Brå: Vanligare med hot mot kristna i Sverige

Det har blivit vanligare med hot mot kristna. Det framgår i en rapport från Brå.
Men det totala antalet anmälningar går ner.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Den nya statistiken kan verka tung men rymmer en ljusglimt. 2015 anmäldes 388 brott som klassades som kristofobiska. 2016 var siffran 289 anmälningar. Det innebär en minskning med 26 procent jämfört med 2015.

Ändå är det just hoten som sticker ut. De är vanligare nu än tidigare, då skadegörelse var mest förekommande. Under 2016 anmälde 130 personer att de hotats eller trakasserats på grund av sin kristna tro.

Vilka är det då som hotas?

Det kan till exempel röra sig om ”Hannah” som nyligen konverterat till kristendomen. När en man i samma område fick reda på detta började han skicka hotfulla sms till henne. Hannah har anmält honom tidigare, men han har trots detta inte slutat.

Exemplet ovan ingår i den rapport om hatbrott som Brå publicerade innan årsskiftet.

Vanligast på asylboenden

32 personer anmälde regelrätta våldsbrott med kristofobiska motiv.

Dessa förekom oftast på asylboenden, i samband med de spänningar som uppstår när personer som har olika religioner ska samsas på begränsade ytor.

Ett typexempel är kristne ”Amir” som stoppades av muslimer i korridoren till det gemensamma asylboendet som frågade om han är kristen. När han svarade ja fick han ett knytnävsslag så att han ramlade i golvet. Detta gjorde att ”Amir” bad att få byta asylboende, skriver Brå i sin rapport.

En annan vanlig kategori är fortfarande skadegörelse mot kristna byggnader. Det kan till exempel handla om att någon målat uppochnedvända kors på kyrkor, eller att byggnaden angripits upprepade gånger.

Skadegörelse mot byggnad

Under 2016 utsattes katolska kyrkan i Karlstad för upprepad skadegörelse uppemot 20 gånger. En gång hade någon förstört församlingens bil.

– Folk blev oroliga när ingen visste vad det handlade om. Ovissheten är mest skräckinjagande. När man inte vet varifrån något kommer florerar paranoida föreställningar, säger kyrkoherden Martin Ferenc till Dagen.

Även han blev rädd. Varje gång han gick till sin arbetsplats kom tankarna: ”Vad kan ha hänt nu?”

Till slut ansökte församlingen om tillstånd att sätta upp kameror, vilket de nu har fått beviljat.

– Vi kommer att sätta upp dessa när leveransfirman har kommit med en teknisk lösning, säger Martin Ferenc.

Ingen misstänkt

Totalt har församlingen lagt ut 150 000 kronor för att reparera skadorna. Polisen har ännu ingen misstänkt, och inte heller Martin Ferenc vet vem eller vilka som låg bakom.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har kyrkan fått vara i fred. Han är tacksam för stödet församlingen fått under den svåra tiden.

– Vi har fått stöd från Svenska kyrkan och från människor som gått förbi vår kyrka.

Även om han inte är säker på att det legat kristofobiska motiv bakom vill han samtidigt peka på vad trakasserier gör med kyrkan.

– När det gäller fobi för kristendom i allmänhet skulle jag kunna säga att det finns något positivt med detta. Om vi ser till kyrkans historia vet vi att blodiga förföljelser gjort tron stark.

– En kyrka som inte väcker känslor är på väg att försvinna. Även om det är kontroversiellt att säga detta kan hatbrott vara ett tecken på att kyrkan är relevant, säger han.

Kristo­fobiska hatbrott

Ett brott är kristofobiskt när det begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot kristendomen och kristna.

Brottet är kristofobiskt om det aktiverar en reaktion mot kristendomen, kristen egendom, eller den eller dem som är – eller uppfattas vara – kristna.

Källa: Brå

Debatt