Tiggarbossar fick hjälp av diakoner

Ska kyrkan hjälpa både brottsoffer och förövare? Frågan är brännhet i Växjö, där sju bulgarer åtalas för människohandel med tiggare. Kyrkan förstod att tiggarna utnyttjades, men hjälpte ändå ”bossarna”.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det är en vanlig vardag på Diakonicentrum i Växjö. Lokalen är en samlingsplats för utsatta människor, uppskattad i hela staden. Ett exempel då kyrka och kommun hittar ett gemensamt mål – och jobbar tillsammans för att uppnå det. Målet: utanförskapet ska bort.

Naturliga besökare

Därför är tiggarna – eller EU-migranterna som de brukar kallas på finare språk – naturliga besökare. De är utsatta. Kyrkan finns till för att hjälpa. Eller snarare, mildra deras situation. De tigger, åker hem, kommer tillbaka. Fattigdomen ärvs från generation till generation. Kyrkan och kommunerna kan inte göra mycket annat än att ge stöd i vardagen.

På så vis sticker den bulgariska gruppen inte ut nämnvärt. De sju tiggarna får duscha, tvätta kläder och äta mat under tre kalla vintermånader.

Ändå är det något speciellt med dessa män, tycker den diakonianställda kvinnan. Gruppen kommer tillbaka frekvent, men har alltid med sig nya personer som kyrkans personal inte sett tidigare. Som om det ligger någon sorts verksamhet bakom.

Fortfarande får de sju männen hjälp. Kyrkans diakoni gör inte skillnad på människor. En av männen uppger till och med Diakonicentrum som c/o-adress så att han ska kunna ta emot post hit. Men det är något som inte stämmer.

Kärngruppen på sju personer utger sig för att tigga, men verkar inte tigga själva. Ändå har de fickorna fulla med pengar. Hur går det ihop?

Samtidigt har polisen fattat misstankar mot gruppen. Tidigare har nämligen en av tiggarna i området blivit grovt misshandlad. Personer i den bulgariska gruppen pekas ut. Polisen inleder spaning, i största hemlighet.

Misstankarna bekräftas snart. Affärsidén är enkel: gruppen söker upp utsatta människor i Bulgarien. Transporterar dem till Sverige och låter dem tigga här. Med pappmugg i handen.

– Tack så mycket. Please, hörs de återkommande orden utanför matbutikerna.

Läs vidare: Göran Skytte: Ska vi ge pengar till tiggare?

 

Får stryk om de somnar

När muggarna börjar fyllas ligger de nu åtalade männen i bakhåll. De går sedan fram och kräver in sin andel. Men inte bara det. Om tiggarbossarna inte är nöjda väntar konsekvenser. Om tiggarna till exempel somnar får de stryk. Flera vittnar också om att de fått böter om de lämnat sin plats, eller inte fått ihop tillräckligt.

När passen är slut gör tiggarbossarna som de brukar – växlar pengarna på Ica Maxi, och söker upp Diakonicentrum. Där står duschar, tvättmaskiner och nybredda mackor redo.

Även Diakonicentrums personal börjar nu förstå hur det hänger ihop. Att personerna som får hjälp i själva verket är chefer över de verkligt utsatta – som knappt får behålla någonting av vad de samlat ihop.

– Gruppen av bossar har tjänat pengar på att ta hit folk. De fattiga människorna har inte tagit sig hit på egen hand, eftersom de varit för fattiga för att ha råd att själva åka till Sverige, berättar en av de diakonianställda i polisförhör.

Efter att polisen börjar spana på flera lägerplatser ser man ett mönster. Innan klockan åtta fylls en minibuss med tiggare. De sätts ut på strategiska platser. Utanför matbutiker och systembolag.

– Man behöver inte vara raketforskare för att konstatera att någon har en högre position än någon annan. Jag känner mig lurad, och har inte velat se verkligheten helt och hållet, säger en annan person från Diakonicentrum.

På en av polisens bilder syns hur ligaledaren plockar fram en tjock sedelbunt, medan en av kumpanerna sköter bokföringen av dagens myntintäkter i lokalen intill.

– Jag fick 500 kronor i böter när jag gick in för att köpa bröd för jag hade inte ätit på två dagar, säger ett av offren i förhör.

Till slut grips bossarna, en efter en. Snart häktas de. Nu åtalas de för människohandel. 60 personer har blivit offer för gruppens framfart, menar åklagaren. För att styrka åtalet har personal från Diakonicentrum kallats att vittna. De är inte misstänkta för något brott, men är en del i åklagarens bevisning för hur systematisk verksamheten varit.

”Den lilla människan”

Så – kvar finns ett etiskt dilemma: Hur ska man förhålla sig till förövare som också tillhör en utsatt grupp? Det har varit den svåraste frågan för Diakonicentrums personal. I förhören hörs en självrannsakande ton.

– Jag borde ha förstått mer. Men jag har min roll på diakonin att hjälpa den lilla människan. Sätter jag mig emot någon som har mer makt än andra, så kommer inte den som sitter utanför butiken att komma hit. Ett jobbigt dilemma, säger en kvinnlig anställd.

Hon menar att hon indirekt bidragit till att skada andra.

– Men om jag inte hjälpt alla med mat hade inte ens den lilla människan fått mat. Många av dem jag träffar tillhör denna kategori som varken vet ut eller in. De kan knappt läsa eller skriva, säger hon.

Och nu ska hon alltså vittna mot bossarna, för att berätta om sina upplevelser.

Dagen har varit i kontakt med Diakonicentrum, som hänvisar till Åsa Ingvert, pastoralchef i Växjö.

Hon menar att Diakonicentrum handlat rätt, utifrån vad de känt till vid tidpunkten.

– Vi har inte sett någon brottslighet inom vår verksamhet och det vi gör måste bygga på en respekt för den gäst som kommer, säger hon till Dagen.

Borde kyrkan vara mer misstänksam i fortsättningen?

– Kyrkans uppdrag är att möta individen och se varje människa som kommer. Det kan man inte göra med misstänksamheten som utgångspunkt. Däremot måste vi ha en viss vaksamhet och peka på vilka rättigheter och skyldigheter man har som EU-migrant i Sverige, säger hon.

Rättegången mot de sju männen inleds i dag.

Läs också: Amnesty: Polisen kör bort tiggare

Åtta män åtalas

Sju bulgariska medborgare åtalas för människohandel. En svensk medborgare misstänks för medhjälp.

Samtliga åtalade nekar till brott.

Enligt åklagaren har flera personer tvingats att tigga i Växjö med omnejd.

Runt 60 personer misstänks ha blivit utsatta men 20 av dem har inte kunnat identifieras.

Källa: TT