Vi är oroliga att Sverige ska överge mycket sköra och fattiga länder

Inom kort förväntas regeringen presentera sin så kallade reformagenda för biståndet. Som fyra kristna biståndsorganisationer menar vi att biståndet ständigt behöver analyseras och förbättras i en omvärld som förändras. Men framför allt måste biståndet präglas av kampen för mänskliga rättigheter, demokrati och hållbar utveckling.

Världens länder blir allt mer odemokratiska. Korrupta eliter tar över. Sju av tio människor på jorden lever i odemokratiska länder. Där blir biståndet allt viktigare. Förra året kunde Sverige stödja 16 700 människorättsförsvarare. Stöd till organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter ledde till att 15 länder tog beslut som ökade kvinnors politiska deltagande och inflytande efter systematiskt arbete från kvinnorättsorganisationer.

Biståndet handlar inte heller bara om ekonomisk tillväxt. Biståndets mål är att stödja människor som lever i fattigdom och förtryck.

—  Debattörerna

Biståndsministern har i intervjuer och i de dokument som läckt från departementet gjort klart att det stora paradigmskifte han vill se är att biståndet till stor del ska växla över till att främja handel och investeringar. Vidare ska svenska företagsintressen vara en viktig utgångspunkt för biståndets inriktning.

Vi ifrågasätter inte att bistånd ska användas till att utveckla det privata näringslivet för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling. Detta är sedan länge en självklar del av Sveriges bistånd. Vi ser också att svenska företag skulle kunna bidra mer till utvecklingen i många länder, inte minst i den gröna omställningen. Men det oroar oss att Johan Forssell i sina uttalanden tycks blanda ihop exportfrämjande och utvecklingsbistånd.

Biståndet handlar inte heller bara om ekonomisk tillväxt. Biståndets mål är att stödja människor som lever i fattigdom och förtryck.

Vår största oro inför de kommande förändringarna handlar om att Sverige ska överge mycket sköra och fattiga länder där svenska företags affärsmöjligheter är små. Guatemala, Kambodja, Sudan och Sydsudan är exempel på sådana länder, där svenskt bistånd länge har varit helt avgörande för människors kamp för mänskliga rättigheter, demokrati och mot korruption.

Det är ett faktum att en majoritet av de länder som Sverige ger bistånd till är länder som kännetecknas av konflikter, korruption och där svenska företag inte har stora intressen att investera eller bedriva handel.

Däremot är biståndet helt avgörande för att ge stöd till de människor och organisationer som under stora umbäranden tålmodigt arbetar med att försvara demokratiska värderingar, motverka korruption och dokumentera övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter. Biståndet är oftast den enda kraft som finansierar lokala demokratirörelser, antikorruptionsgrupper, människorättsorganisationer och kvinnorättsorganisationer. Arbetet som de bedriver är direkt kopplat, i våra ögon, till biståndets kärnvärden.

[ 2,1 miljarder kronor i biståndet användes aldrig ]

I de pågående förhandlingarna riktar vi därför tre uppmaningar till Tidöpartierna:

1. Låt inte valet av länder som ska motta bistånd styras av svenska företags exportintressen. Överge inte människor och organisationer vars verksamhet är beroende av svenskt bistånd. Det kommer få motsatt effekt på regeringens mål om demokrati, mänskliga rättigheter och antikorruption.
2. Gör jämställdhet till en genomgående fråga i hela reformagendan. Analys och insatser måste utgå ifrån motståndet mot och det pågående bakslaget för kvinnors och flickors rättigheter. Det krävs aktiva åtgärder för att motverka diskriminering – satsningar på entreprenörskap och mikrolån för kvinnor räcker inte.
3. Låt prioriteringarna från Tidödavtalet om stöd till demokrati och mänskliga rättigheter vara ett avgörande kriterium vid val av samarbetsländer. Gör allvar i att öka biståndet till civilsamhället som demokratikraft. Stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet kan inte avgränsas till enskilda anslag på några procent av biståndsanslaget.