Rysk-ortodoxa går Putins ärenden när de försöker ta över svensk kyrka

Det är skillnad på kyrkor och kyrkor. Tumultet i S:t Sigfrid är ännu ett försök från Moskvapatriarkatet att ta över en organisation, skriver Patrik Oksanen.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Det är inget vanligt kyrkobråk som drabbat S:t Sigfrid i Stockholm. Det här är Moskva-patriarkatets andra försök att under loppet av ett drygt år i Sverige ta över en organisation.

Avslöjandet i Dagen om hur ett extra årsmöte för S:t Sigfrids vänner slutade med tumult, bråk och polis är i stort sett en kopia av vad som drabbade Kristi Förklarings ortodoxa kyrka i Stockholm i maj 2019.

Efter en gudstjänst klev en större grupp in i kyrkan och krävde både medlemskap och församlingsmöte för att kyrkan skulle gå över i Moskvapatriarkatets jurisdiktion. Hot och förolämpningar mot svenskar och judar uttalades och ett dop stoppades. Polis fick tillkallas för att köra ut personerna som enligt Kristi Förklarings ortodoxa kyrkas hemsida fått ”sin andliga näring i andra församlingar, och samtidigt drivit en aggressiv propaganda mot vår kommunitet och kyrkoherden personligen”.

Bakom angreppet låg Moskvapatriarkatet som försöker befästa sin ställning och införliva andra rysk-ortodoxa församlingar. I Stockholm representeras patriarkatet av S:t Sergeijs församling. Det är just den församlingen som enligt Dagens rapportering nu försöker ta över S:t Sigfrids kyrka tillsammans med den lutherska Missionsprovinsen.

Läs mer Missionsprovinsen anklagas för kuppförsök mot Stockholmskyrka

 

Moskvapatriarkatet är ingen vanlig kyrka, utan ska ses som ett verktyg för rysk utrikespolitik. Kyrkan försöker skaffa sig kontroll över fristående ortodoxa grupperingar, vilket alltså drabbade Kristi Förklarings ortodoxa kyrka i fjol. Tanken är att de ortodoxa ska kanaliseras till stöd för Moskvapatriarkatet, som i syn tur är en del av Kremls maktinstrument.

Moskvapatriarkatet ska inte blandas ihop med den exilryska kyrkan som lämnade Ryssland efter revolutionen 1917. I stället kom patriarkatet att återupprättas 1943, på order av Stalin. Stalin ville ha religionen som verktyg för att bekämpa Nazityskland och efter kriget insåg Kreml att det var praktiskt att använda sig av kyrkan.

Det gör att Moskvapatriarkatet sedan dess varit ett inte obetydligt verktyg för KGB och den ryska staten. Den estniska underrättelsetjänsten beskrev i sin årsrapport 2018 relationen mellan Kreml och patriarkatet så här: ”I århundraden har Ryssland använt behovet att skydda de ortodoxa som en ursäkt för att intervenera i andra länder. Under Stalin försökte sovjetregimen använda resterna, som lidit oerhört under den kommunistiska terrorn, för att påverka sitt folk och andra länder. Kyrkan underordnades säkerhetstjänsterna.”

I vår egen tid är det mest tydliga exemplet hur Moskvapatriarkatet agerade i Ukraina – i åratal före den olagliga annekteringen av Krim 2014 och kriget i östra Ukraina bedrevs subversion. Det beskrivs så här av esterna: ”… kyrkan användes som en front av de ryska säkerhetstjänsterna. Ett exempel på det var det öppna stöd som ”separatisterna” fick av ett stort antal kyrkomän; de deltog i specialstyrkornas operationer, samlade stöd för Moskvas politik i sina församlingar och ordnade provokationer för de ryska säkerhetstjänsterna.”

Kyrkan spelar också en viktig roll i att bygga patriotiska värderingar och den fosterlandskärlek som Putin premierar. Präster-skapet används för att välsigna såväl handeldvapen som kärnvapen. I juni invigdes en jättelik katedral för de väpnade styrkorna i Moskva. Vid invigningen hyllade patriarken Kirill de ryska soldaterna för att ha försvarat det heliga Ryssland mot externa såväl som interna fiender.

Till Sverige kom Moskvapatriarkatet på 1990-talet och i dag finns det fyra ortodoxa församlingar och två präster. I Västerås har prästen Pavel Makarenko fått uppmärksamhet, efter en granskning av VLT, för ett helt nytt kyrkobygge för uppskattningsvis 35 miljoner kronor intill Västerås flygplats. Inget litet åtagande för en församling på runt hundra medlemmar. Bygget har finansierats av ryska ”patrioter”, prästen själv var under bygglovsprocessen vd för ett ryskägt bolag som betalade en del av församlingens fakturor. Samtidigt slog Skatteverket ned på bokföringen och kräver mångmiljonbelopp av företaget. Tidningen kunde också berätta att byggherren tillhörde organiserad brottslighet och att församlingen fått hjälp av två suppleanter i byggnadsnämnden.

Den största församlingen i Sverige är S:t Sergeij i Stockholm, som leds av protoprästen Vitalij Babusjin. Det aggressiva försöket att få tillgång till S:t Sigfrids kyrka i Stockholm har en akut förklaring, församlingen står enligt hemsidan utan eget kyrkorum från juli 2020. Tonfallet är ömsom desperat ”vi kvävs nästan” och ömsom bittert med ord som att man står ensam ”utan att få konkret stöd från de svenska myndigheterna och ekumeniska organisationer, till skillnad från annan tro”.

Moskvapatriarkatet är ingen vanlig kyrka, det är ett instrument för Kreml i den gråzon, mellan krig och fred, som Sverige befinner sig i enligt myndigheter som Säpo. Det är hög tid att fler i Kyrksverige förstår att det är skillnad på kyrkor och kyrkor, så att man inte hamnar i den roll som Missionsprovinsen fått i kampen om S:t Sigfrid, den nyttige idiotens roll.

Patrik Oksanen, journalist, författare och senior fellow på tankesmedjan Frivärld.

Läs mer Är allt som kommer från Ryssland maktambition?

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (62%)
  • Nej (26%)
  • Vet inte (12%)

208 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
ARTIKELSERIE: PÅ DJUPET MED...
Joakim Lundqvist.
Foto: Sara Källner
Foto: Sara Källner