Linnea Åberg och Sofia Jonsson: Värna skapelsen och stå upp för klimatet

Kristna behöver stå upp för skapelsen som Gud gett oss att förvalta och de människor som är särskilt utsatta, skriver Linnea Åberg och Sofia Jonsson.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Den senaste tiden har bilder på demonstrerande skolungdomar kablats ut från världens alla storstäder. Greta Thunbergs strejk har blivit en global rörelse där hundratusentals unga människor har slutit upp för att tillsammans uttrycka behovet av handling för klimatets skull. Samtidigt bekräftas denna rörelse av nya forskningsresultat från internationella samfund.

Häromveckan släppte Röda korset en rapport som visar att om vi inte agerar snabbt kan det humanitära biståndet till klimatflyktingar uppgå till 20 miljarder amerikanska dollar år 2050. FN har tidigare i år meddelat att samma år, år 2050, beräknas minst en kvarts miljard människor ha tvingats fly på grund av klimat­påverkan och naturkatastrofer.

De globala skolstrejkerna, som syftar till att alla vuxna, men framför allt politiker och andra beslutsfattare, ska ta klimatfrågan på allvar, talar framför allt om framtiden. Redan nu behöver vi agera för att nästa generation ska ha en framtid. Det kan inte betonas nog, men vi får samtidigt inte glömma bort att klimatfrågan påverkar människor redan i dag. Länder och människor i det globala nord, dit Sverige räknas in, har ännu inte upplevt stora kännbara förändringar. Däremot lever miljontals människor i det globala syd med klimatförändringarnas förödande konsekvenser. Extrem torka, översvämningar och naturkatastrofer drabbar allt fler till den grad att begreppet ”klimatflyktingar” är en realitet som vi ännu bara har sett början av.

Bara under förra året beräknas 17 miljoner människor ha lämnat sina hem på grund av konsekvenserna av förändringar i klimat och miljö. Kampen för klimatet är därför inte endast en kamp för framtiden eller för nästa generation utan även en kamp för att minska lidandet nu.

I Röda korsets rapport bekräftas tidigare forskning som säger att klimatförändringarna påverkar främst världens allra fattigaste. Dessa människor riskerar att bli dubbelt drabbade av de nya förutsättningarna som skapas av att jordens temperatur ökar. För det första är det de som är bosatta på platser som först påverkas av naturkatastroferna som följer i klimatförändringens fotspår. För det andra är det de allra fattigaste med små ekonomiska marginaler som drabbas när klimatet påverkar den globala ekonomin. Detta lämnar dem med mindre möjligheter till försörjning och en väg ut ur fattigdomen.

Klimat och miljö är vår tids allra största fråga. Ingen av oss är oberörd, oskyldig eller går fri när det gäller pågående och kommande klimatförändringar. Alla påverkas av och bidrar till förändringarna. Det är just därför som även vi kristna behöver ansluta oss till den globala rörelse som pågår. Vi behöver våga ta ställning och visa solidaritet med de demonstrationer som sker för att där visa att det är dags att ta klimatfrågan allvar. Kyrkan har i uppgift att vara profet i sin tid. Som en del av den världsvida kyrkan kan vi tillsammans stå upp för den skapelse som Gud har gett oss att förvalta och för de medmänniskor som på olika sätt är särskilt utsatta.

Vi behöver också se vad vi redan nu kan göra i humanitära och förberedande insatser. Vi kan själva inte stoppa orkaner eller översvämningar, men vi kan minska lidandet genom att bidra till katastrofberedskap och fattigdomsbekämpning. Många svenska kristna samfund arbetar internationellt i länder där drabbade människor finns. Frågan är hur vi kan öka våra insatser för människor som lever i geografiska riskområden och på så vis bidra till livsavgörande kunskap.

Det här kräver också att vi som kyrka fortsätter att bearbeta vår teologiska förståelse av skapelsen och klimatet men också frälsning och Guds rike. Flera svenska kristna samfund har ibland haft en tendens till att reducera evangeliet till att handla om själens frälsning eller livet efter detta. Det har gjort att vi negligerar livet här och nu eller exkluderar skapelsen ur Guds frälsningsplan. Vi luras då att tro att klimatfrågan inte omfattas av vår tro och vårt lärjungaskap. Om vi inte har en god teologisk förståelse av skapelsen blir vi även fast i ett dåligt självförtroende där vi som kyrka inte vågar uttrycka oss i samhällsdebatten om klimat och miljö.

Men i allt detta får kyrkan, utan att på något sätt reducera frågans allvar, även tala hopp och glädje in i de sammanhang som kan riskera att skapa pessimism och oro. Hopp om att Gud är fortsatt delaktig i sin skapelse. Glädje över att vi, hans medskapare, får vara delaktiga i en upprättelse och ett helande som också inkluderar skapelsen.

Linnea Åberg, regionledare EFK Asien

Sofia Jonsson, programkoordinator Mot människohandel EFK Asien

Läs också Joakim Hagerius: Gretas tårar väcker unga – nu behövs vuxen saklighet

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (59%)
  • Nej (41%)
  • Vet inte (0%)

201 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Svenska kyrkan och Alpha
Sara Waldenfors (S) företrädde kyrkolivsutskottet under debatten om Alpha på kyrkomötet.
Foto: Svenska kyrkan
Foto: Svenska kyrkan
Kyrkorna leds av män, men i kyrkbänkarna fattas männen. 
Foto: Kari Shea
Foto: Kari Shea