Fynd ger stöd för biblisk förstörelse

Fynd vid utgrävningar av Sionberget i Jerusalem ger stöd för den babyloniska invasionen som beskrivs i bland annat Bibeln.
Förstörelsen av Jerusalem är en viktig händelse både för judar och kristna.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Forskare från University of North Carolina har upptäckt flera viktiga föremål i utgrävningen. Ett guld- och silverörhänge, pilspetsar, krukskärvor och en lampa har hittat i ett asklager.

Var och en för sig ger föremålen inte bevis för invasionen, men att de hittats tillsammans och omständigheterna kring dem gör forskarna uppspelta.

"Vi vet var den forntida fortifikationslinjen gick. Så vi vet att vi är inne i staden. Vi vet att det här inte är en plats där föremål slängs, utan att det rör sig om det sydvästra kvarteret i en järnåldersstad", säger historikern Shimon Gibson i ett pressmeddelande.

Pilspetsar ger tyngd

Asklager kan annars härstamma från ugnar eller att man bränt skräp, men att det blandats med pilspetsar – och framförallt smycket – tyder på någon form av förödelse i en bostad.

"Ingen överger guldsmycken och ingen har pilspetsar i sitt bostadsavfall", säger Gibson, och konstaterar att det är sällan smycken hittas på slagfält, eftersom soldaterna plundrade den typen av föremål.

Pilspetsarna är av skytisk typ som hittats på andra slagfält från 600- och 500-talen före vår tideräkning, vilket enligt forskarna också ger stöd för att Babylonien förstörde Jerusalem efter ett uppror år 586 eller 587.

Läs även | Nya rön om bibliskt folkslag

Tillhörde rik person

Ortodoxa judar uppmärksammar årligen händelsen, när Salomos tempel också förstördes, i Tisha beav (vilket också sammanfaller med att romarna senare förstörde det andra templet på samma dag).

I Kungaboken i Bibeln beskrivs hur de förnämas hus brändes ned i Jerusalem. Gibson spekulerar i att fyndplatsen är ett av de husen.

"Den här platsen skulle ha haft ett idealiskt läge, eftersom det ligger nära stadens västra höjd med en bra utsikt över Salomos tempel och Tempelberget i nordost. Vi har stora förväntningar på att hitta mycket mer av järnåldersstaden framöver", säger han.

Själva byggnaden återstår att grävas ut, och ligger antagligen under de två meter av senare tidsperioders byggnader som finns på platsen, enligt forskarna.

Nya rön om bibliskt folkslag

Nyheterna duggar tätt om filistéerna. Arkeologer anser sig med hjälp av dna ha bevisat att detta bibliska folk härstammade från södra Europa. Samtidigt tror andra forskare att de har hittat det filisteiska Siklag där Bibelns David fick en fristad.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

ISRAEL. Det är mycket med filistéerna just nu. Rubrikerna avlöser varandra om detta mystiska folk, en av de bibliska israeliternas många antagonister – och kanske deras ärkefiende.

Israeliska och australiska arkeologer säger att de med stor sannolikhet har hittat 3 000 år gamla lämningar efter den bibliska staden Siklag. Den styrdes av filisteiske kungen i närbelägna Gat och dit flydde Bibelns David undan kung Saul som ville döda honom.

Där, hos fienden, uppehöll sig David mer än ett år tills Saul dog och han själv smordes till kung över vad som blev ett mäktigt rike, enligt Första Samuelsboken i Gamla testamentet.

Fyndet gjordes nära staden Kiryat Gat i dagens Israel. Hittills har tolv platser pekats ut som Siklag; stadens exakta läge har varit en vetenskaplig gåta.

– Det är inte 100 procent säkert, men jag tror till 90 procent att det här var det bibliska Siklag, säger Yosef Garfinkel, professor i arkeologi i Jerusalem, som leder utgrävningarna.

 

Många fynd

Det som stärker forskarna i deras övertygelse är att de hittat stora mängder krukor, krukskärvor, statyer och annat av liknande slag som också grävts fram i filisteiska städer som Ashdod, Ashkelon, Ekron och Gat. Över detta lager finns ett skikt med lämningar av ett israelitiskt samhälle från kung Davids tid – och detta i sin tur bär spår av att ha totalförstörts i en brand. Det stämmer med Bibelns berättelse om att Siklag brändes och härjades av amalekiterna, ett annat folk utpekat som fiende till israeliterna.

Andra israeliska arkeologer ifrågasätter Garfinkels slutsatser. Så den mångåriga arkeologiska kontroversen om huruvida det över huvud taget finns vetenskapliga bevis för att kung David existerade – och om han i så fall styrde ett mäktigt rike eller bara en liten stadsstat – kommer säkert att fortsätta trots det senaste fyndet.

Sydeuropeiskt ursprung

Nyheten om Siklag kommer strax efter det att andra arkeologer från Israel och USA säger sig ha fastställt att filistéerna ursprungligen kom från Sydeuropa. De har analyserat tio cirka 3 000 år gamla skelett från en begravningsplats i Ashkelon, då en filisteisk hamnstad, i dag en stor stad i det moderna Israel.

Filistéerna tros ha etablerat sig på östra Medelhavskusten runt 1 200 f Kr och levde där tills de krossades av babylonierna runt 600 f Kr, men varifrån detta mystiska ”sjöfolk” kom har länge debatterats. Från den grekiska övärlden, från Cypern, från det turkiska Anatolien – eller hade de alltid funnits i regionen?

Var invandrare

En forskargrupp från Harvard i USA, som studerat ämnet i 30 år, säger nu att den inte kan peka ut något exakt ursprungsområde, men att analysen visar att filistéerna kom från södra Europa. Enligt deras dna-analys kommer lämningarna från människor som skilde sig genetiskt från sina grannar i Kanaans land, men liknade den dåtida befolkningen i södra Europa.

– Vi ser i deras dna en europeisk beståndsdel från väst som är så betydelsefull att vi kan visa att den är statistiskt annorlunda. Den visar att de här människorna kom utifrån, säger arkeologen Daniel Master, som ledde expeditionen.

– Nu har vi slutligen bevis för varifrån filistéerna kom. De kom från en annan plats än den här regionen, de kom västerifrån, de kom över Medelhavet, säger han.

Läs även | Storslagna fynd utanför Jerusalem

Fakta: Goliats folk

Filistéerna var en forntida folkstam som bebodde en landsträcka utmed Medelhavets östra kust. De tros ha bosatt sig där i slutet av bronsåldern. Deras mest kända gudar var Belsebub, Astarte och Dagon.

De var, enligt Bibeln, en av israeliternas främsta fiender och de besegrades till slut av kung David.

Den mest ryktbare filistén var den fruktade jätten Goliat, som den unge David lyckades döda med hjälp av en stenslunga, enligt Första Samuelsboken i Gamla testamentet.

KONVERTITEN ABBAS
Joakim Hagerius.
Foto: Natanel Gindemo
LUCIA
KONVERTITEN ABBAS
Joakim Hagerius.
Foto: Natanel Gindemo
LUCIA