grundas i kyrkans stadgar och prästlöften
• Avkragning inte nödvändigtvis innebär uteslutning ur kyrkan

Risk för missförstånd: Det är viktigt att förstå vad en avkragning faktiskt betyder och inte betyder:

• En avkragning betyder inte alltid permanent avsättning
• Ibland är det fråga om prövotid, erinran eller disciplinpåföljd
• Ordet kan uppfattas som hårdare än verkligheten, vilket kräver journalistisk precision

Slutsats

Avkragning är ett kraftfullt och symbolmättat ord i svensk kyrklig och medial kontext. Det signalerar både juridisk prövning och personlig kris. Samtidigt är det inte ett formellt juridiskt begrepp, utan snarare ett bildligt uttryck för att en präst mister sin behörighet.

Fallet med Ellen Jakobsson visar hur en avkragning kan bli både en teologisk och mänsklig process – där tro, tolkning och identitet står på spel.