Varför en församling skulle tvingas bli medlem i Arbetsgivaralliansen förstår vi inte

I en ledare i Dagen den 26 januari med rubriken Att vara präst eller pastor är inget yrke skriver Fredrik Wenell om pastorns svåra roll i en församling: att vara både kallad och anställd. Väl värt att fundera över och förstå.

Vi har inte för avsikt att reda ut om präst eller pastor är ett yrke eller inte. Men vi kan i alla fall konstatera att om en pastor, eller präst, har skrivit under ett anställningsavtal så är pastorn/prästen anställd och församlingens styrelse arbetsgivare. Det betyder att pastorn/prästen och församlingen omfattas av all den arbetsrättsliga lagstiftning som omgärdar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Omfattas församlingen dessutom av ett kollektivavtal så gäller även de regler som kollektivavtalet anger. Lagstiftningen och kollektivavtalet omfattar såväl anställningens ingående, pågående anställning samt avslutande av anställning. Precis som för alla anställningar i Sverige. Lagstiftaren gör ingen skillnad på pastorer eller präster och andra grupper av anställda i Sverige.

Vi finns därför att våra medlemmar vill ha en pålitlig part att rådfråga och få hjälp ifrån när det behövs.

—  Debattörerna

Det är med stor förvåning vi läser att Dagen i sin ledare påstår att församlingar tvingas in i Arbetsgivaralliansen. Vad Fredrik Wenell menar med det påståendet framgår inte av texten i ledaren. Arbetsgivaralliansen är en ideell och idéburen förening som bildats av sina medlemmar för att kunna få rätt stöd i sin roll som arbetsgivare. Föreningen har rakt igenom en mycket demokratisk uppbyggnad med en styrelse för Arbetsgivaralliansen och sex branschkommittéer (styrelser) för var och en av de sex branscher som Arbetsgivaralliansen består av.

Bransch Trossamfund och Ekumeniska organisationer är en av dessa branscher. Det är Branschkommittéerna som träffar kollektivavtalet för ”sin” bransch. Tanken med att organisera sig på detta sätt är att kollektivavtalen ska förhandlas fram av branschen själv för att så långt som möjligt anpassa lagstiftningens regler till den verklighet som medlemmarna befinner sig i. Till exempel så öppnar kollektivavtalet för att pastorn som får ett samtal på söndag eftermiddag mitt i middagen – någon är i kris, kan ta det samtalet utan att pastorns timmar tar slut eller att det regleras som övertid. Vissa delar i lagstiftningen kan dock inte avtalas bort.

Styrelse och Branschkommittéer väljs demokratiskt på en stämma där alla medlemmar är inbjudna. De medel som Arbetsgivaralliansen har att tillgå kommer från medlemmarnas medlemsavgifter. Medlemsavgiftens storlek och utformning bestämmer medlemmarna själva på nämnda stämma.

Alla Arbetsgivaralliansens medlemmar består av ideella och idéburna organisationer och utgör det som ibland kallas för civilsamhället. Kommersiella vinstdrivande verksamheter kan enligt stadgarna inte vara medlemmar i Arbetsgivaralliansen.

Det är svårt för en församling som bygger på ideella krafter att sätta sig in i alla de regler som lagstiftningen innehåller. Därför behövs Arbetsgivaralliansen som en kunnig rådgivare. Arbetsgivaralliansens rådgivare kan både lagstiftningen och hur respektive bransch fungerar. Vi finns därför att våra medlemmar vill ha en pålitlig part att rådfråga och få hjälp ifrån när det behövs.

Varför och hur en församling skulle tvingas vara medlem i Arbetsgivaralliansen förstår vi inte. Vi skulle därför vilja få ett svar på vad Dagen och Fredrik Wenell menar med detta påstående.

Madeleine Hansson, ordförande i Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organisationer samt vice ordförande i Arbetsgivaralliansen (Equmeniakyrkan)

Henrik Bååth, ledamot i Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organisationer (Frälsningsarmén)

Anne Collén, ledamot i Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organisationer (Pingst)

Stefan Eriksson, ledamot i Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organisationer (Svenska Alliansmissionen)

Hanna Halpern, ledamot i Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer (Judiska församlingen i Stockholm)

Helene Lundgren, ledamot i Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organisationer (EFS)

Lisa Örneus, ledamot i Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska organisationer (EFK)

[ Svar direkt av Fredrik Wenell: Som församling upplevde vi oss intvingade i alliansen ]