Antje Jackelén: ”Kyrkan borde vara lika självklar som simskola”

Antje Jackelén har tröttnat på att samtalet om tro så ofta handlar om frihet från religion i stället för frihet till religion. Nu vill hon bygga upp ett program för undervisning och lärande för barn och unga. I Dagens podcast berättar hon om engagemanget för barnen, om hatet hon möter på Twitter och om hur hon håller gudsrelationen levande.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Livsstil

Det är fredagseftermiddag och Antje Jackelén är i Stockholm för att besöka redaktionerna på Kyrkans tidning och tidningen Dagen. Solen gassar genom fönstren medan ärkebiskopen går genom Dagens kontorslandskap och slår sig ner framför mikrofonen i studion.

Antje Jackelén berättar att hon är tacksam över att hon genom sitt arbete ständigt lever nära Bibeln.

– Jag ser det som en förmån. Att få ha ett arbete där vi ofta börjar sammanträden med andakt eller bibelsamtal, som vi gör i biskopsmötet till exempel. Det ger också mig själv något i min egen andliga utveckling.

Hur ser din personliga bönerytm ut?

– Den är knuten till dagens rymt. Morgonbön, bön kring måltiderna, och bön på kvällen innan jag somnar. Och sedan gudstjänstrytmen.

– Förutom söndagar håller jag morgonmässa varje onsdagsmorgon kvart över åtta i Uppsala domkyrka,

Antje Jackelén växte upp i Herdecke i Nordrhein-Westfalen i västra Tyskland. I familjen fanns tron närvarande på ett naturligt, nästan ordlöst sätt.

– Vi gick till söndagsskolan, bad bordsbön och aftonbön. Där lades en grund utan att det talades så mycket om det.

Utan att vara helt säker på målet började Antje Jackelén att studera teologi. Det var under de åren hon upplevde dragningen, kallelsen till prästyrket.

– Det var där det växte fram. Både den yttre och den inre kallelsen. Sedan har den bekräftats många gånger på olika sätt. Jag känner en stark kärlek, inte bara till kyrkans Herre, utan också till kyrkan själv.

– Jag ser det som ett tydligt tecken på att jag är buren, även om det finns massor av utmaningar.

En konkret utmaning i ärkebiskopens vardag är den växande mängd hat och påhopp hon möter på sociala medier. Hon är en aktiv twittrare, men har många gånger funderat på att stänga ner kontot.

– Det är ingenting man ska skämta bort, det tar kraft och energi. Men det som är större än vad det gör med mig som person är min sorg över hur det här förstör det goda samtalet. Och hur det splittrar. Det är allvarligt, säger hon.

Läs också: Ärkebiskop Antje Jackelén blev kärleksbombad på nätet
 

Antje Jackelén beskriver en önskan om att vara en del av en motrörelse där man åter sätter det goda samtalet och de hederliga argumenten i centrum av diskussionerna. Hennes egen podcast "Prata till punkt med ärkebiskopen" har varit ett försök att skapa ett sådant rum.

– I vårt land finns väldigt mycket tro och gudsrelation som inte är definierad. Jag vill hjälpa människor att sätta ord på det där.

– I podden läser jag alltid en bibeltext med min poddgäst och så samtalar vi om den. Jag vill gärna slå broar till den andres tankar och referenser.

Det är tydligt att Antje Jackelén brinner för att ge det existentiella språket tillbaka till svenskarna. Inte minst till barn och ungdomar. Just nu pågår ett arbete inom Svenska kyrkan med ett systematiskt sammanhållet program för undervisning och lärande. Ett hjärteprojekt för ärkebiskopen.

– Det är en otrolig skillnad för barn och unga att känna att ”jag måste bära hela min egen meningsfullhet själv.” Eller om jag kan skrika ut både min glädje och tacksamhet eller vånda och förtvivlan till någon.

– Det är jätteviktigt att våra barn får de här redskapen för tro. Sedan måste de själva välja om de vill använda dem eller inte, men hur ska de kunna använda något som de inte ens vet finns?

Lyssna på hela podden med Antje Jackelén här.
 

Det blixtrar till i ögonen hos Antje Jackelén när hon talar om barnen. Hon kan uppröras över det senaste årets debatt om konfessionella friskolor, hur samtalet om religionsfrihet alltjämt kretsar kring frihet från religion i stället för frihet till religion.

– Det finns religion som inte är bra för ett barns utveckling, men lösningen är inte att förbjuda all sorts religion.

– För många föräldrar är det självklart att anmäla sin 6-åring till simskolan, det kan ju rädda barnets liv. Jag skulle vilja att det var lika självklart att anmäla barnen till "kyrkskolan" för att de ska lära sig ”simma” även i de existentiella frågorna. Det kan också utgöra skillnaden på liv och död när de blir äldre.

Finns det någon viktig händelse i ditt liv som definierar att du blev kristen?

– Jag har inte ett tydligt ögonblick där jag kom till tro. Men det finns händelser som gjort att jag tagit "ett skutt i tron". Min konfirmation och konfirmationsgudstjänsten var ett sådant tillfälle.

Finns det fler?

– Jag kommer att tänka på ett tillfälle när jag var lärare i Chicago och blev inbjuden tillsammans med andra kristna till det nordamerikanska muslimska sällskapet som hade en stor konferens. De hade en middag där vi möttes, muslimer, judar och kristna. Och det var väldigt intressant hur vi kunde känna igen saker hos varandra och vårt engagemang för världen. Det gjorde också att min egen kristna tro stärktes.

Kan det finnas en problematik i var drar man gränsen mellan samtal och religionssynkretism?

– Att samtala med andra försvagar inte min egen tro. Tvärtom. Tillsammans är kristna och muslimer över hälften av världens befolkning. Hur kan vi föreställa oss fred om vi inte kan ha fredliga relationer och kan samtala med varandra?

– I samtalen i min podcast händer det ibland att jag tänker: sträcker jag mig för långt nu? Men att vara ett vittne för kristen tro är ofta att stå med båda fötterna på jorden, på trons grund, och luta sig så långt ut man kan utan att tappa fotfästet. För att försöka nå den andre och identifiera våra beröringspunkter.

Vi närmar oss valet, vilken tycker du är den viktigaste valfrågan?

– Det finns många. Vårt ansvar för klimatet är så klart en sådan fråga, inte minst efter den här sommaren. Demokratin är en annan viktig fråga. Den är trots allt det bästa system vi människor hittat på och demokratin harmonierar väldigt väl med både de mänskliga rättigheterna och den kristna tron.

Antje Jackelén blickar ut genom fönstret. Därute fortsätter eftermiddagssolen att skina medan trottoarerna fylls av människorna på väg hem från kontoren för helgen.

Hur har du det med Gud i dag?

– Jag har det bra tror jag. "Bottna i nåden, skapa i världen" var ett uttryck vi formulerade under min biskopstid i Lund. Det hjälper mig i min tro i vardagen. Att nåden är det som kommer först. Före allt som jag kan och vill prestera. Allt är gåva. Att få bottna i Guds nåd, säger Antje Jackelén.

Läs också: Topp 20–listan: Svenskarna som gör kristna tron känd

Läs fler artiklar om ärkebiskop Antje Jackelén

Alla tidigare artiklar

Fakta: Antje Jackelén

Ålder: 63 år.

Yrke: Svenska kyrkans ärkebiskop.

Bor: I Uppsala.

Familj: Maken Heinz Jackelén, präst, samt två vuxna döttrar med familjer.

Fakta: Mer i podden – Hör Antje Jackelén om:

Hur hon förbereder en predikan.

Oron inför klimatet och vad kyrkan kan göra.

VIlken färg Gud egentligen har.

Lilla Erstagården