Ända sedan i höstas har ledarfrågan bearbetats i Sveriges nyaste frikyrkosamfund: vem ska ta över efter Lasse Svensson som varit kyrkoledare sedan starten 2011? Joakim Hagerius? Niklas Piensoho? Karin Wiborn? Någon annan? Processen kommer nog bli föremål för debatt, även denna gång. Varför skulle vissa offentliggöras så tidigt? Och varför var andra anonyma? Hur transparent ska och bör man vara?
Nu är det klart att styrelsen landar i att nominera Karin Wiborn. Kommer alla i alla över 600 församlingar i samfundet vara nöjda med kyrkostyrelsens val? Nej, men väldigt många.
Någon skulle kanske slarvigt frestas att tro att Wiborn nomineras för att hon är kvinna. I ett samfund där jämställdhet ses som en självklarhet är det nog ingen nackdel att vara kvinna efter tolv år med en man som kyrkoledare. Men det är en för enkel förklaring. Karin Wiborns många år som generalsekreterare för Sveriges kristna råd och även ledare i den främsta toppen av två samfund talar sitt tydliga språk. Många vittnar om att hon bejakar mångfalden och kan samla i en spretig rörelse, även med sina egna tydliga ställningstaganden i brännande frågor. Trots detta får hon återkommande omdömet att hon lyfter andra omkring sig, som ledarsidan skrivit tidigare.
Vem blir då Wiborns biträdande? Den faktorn kvarstår i ekvationen. Om inte Hagerius - Piensoho? Någon annan? Nomineringen av Wiborn kommer naturligtvis väga tungt inför valet på kongressen i Göteborg i mitten av augusti även om samfundet har ordningen att ombudens röster avgör vem Gud kallar till att leda Equmeniakyrkan in i en ny tid, där både utmaningar och framgångar är att vänta.
[ Equmeniakyrkans styrelse: Vi vill ha Karin Wiborn som kyrkoledare ]
