Ebba Busch Thor: Hedersförtryck har skett i Allahs namn

Regeringen har lovat att ta hårda tag mot hedersförtryck. Något som även oppositionen är med på, där KD-ledaren Ebba Busch Thor vill poängtera att det finns en religiös dimension att ta hänsyn till.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

En ny regering är på plats. Avstampet till den kommande mandatperioden togs då statsminister Stefan Löfven (S) läste upp regeringsförklaringen i riksdagen.

Det mesta var redan känt, exempelvis att S och MP nu öppnar upp för familjeåterförening för flyktingar, att de vill stoppa nya konfessionella friskolor och stå upp för ett fortsatt generöst bistånd.

Lika intressant var kanske vad som inte nämndes. Exempelvis uteblev alla omnämningar av religionsfrihet, trots att utrikesminister Margot Wallström mot slutet av valrörelsen i en debattartikel i Svenska dagbladet lovade att det skulle prioriteras.

Både vänster- och höger­oppositionen kritiserar nu regeringen.

Läs mer | Amanda Lind (MP) ansvarar för kyrkorna i nya regeringen

 

Vill se en markering

– Jag skulle gärna vilja haft en markering för religionsfrihet. Vi lever i en tid då vi ser att den är under hot, framförallt för dem med judisk eller muslimsk identitet, men även för andra grupper, säger Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt till Dagen.

KD-ledaren Ebba Busch Thor instämmer.

– Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Med den skarpa och omfattande kritik som Sverige har fått för att inte stå upp för religionsfrihet fullt ut i Sverige och internationell, plus de yrvakna löften vi fick från Wallström i valrörelsen, är det märkligt att detta inte nämndes i regeringsförklaringen.

Det enda som hade med religion att göra i regeringsförklaringen handlade i stället om att stoppa konfessionella friskolor?

– Hedersfrågan lyftes också upp, vilket till viss del är kopplat till religion, svarar Ebba Busch Thor.

Hur då?

– En hel del har skett i religionens namn, i islams namn, i Allahs namn, svarar KD-ledaren.

Religiöst förtryck i skolor

Att regeringen nu satsar på att motarbeta hedersförtryck verkar hon inte ha något emot. Men att S, MP, C och L har kommit överens om att förbjuda nya konfessionella friskolor att etablera sig har hon en del att säga om.

– Vi är självklart emot detta. Det största problemet vi har med religiöst förtryck finns på vanliga kommunala skolor. Det har regeringen ingen plan för hur de ska hantera. De tror att de lite enkelt kan förbjuda nyetablering av konfessionella friskolor för att lösa problemet, jag tror att det är fel väg att gå.

Läs mer | Joakim Hagerius: Regeringen visar på en tondövhet

 

Skolorna segregerar

Här blir hon dock motsagd av Jonas Sjöstedt, som i just den här frågan står bakom regeringens förslag.

– De här skolorna bidrar starkt till segregationen i skolsystemet. Jag tycker att man ska lära sig om alla religioner, men skolan ska inte vara platsen där man under skoltid utövar religion, säger V-ledaren till Dagen.

Oklart vilken minister

En ny regering innebär också att nya ministrar tillträder. Bland annat avgår Alice Bah Kuhnke (MP) som de senaste fyra åren haft ansvar för frågor som rör religion och trossamfund.

Vem som tar över stafettpinnen i den nya regeringen var verkligen inte något som basunerades ut. Efter att ha läst upp regeringsförklaringen samlade statsminister Stefan Löfven hela den nya regeringen till en pressträff. Där lästes ministrarnas ansvarsområden upp, ett efter ett, men vem som skulle ansvara för samfundsfrågorna lyste med sin frånvaro.

Lite senare kommer det fram att det blir den nya kultur- och demokratiministern Amanda Lind (MP) som tar över rollen, vilket bekräftas av Miljöpartiets pressavdeldning. Hon var nyligen partisekreterare och är även prästdotter.

Läs fler artiklar om Kristdemokraterna

Alla tidigare artiklar

Fakta:

23

Så många ministrar ingår i Stefan Löfvens nya regering

Premium Foto: Baz Ratner/TT
Foto: Baz Ratner/TT
Nyheter Foto: TT
Foto: TT