Det händer något när vi ropar ut Jesu namn

Jag körde precis förbi Stockholmsförorten Fittja när jag fick samtalet. De rödvita 11-våningshusen sköt upp som betongtorn mot natthimlen. Mörkret föll över miljonprogrammet. De gula och röda balkongerna signalerade segregation. Hur många nätter hade jag inte stått på en av de där balkongerna och tittat ut över staden genom kokainpåverkade pupiller. Detta var 21 oktober 2021. Och rösten i andra änden sa med en tung röst: “Har du hört vad som hänt bror i Hammarby sjöstad…nyss?” Dödsbeskedet slog mig i magen med full kraft. Ännu en ung människa mördad i Stockholm. Ännu en skottlossning. Ännu ett offer. Ännu en vän. Detta var det 35:e samtalet jag fått när någon berättade att en av mina vänner dött. Jag var vid tiden 35 år gammal.