Frågan om den ”hårda gränsen” mellan republiken Irland och Nordirland är den just nu hetaste frågan i Irland, och engagerar både politiker, kyrkoledare och allmänheten. Irlands-frågan har utkristalliserats till att bli en av de viktigaste knäck-frågorna i det brittiska utträdet ur EU, Brexit.
Nordirland är en delvis självständig del av Storbritannien, medan grannen, republiken Irland, inte har några band till Storbritannien.
”En röst på konstitutionen”
Detta innebär att Nordirland har egen regering och egen ”försteminister” – men ingen premiärminister. Som en del av Storbritannien finns Nordirland däremot representerat i det brittiska parlamentet, och just nu är dessa platser av stor betydelse.
När premiärminister Theresa May i december ska försöka få igenom Brexit-avtalet i parlamentet, är rösterna från nord-irländska konservativa partiet DUP av avgörande betydelse för att förslaget ska gå igenom. Men DUP har hittills varit motståndare till avtalet.
– Hemligheten finns i själva namnet. Partiet heter Democratic Unionist Party. De är unionister, vilket innebär att deras existensberättigande ligger i att de arbetar för att Nordirland ska vara en del av Storbritannien. En röst på DUP är en röst på konstitutionen.
De konstitutionella frågorna slår ut alla andra frågor i DUP, betonar David Blevins. Unionisterna vill till varje pris finnas kvar som en del av Storbritannien. Ett Irland där Brexitgränserna är ”mjuka” och där även Nordirland närmar sig EU medan Storbritannien skär av förbindelserna till EU skulle kunna leda till krav på folkomröstning för att ena ön.
– Det är unionisternas mardrömsscenario, säger Blevins.
Priset unionisterna med Arlene Foster i spetsen kan få betala för sitt avtalsmotstånd, är att spänningarna på nytt ökar i Nordirland.
– Ett högt pris, kommenterar David Blevins.
Risk för våld
Som det ser ut i dagsläget kommer det att bli ”no-deal” (inget avtal), tror David Blevins. Detta kan leda till ett svårt ekonomiskt läge.
– Vi har en skör fred. Då och då bryter våldet ut. Men det är mindre incidenter, som oftast begås av människor utbrytargrupper ur IRA (Irländska republikanska armén). Risken är om vi till exempel får militariserade gränsövergångar. Då kan fler människor lockas att stödja dessa grupper, säger David Blevins.
Kyrkor samarbetar
Men det finns också krafter som motarbetar den fruktade våldsspiralen. Motkrafterna finns bland annat hos unga människor, som inte är fastlåsta vid gamla politiska ståndpunkter.
– Människor som till exempel ägnar sig åt handel är mer pragmatiska, de är inte så fastlåsta.
Kyrkoledare på Irland står också för en samsyn och en vilja att motarbeta konflikter. De har under senare tid betonat att de utmaningar man står inför måste mötas tillsammans. Ett ekumeniskt manifest angående Brexit publicerades bland annat nyligen.
– Kyrkoledarna – bland dem både anglikaner och katoliker – brukar träffas, men det samarbete vi ser nu är på en helt ny nivå, säger David Blevins.
