Så ser de olika kyrkorna på nattvarden

Frikyrkorna

I det frikyrkliga nattvardsfirandet symboliserar vinet och brödet Jesu kropp och blod. Nattvarden ses som en påminnelse, andakt och gemenskapshandling omkring det Jesus gjorde för människan genom sin död och uppståndelse. Vidare som ett konkret mottagande av Jesus in i det egna livet. Jesus är närvarande genom att hans Ord förkunnas och i församlingen.

De flesta frikyrkor praktiserar öppet nattvardsbord där alla som bekänner sig till Jesus är välkomna. På vissa håll har även frikyrkan rört sig åt det sakramentala, och ibland med mer av liturgi i nattvardsfirandet.

Läs mer: Vilken är den svåraste ekumeniska frågan?

Svenska kyrkan inklusive EFS

Kristi kropp och blod är verkligt närvarande i nattvarden utan att detta slutar vara just bröd och vin (konsubstantiationsläran). Nattvarden anses ge gemenskap med Jesus som försonare, men det förutsätter också att mottagaren är döpt och har bett om förlåtelse för sina synder.

Nattvarden i Svenska kyrkan är ett sakrament (nådemedel) och kan delas ut enbart av en vigd präst. Nattvardsbordet är öppet och kyrkan avvisar ingen som vill delta. Om prästen däremot får veta att någon mottagare inte är döpt så bör prästen be om ett samtal som kan leda till dop.

Katolska kyrkan

En katolik tror att det i eukaristin (nattvarden) – ett av sakramenten - sker en förening med Kristus. En förvandling av brödet och vinet äger rum i mässan i samband med att instiftelseorden läses (transsubstantiationsläran). Trots att det uppdukade på bordet fortfarande smakar och ser ut som bröd och vin (materien), har elementen efter invigningen förvandlats till Kristi kropp och blod i sitt väsen (substansen). Det bröd som blir över är föremål för tillbedjan, medan vinet oftast dricks upp av prästen ensam. Vinet - Kristi blod - får inte hällas ut. Katolska kyrkan har ett slutet nattvardsbord och ser eukaristin som ett tecken på enhet. Katoliker kan därför inte dela den heliga kommunionen med kristna från andra samfund.

Läs mer: Snabbguide till ekumenikens knäckfrågor

Ortodoxa kyrkorna

I eukaristin tror de ortodoxa kyrkorna på förvandling av brödet och vinet (transsubstantiation) till Kristi kropp och blod. Detta på samma sätt som Jesus var både Gud och människa genom inkarnationen. Till skillnad från i Katolska kyrkan anses förvandlingen dock inte ske när instiftelseorden läses i mässan, utan strax efteråt när den helige Ande nedkallas över gåvorna (epiklesen).

Bara de ortodoxa som har full enhet i tron, och gemenskap med sin kyrka, kan ta emot eukaristin tillsammans. Det innebär att exempelvis en grekisk-ortodox inte kan fira nattvard med en syrisk-ortodox. Än mindre kan de ortodoxa fira nattvard med kristna från andra kyrkofamiljer. Brödet och vinet får inte förspillas.