Julgranen - vacker tradition, och en del av den kristna förkunnelsen

Julgranar i kyrkorummet är tradition i svenska kyrkor. Dagen frågade några kyrkoföreträdare vad de tycker om det.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Frågorna:

1. Brukar ni ha julgran inne i kyrkorummet?

2. Är det på grund av tradition och för att julgranen är en del av ett svenskt julfirande eller har granen någon teologisk betydelse?

3. Brukar ni ta upp julgranen som en del av förkunnelsen?

 

 

Martin Helgesson, pastor i Roseniuskyrkan, Stockholm:

Martin Helgesson, pastor i Roseniuskyrkan, Stockholm
Foto: Daniel Wistrand

1. – Ja, det brukar stå en julgran i vårt kyrkorum ungefär från vår julfest mitt i adventstiden till trettondagen.

2. – Jag kan inte svara för hur länge julgranen funnits som tradition och hur de som initierade det hela tänkte, men i nuläget lägger knappast någon en teologisk innebörd i det. Det är ett naturligt och harmlöst uttryck för hur den kristna tron inkorporerar kulturella former överallt där den går fram.

3. – Nej. Man kan naturligtvis ta vara på den överlappning i som finns mellan granen och bibliska begrepp och metaforer till exempel som ljus, livets träd och prydnad, men än så länge har vi inte gjort någon stor sak av det.

 

Johan Arenius, föreståndare Immanuelskyrkan i Örebro:

Foto: David Gelinder

1. – Ja. Vi har plastgran för att även allergiker ska kunna fira gudstjänst.

2. – Bara av traditionsskäl.

3. – Nej. Men efter att ha läst på lite julgransteologi inser jag att det är en rik källa att ösa ur för kommande julpredikningar.

 

Johan Dalman, biskop Strängnäs stift:

Foto: Magnus Aronson /Ikon

1. – Generellt sett tror jag väldigt många av stiftets nära 200 kyrkor ståtar med en eller flera granar under advent och jul.

2. – Den teologiska reflektionen över detta tror jag närmast har med kyrkogranens relation till hemmagranen – de krokar visuellt sett liksom arm, eller snarast grenar, med varandra och knyter därmed samman Kristusfesten där hemma med Kristusfesten i kyrkan i en gest av from gransamverkan.

 

Kh. Martin Ferenc i Vår Fru av Rosenkransens församling, Karlstad

– Julgranen är endast en dekoration i kyrkan precis som blommor vid altaret. Av den anledningen kan den stå i koret (som annars är ett strikt liturgiskt utrymme reglerat av liturgiska föreskrifter). Till skillnad från krubban kan den som en dekoration vara kvar till Kyndelsmässodagen. (Krubban skall avlägsnas från koret, om den inte står i ett kapell för sig, redan efter Herrens dops fest).

– Julgranen finns i de flesta länder i världen, så den är inte knuten exklusivt till ett svenskt julfirande.

– Krubban och barnet är en lite äldre symbol än julgranen (tillskrivs S:t Franciscus av Assisi).

– Kanske kan någon inspireras i sitt predikande av julgranen, men det är nog inte något jag själv har blivit. Kristi ankomst till världen är centralt budskap.

 

 

Bokrecensioner