Kristus kommer förklädd
och vi har ibland förtvivlat svårt att känna igen honom, skriver Joel Halldorf på kultursidorna i Dagen (9/8). Halldorfs påpekande kan kännas igen av oss troende som kan historien om Emmausvandrarna eller Maria från Magdala som tog Jesus för trädgårdsmästaren vid gravplatsen. Men, och detta är väldigt viktigt att komma ihåg då det är avgörande för en identifikation och genomskådning av en förklädnad; endast den som känner Jesus kan känna igen Honom.För alla läsare av Harry Potter som inte kan de bibliska berättelserna framträder inte Jesus. För dessa finns det inga vackra paralleller. Allt de läser är historien om en pojke med magiska krafter och för oss som kristna är Jesus mer än så. De dygder Halldorf nämner (trohet, osjälviskhet, lojalitet och kärlek) är eftersträvansvärda men inte främmande för andra trosinriktningar eller allmänna uppmaningar till ett bättre leverne. Utan att veta varför eller vad som är källan är dessa inget som leder till frälsning. Det främsta budordet är: Herren, vår Gud, Herren är en, och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Detta lämnar inte utrymme för sagogestalter, hur stora de än må vara.Jesus var inte främmande för liknelser, den gode fadern och den gode herden används för att beskriva Gud och Sonen. Men steget från tydlig semantik till allmänna sagor om kampen mellan ont och gott är långt. Och även om det inte är svårt att förstå varför många författare har funnit inspiration från den största och bästa historien, hjälper det inte sökande människor så länge det saknas direkta källhänvisningar, eller tydliga vägvisare till Kristus.
Vi kristna har ibland
en förmåga att låta Theofil Engströms fina sångstrof ”jag ser Gud bakom allt jag ser” bli till vår uppfattning av omgivningen, samhället och kulturlivet. Men det är inte så. Gud är inte i allt, hur gärna vi än vill ge det populära kristna förtecken.Kristna vill ofta använda sig av kändisar som uttalat att de har en gudstro för att visa att även ”fint och känt” folk kan tro på Gud. Och visst är privattron stor i Sverige. Men hur trevligt det än kan vara så ligger det en stor fara i detta och det kan lätt missleda. Det är stor risk att man gör de sökande människorna en björntjänst, genom att göra avkall på vad Bibeln faktiskt säger.I vårt jagande efter gemensamma nämnare blir det tydliga budskapet suddigt. Och ur ett bibliskt perspektiv är en allmän tro på en allmän gud inte mycket värt. De onda andar Jesus drev ut visste att Han var den levande Gudens Son. De trodde inte, de visste. Det hjälper inte att tro att, eller veta att det finns en gud, det avgörande är om man tagit emot Hans Son som herre i sitt liv. Och detta budskap förmedlar inga sagoböcker - inte heller Harry Potter. Marcus Jonsson
:quality(70)/cloudfront-eu-central-1.images.arcpublishing.com/mentormedier/JZJOY73UJNEMJN4J37O7C37L5A.jpg)
