Andreas Stenkar Karlgren: Domkapitlet var nära att skapa en allvarlig kyrkosplittring

Domkapitlet beslutade på felaktiga grunder att obehörigförklara en EFS-präst och var nära att skapa en kyrkosplitring, skriver Andreas Stenkar Karlgren.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Efter Överklagandenämndens beslut att upphäva obehörigförklaringen av en präst vigd för tjänst i EFS har en offentlig diskussion om beslutets betydelse utbrutit. I medier har biskop Åsa Nyströms gjort uttalanden som skapar osäkerhet om innebörden av beslutet.

Tre saker har framhållits: att det ändrade beslutet beror på nya uppgifter från prästen, att nämnden inte har tagit ställning till 2005 års kyrkomötesbeslut och att beslutet innebär att alla konfirmander ska läras att Svenska kyrkans bejakar samkönade äktenskap och att beslutet därför trots allt en sorts framgång för domkapitlet. Detta är inte korrekt. Nämnden har i grunden underkänt domkapitlets rättsliga och teologiska argument.

Domkapitlets beslut att obehörigförklara EFS-prästen vilade huvudsakligen på att prästen skulle ha brutit mot 2005 års kyrkomötesbeslut som säger att det är uteslutet att fördöma homosexuella och att skuldbelägga en homosexuell orientering. Detta ansågs vara ett förbud mot allmänt klander av homosexualitet. Frågan om evolutionsteorin har varit en bisak.

Överklagandenämndens beslut som upphäver detta kan – i sin kärna och med full klarhet – sammanfattas i ordföranden Johan Muncks kommentar i SVT: ”Det finns … inte någon för alla gällande hållning om samkönade relationer och hbtq-frågor och prästens uttalande kan därför inte strida mot Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. I det här fallet är Bibeln den viktigaste rättskällan och överställd de kyrkomöten som det har hänvisats till”.

Tvärtemot biskop Åsa Nyströms uttalanden har nämnden faktiskt prövat prästens uttalanden mot 2005 års kyrkomötesbeslut. Beslutet utgår från Teologiska kommitténs skrift Homosexuella i kyrkan där kyrkan nådde en konsensus. Homosexuellas tro ska inte underkännas och den homosexuella orienteringen i sig är inte synd – en läropluralitet accepterades i fråga om synen på homosexuella relationer och handlingar. Domkapitlet däremot gav denna konsensus innebörden att ett av synsätten skulle vara otillåtet!

I överklagandenämndens beslut kan man läsa: ”Prästen har hörts inför Överklagandenämnden och gett en något mer nyanserad bild av vad som sagts än vad som framgår av domkapitlets beslut”. Åsa Nyström framhåller detta som en förklaring till nämndens beslut. Det stämmer inte. Man skriver följande: ”Genom prästens egna uppgifter står det klart att prästens ståndpunkter i fråga om samkönade relationer och hbtq-frågor samt evolutionsteorin är de som domkapitlet har redovisat”. Nyanseringen beror snarast på att prästen i nämnden förhördes av sitt ombud, i motsats till förhöret i domkapitlet där prästen saknade ombud och – under stark känslomässig press – fick försvara sig själv.

Biskopen framhåller ”positiva saker i överklagandenämndens beslut, som att alla konfirmander ska få information att kyrkan viger samkönade par. Vi tar fasta på det och det gör att vi kan fortsätta att driva den linjen”. Detta återfinns inte alls i nämndens beslut. Man skriver följande: “Det framstår som en pedagogisk brist i prästens undervisning att som svar på frågor inte redogöra för Svenska kyrkans hållning i dessa frågor". Som svar på frågor om samkönade relationer ska alltså den dubbla hållningen framhållas. Det är inget obligatorium att beröra frågan men om den berörs är det Svenska kyrkans dubbla hållning som ska framhållas.

Domkapitels beslut att obehörigförklara prästen var fel av flera skäl. Det saknas en grundläggande rättslig analys av innebörden av kyrkomötesbeslutet och dess relation till läran. Det har gjorts en felaktig bevisvärdering av vad som faktiskt hänt och sagts. Förhören med ungdomarna gav ingen entydig bild av vad som hänt. Det har inte skett några kränkningar av konfirmanderna. Prästen har inte fördömt homosexuella. Mediebilden av händelserna har varit fullständigt felaktig. De uttalanden som biskop Åsa Nyström gjort i medierna kan bara beskrivas som en desinformationskampanj för att begränsa skadan på domkapitlets anseende.

Domkapitlet har utövat en agendastyrd rättstillämpning som har kantats av allvarliga fel. Det allvarligaste är förekomsten av hemlig bevisning. I förhandlingen uppger domkapitlet att man vid sin prövning haft tillgång till och lyssnat på bandupptagningar av förhör med konfirmanderna. Dessa har prästen aldrig fått lyssna på. Slutligen har domkapitelsledamöter läckt ut att det finns andra saker som ligger till grund för beslutet än vad som framgår av detsamma. Som jurist är det hårresande att få insyn i domkapitlets agerande.

Biskoparna i Svenska kyrkan vill vara andliga ledare. Gott så. De ska slå vakt om kyrkans lära och värna dess enhet. Men Domkapitlets brister i såväl rättstillämpning som i läromässig kompetens var snubblande nära att skapa en allvarlig kyrkosplittring. Detta får inte hända igen. Nu måste biskoparna entydigt bejaka Bibeln och bekännelsen som den högsta rättskällan och försvara rätten för den stora grupp som bejakar kyrkans traditionella syn på äktenskapet att få finnas och frodas i vår kyrka.

Andreas Stenkar Karlgren, advokat, Advokatbyrån Grönvall & partners

Läs också EFS-präst avkragades efter åsikt om evolutionsteorin - får rätt mot domkapitlet

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (93%)
  • Nej (5%)
  • Vet inte (1%)

386 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Maria Gustin Bergström och Stefan Gustavsson landar helt olika då Sverige är på väg att ta fram en ny migrationspolitik.
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord