Ebba Busch Thor: Comeback för gåvoavdraget

Tack vare KD/M-budgeten återinförs äntligen skattereduktionen för gåvor till ideella organisationers arbete bland behövande, skriver Ebba Busch Thor med flera.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Att människor arbetar gemensamt för goda ändamål i civilsamhället är en grundbult i ett varmt och fungerande samhälle. Dessa insatser och gemenskaper bör erkännas och uppmuntras, inte tas för givna eller ses som statens förlängda arm. Men tyvärr är det goda som sker i civilsamhället; familjer, föreningar och församlingar, något som ofta ignoreras eller till och med kvävs, regleras sönder eller misstänkliggörs.

Men den 1 juli tas ett steg i rätt riktning, som gör Sverige lite varmare. Då återinförs nämligen - och äntligen - skattereduktionen för gåvor till ideella organisationers arbete bland behövande, tack vare KD/M-budgeten. Det finns all anledning att tro att avdraget kommer att bli en succé. Det blev det nämligen förra gången det fanns, mellan 2012 och 2015. Trots det valde den rödgröna regeringen att ta bort möjligheten till skattereduktion.

Läs mer | Busch Thor kritiseras efter lunch med Åkesson

 

Gåvoskatteavdraget är viktigt av tre skäl.

För det första stärks organisationer som Stadsmissionen, Röda Korset och Cancerfonden av ökat givande. Det gör det lättare för dem att exempelvis hjälpa människor som lever i utsatthet eller bekämpa plågsamma sjukdomar genom forskning.

För det andra stärks civilsamhällets oberoende. Det stöd som sociala organisationer får av kommuner är bra, men genom att de ges ökade möjligheter att finansiera sin verksamhet på andra sätt stärks deras förmåga att höja rösten mot politiken när så krävs.

Det är ingen slump att auktoritära stater alltid slår ner mot civilsamhället och försöker strypa det på olika sätt. Oberoendet har ett värde i sig i en demokratisk stat.

För det tredje uppmuntrar gåvoskatteavdraget folk att ge och engagera sig för sina medmänniskor. Svenskar är givmilda och givandet har ökat under de senaste tio åren. Dels tack vare att många har mer pengar att röra sig med efter skatt, dels för att fler organisationer arbetar professionellt med insamling. Under 2012-2015 ökade också givandet rejält tack vare möjligheten till skattereduktion för gåvor.

Läs mer | Klart: KD-ledningen visste inte hur Adaktusson röstade

 

Gåvoskattereformen, som drevs igenom av Kristdemokraterna i Alliansregeringen, var viktig. Den medförde ökat givande till frivilligorganisationers arbete bland hemlösa, flyktingar och utsatta barn. Den skickade en uppmuntrande signal om att stödja ideellt arbete – och den fungerade väl skattetekniskt.

Trots detta var det viktigt för de rödgröna att avskaffa reformen. Skälen var avslöjande. I regeringens argumentation i budgetpropositionen för 2015 framgick att det var viktigare att skydda Skatteverket från de ”verksamhetsfrämmande uppgifter” som gåvoskatteavdraget medförde, framför att lyssna på de ideella organisationerna.

Omsorgen om själva skattesystemet tycktes också mer angeläget än omsorgen om hjälpbehövande: ”understödjande av ideell verksamhet är inte en uppgift för skattesystemet som sådant”, skrev regeringen.

Men i grunden handlade avskaffandet om en bristande tilltro till enskildas engagemang. Den socialdemokratiskt ledda regeringen varnade för att ett stöd till gåvor till hjälporganisationer ”ökar den ideella sektorns verksamheters beroende av enskilda personers förmåga och vilja att bidra” (sic!). Den enskilda människans vilja att bidra – som ju är den ideella sektorns kärna – användes alltså som ett argument MOT avdraget.

Vi kristdemokrater vill, till skillnad från de rödgröna, göra det lättare för människor att bidra genom att utöka och utveckla reformen.

Läs mer | KD: Trångsynt förbud mot religiösa friskolor

 

Förutom att återinföra den har vi i KD/M-budgeten sett till att reformen nu vidareutvecklas. De ansöknings- och årsavgifter som gåvomottagare förut behövde betala är nu borttagna – vilket underlättar processen för många av civilsamhällets aktörer, inte minst kan mindre organisationer för vilka dessa avgifter varit kännbara nu ta större del av reformen.

Nästan alla Europas länder har någon form av gåvoskatteavdrag. Det gåvoavdrag som nu införs i Sverige innebär en skattereduktion på max 1 500 kronor per år (för gåvor på 6 000 kr) – att jämföra med till exempel Norge där beloppsgränsen idag ligger långt högre, och där fler organisationer och ändamål omfattas, till exempel arbete med mänskliga rättigheter, kultur, miljö, natur och djurskydd.

Att gåvoskatteavdraget återinförs kommer att göra nytta för arbetet bland behövande. Men det finns mer att göra! Socialdemokraterna måste se att långsiktighet och oberoende är centralt för ett livskraftigt civilsamhälle. Det är dags att lämna diskussionen om avdragets vara eller icke vara bakom sig och framöver istället fokusera på hur reformen kan utvecklas.

Ebba Busch Thor, partiledare (KD)

Jakob Forssmed, riksdagsledamot (KD) ekonomisk-politisk talesperson

Hampus Hagman, riksdagsledamot (KD) skattepolitisk talesperson

Läs mer om gåvoavdraget

Alla tidigare artiklar

Rösta!

Håller du med debattören?

Ja
Nej
Vet inte

Visa resultat

  • Ja (0%)
  • Nej (0%)
  • Vet inte (0%)

0 röster

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Ann-Christine Karlsten från Frälsningsarmén i Visby berättar om verksamheten i Krukmakarens hur för statsministerparet Stefan och Ulla Löfven.
Foto: Samuel Björk
Foto: Samuel Björk