Allan Emrén: Bibeln beskriver evolutionen

I debatten om Bibeln och evolutionen visade Sebastian Ibstedt (18/1) att evolution och kristen tro inte alls är varandras motsatser. Samuel Lampa har svarat (25/1) att teorin strider mot både vetenskap och teologi. Båda Lampas teser är falska.

Att förstå Bibeln är inte alltid lätt. Översättningar bygger på en världsbild väldigt långt från den vi har i dag. Hebreiskan är inte entydig, som till exempel svenskan. Det hebreiska ordet to-wb som översätts med ”gott” betydelser även annat – vacker, rik, storslagen etcetera. Visst är skapelsen är storslagen! Även om evolutionen är verktyget.

Bibeln säger till exempel att havet skulle "vimla av levande varelser". Där står inte hur de kom dit. Arterna kan ha kommit ur varandra. Det tog hundratals millioner år. Det hebreiska ordet yo-wm översätts med "dag", men det betyder även bland annat "lång tidsepok".

Fördelaktiga mutationer är nästan lika vanliga som ofördelaktiga. Vandringen mot alltmer utvecklade livsformer kan liknas vid att gå uppför ett berg. Ett steg i slumpmässig riktning har lika stor chans att leda uppåt som nedåt. Först när man är på själva toppen leder alla steg nedåt.

Lampa påstår, utan argument, att livet inte kan ha kommit ur en urcell. Det han citerar handlar om att mekanismen slumpmutationer plus naturligt urval är ineffektivt. Men det finns andra mekanismer. En radikal sådan är den "superdarwinska” teorin, som går ut på att universum är en oerhörd kvantdator programmerad till att lösa ett speciellt problem: koppla samman medvetande med materia. I 13,7 miljarder år arbetade den tills den fann lösningen, och här är vi!

Allt liv tycks inte bara komma ur en enda cell, utan från en enda molekyl. Proteiner byggs upp av små molekyler, aminosyror. Var och en av dessa förekommer i två former. De kallas vänster- och högersyror. Naturliga processer bildar dessa i lika mängder. Men levande celler har bara vänstersyror. Det skulle vara genetiskt bra att ha båda sorterna. Sannolikheten att slumpmässigt bilda ens ett enkelt protein med bara vänstersyror är försvinnande liten. Någon mekanism har alltså gjort att den första proteinmolekylen kom att bestå av bara vänstersyror. Sedan har det mönstret hängt kvar genom alla miljarder av år som livet har funnits.

Att djur som behöver röra sig genom vatten har strömlinjeformade kroppar är naturligt och behöver inte tyda på släktskap. Men det finns andra egenskaper som visar på sådant. En näbbmus och en späckhuggare har väldigt litet gemensamt. Näbbmusen lever mera som skogsödlan och späckhuggaren som vithajen. Men tittar man på hur kropparna är byggda, är näbbmusen och späckhuggaren väldigt lika. Sju halskotor, vilket är gemensamt för alla däggdjur, men inte för andra grupper. Igelkotten har sju, liksom giraffen. Det kan inte vara bästa antalet just för att däggdjuren föder levande ungar och ger mjölk åt dem. Detta tyder på att de är släkt.

Genom att jämföra djurs anatomi kunde man göra upp träd, som visade hur de är släkt med varandra. Det mesta har sedan bekräftats med dna-teknik. Med dna kan se vem som är far, morfar etcetera. Man kan gå längre bakåt i tiden med dna. Till mångas förtret har det visat sig att alla människor härstammar från en enda man och en enda kvinna.

Av 29 skapelseberättelser från olika delar av världen är det bara Bibelns, som beskriver universums, jordens och livets utveckling. Där finns totalt 18 korrekta fakta. Exempel är Big Bang, tektonik och liv, syrekatastrofen för två miljarder år sedan, djurlivet i havet och allra sist människan. Andra skapelseberättelser lyckas bara så som rent slumpmässiga gissningar gör rimligt. En del av detta finns beskrivet på kunskapomgud.se.

Allan Emrén, doktor i fysikalisk kemi och geokemi