Svenska kyrkans ledning varnar för sämre ekonomi

Förbered er på att ställa om. Det är budskapet från kyrkostyrelsen, då Svenska kyrkan de kommande åren ser ut att få kraftigt försämrad ekonomi.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Rent ekonomiskt är det en dyster prognos som förs fram i kyrkostyrelsens skrivelse, där de krasst konstaterar att inom en snar framtid kanske personal måste sägas upp och fastigheter säljas.

Enligt Svenska kyrkans ledning kommer intäkterna för hela Svenska kyrkan att minska med 1,6 miljarder kronor under åren 2021-2023.

Läs mer Katolska kyrkan har köpt Akalla kyrka

 

Coronakrisen påverkar

Orsakerna till detta är flera, men den pågående coronakrisen pekas ut som en viktig faktor till att kyrkans inkomster krymper. Det handlar om att mindre kyrkoskatt väntas komma in, kollekterna minskar och det ser även ut att bli lägre intäkter från finansiella investeringar.

Om det blir en utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet finns också risken att fler går ur kyrkan för att spara pengar, vilket skulle förvärra den ekonomiska situationen ytterligare.

"Mot bakgrund av denna prognos är det absolut nödvändigt att minska kostnaderna inom Svenska kyrkan", skriver kyrkostyrelsen i sin skrivelse.

Läs mer Höstens kyrkomöte blir nedskuret och helt digitalt

 

Se över verksamheten

Kravet att kapa kostnader ser ut att gälla hela Svenska kyrkan, även den nationella nivån som leds från Uppsala där den nuvarande verksamheten inte kommer att rymmas inom de nuvarande ekonomiska ramarna. Även stift och församlingar kommer att tvingas att se över sin verksamhet för att den ska anpassas efter den krypande ekonomiska kostymen.

Kyrkostyrelsen kommer själv med flera förslag på förändringar. Bland annat för de fram tanken på en ny stiftsindelning, vilket skulle kunna leda till vissa besparingar. I dag har Svenska kyrkan 13 stift som leds av var sin biskop.

Kyrkovalen kan ändras

Ett annat område att spara pengar på är kyrkans demokratiska system. Exempelvis kostade förra kyrkovalet 160 miljoner kronor och utöver det får kyrkopolitikerna arvoden. I kyrkomötet sitter exempelvis 251 ledamöter. I kyrkostyrelsens skrivelse finns inga konkreta förslag på hur kyrkans demokrati ska skötas på ett billigare sätt, bara ett konstaterande att det går att spara in pengar på kyrkans interndemokratiska system.

– Med en krympande ekonomi så har vi en situation där vi måste se på allting. Det är bra att ha framförhållning, skriva fram analyser, och se hur vi fungerar demokratiskt. Men vi har inte bestämt att vi vill minska antalet förtroendevalda eller antalet stift, säger Wanja Lundby-Wedin, kyrkostyrelsens ordförande, då hon intervjuas av Kyrkans Tidning.

Läs mer Tre tidigare ärkebiskopar: Därför slutade vi

 

Får kritik

Den kritik som främst lyfts fram efter att Kyrkostyrelsen presenterat sina planer är att det finns en risk att kyrkan är på väg att centraliseras. Martin Tunström, ledarskribent på Barometern, befarar att det är vad som väntar i fall antalet stift skulle minska. "Må Gud bevara Växjö stift" lyder rubriken på hans ledare där han vill poängtera att kyrkan främst är lokal. Han efterfrågar också en teologisk diskussion ifall kyrkan ska omorganiseras.

"Risken är att identiteter försvagas och att ekonomisk rationalitet sätts framför kyrkans liv", skriver Martin Tunström.

Även Åsa Ingårda, centerpartistisk kyrkopolitiker och ersättare i Kyrkostyrelsen, har gått ut med en liknande kritik. Hon har i Kyrkans Tidning framfört sin oro att församlingarnas verksamhet kommer att bli lidande om de tvingas vara med och betala för nationella system.

Maria Gustin Bergström och Stefan Gustavsson landar helt olika då Sverige är på väg att ta fram en ny migrationspolitik.
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord
Foto: Santi Palacios/Jacob Zetterman/Livets Ord