”Vi behöver kommunicera evangeliet på nytt sätt”

Svenskarna har allt svårare att relatera till skuldbegreppet. Samtidigt har känslan av skam och fruktan fått en mer framträdande roll.
– Därför är det inte alltid relevant att prata om förlåtelse som skuldavskrivning, säger Magnus, församlingsplanterare inom EFK.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

I församlingsplanteringskretsar pratas det ofta om tre konsekvenser av syndafallet: skam, skuld och fruktan. I olika kulturer betonas begreppen olika mycket, i Sverige och i västvärlden har till exempel skuld länge varit den dominerande synen på syndens konsekvens.

Samtidigt har fokuset i Asien och Mellanöstern legat på skam medan fruktan har dominerat i Latinamerika och Afrika söder om Sahara.

Men enligt vissa lever numera allt fler svenskar också med en känsla av skam och fruktan.

Magnus, som av säkerhetsskäl inte vill skylta med sitt efternamn, arbetar med församlingsplantering inom EFK och är väl bekant med situationen.

– Västvärlden har utvecklats från att befinna sig i spänningsfältet mellan skuld och rättvisa till mer av skam kontra heder. Det är något som vi ofta annars hör talas om när man pratar om hederskultur.

Hur ser kopplingen ut till det faktum att det i dag finns allt fler människor i Sverige som har vuxit upp i en hederskultur?

– Flyktingströmmarna har bidragit de senaste få åren, men utvecklingen går mycket längre tillbaka än så. En känd antropolog har visat att den här förändringen inleddes redan efter andra världskriget. Successivt har det blivit allt viktigare med till exempel grupptillhörighet, att inte känna sig utanför.

Skuld, skam och fruktan

Utifrån en kristen kontext innebär inte det nya landskapet att Bibeln – och Jesu försoningsdöd – har blivit mindre relevant.

– I Bibeln förekommer såväl skuld som skam och fruktan. Därmed har Bibeln också något att säga till alla kulturer, säger Magnus.

Han påpekar att det gäller att välja hur evangeliet ska presenteras.

– För folk som inte upplever att de lever i skuld är det inte relevant att prata om förlåtelse på det sättet. Då är det bättre att betona andra saker.

Kan du förklara hur du menar?

– Syndernas förlåtelse betyder helt enkelt olika saker i olika kulturer. För allt fler människor innebär det att skammen lyfts av och att de blir accepterade, att ensamheten och utanförskapet bryts.

Magnus betonar vikten av att möta de behov som folk faktiskt har.

– Vårt sätt att kommunicera evangeliet måsta lyckas med detta.

Läs även | Kristen psykolog: Tron rymmer mycket hopp

Läs fler artiklar om Torpkonferensen

Alla tidigare artiklar
Premium Musse Hasselvall. 
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Premium Många pastorer säger upp sig före pensionsåldern.
Foto: Stefan Spassow
Foto: Stefan Spassow