EFS riskerar gå miste om statliga bidrag

Ett nytt regelverk är på väg att tas fram där Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS, i egenskap av inomkyrklig rörelse i Svenska kyrkan, riskerar att bli utan statliga bidrag.
– Vi står inte och faller med det här, men det är en principsak, säger Johan Ericson på EFS.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

EFS kan bli av med sina statsbidrag. Anledningen är att enbart registrerade trossamfund föreslås få ta emot bidrag, enligt en ny statlig utredning, och eftersom EFS formellt ses som en del av Svenska kyrkan kan deras bidrag helt plockas bort.

Själva beskriver sig EFS som en inomkyrklig väckelserörelse, de är organiserade i föreningar och fungerar ungefär som en kyrka inom Svenska kyrkan. När nu nya regler föreslås i utredningen ”Statens stöd till trossamfund” finns risken att EFS blir av med sina bidrag enbart på grund av organisationsformen.

Johan Ericson är kommunikationschef på EFS.

Hur mycket pengar rör det sig om?

– Vi får 2,7 miljoner kronor varje år i statliga bidrag. Tio procent stannar hos oss centralt, övriga pengar får föreningarna och Johannelunds teologiska högskola, säger Johan Ericson.

Får själva stå för ekonomin

Han berättar att alla 320 EFS-föreningar själva står för sina prästlöner, och att EFS på många sätt har samma ekonomiska förutsättningar som andra frikyrkor.

De pengar som Svenska kyrkan får via kyrkoavgiften går exempelvis inte till deras verksamhet, även då det handlar om medlemmar som är aktiva i EFS. Johan Ericson säger att det rör sig om 50 miljoner kronor som EFS-medlemmar betalar till Svenska kyrkan.

Till stor del måste EFS medlemmar själva stå för ekonomin, förutom statsbidrag får de också en klumpsumma på en miljon från Svenska kyrkan samt en rikskollekt per år.

– Vi står inte och faller med de statliga bidragen, men det innebär att vi måste samla in ytterligare nästan tre miljoner kronor från våra medlemmar, säger Johan Ericson.

Inte minst riskerar EFS omfattande missionsarbete ta skada om inkomsterna sinar.

Nu vill de ha ett undantag från reglerna, vilket EFS lyfter fram i sitt remissvar.

– Jag anser att den här utredningen är rätt undermålig med flera grova sakfel om vad EFS är för något. Jag tycker den bör göras om, säger Johan Ericson.

Läs mer: SEA: Utredning om bidrag till trossamfund oroar

 

Se över regler

Utredaren Ulf Bjereld säger att utredningen inte på något sätt medvetet arbetat för att den här situationen skulle uppstå. Utredningen hade till uppgift att se över vilka regler som skulle gälla då staten betalar ut bidrag till trossamfund och den stora frågan har varit att införa ett demokratikrav.

– Det är inte så att vi gått igenom samfund för samfund för att se hur det skulle påverka dem, utan vi har tagit fram en principiell lösning som ska bli bra för helheten, säger Ulf Bjereld.

Ni har inte gjort någon miss här?

– Nej, utan vi har lagt den stora bilden. Finns det konstigheter ska det upp i ljuset och diskuteras så att beslutsfattarna kan väga in det i sitt slutgiltiga förslag.

Upp till EFS att välja spår

Ulf Bjereld menar att det är just vad en remissrunda är till för, och att nu kan EFS antingen argumentera för att de bör ha ett undantag från reglerna eller ändra sin organisationsform om de är intresserade av fortsatta statsbidrag.

– Det är lite upp till EFS vilket spår man väljer att gå på.

Läs mer: Skärpta demokratikrav för trossamfund

 

Kan de få ett undantag?

– Det är inte upp till oss, utan upp till lagstiftaren.

Ulf Bjereld tror att oavsett vilken regering som tillträder så kommer det bli en ny lagstiftning om bidrag till trossamfund. Vilken hänsyn de tar till remissvaren vill han inte spekulera i.

EFS

Är en evangelisk-luthersk rörelse som uppstod i den andliga väckelsen i Sverige under 1800-talet.

Har cirka 14 500 medlemmar i hela Sverige.

Är en del av Svenska kyrkan.