Därför har missnöjespartierna medvind i Europa

Det är främst ekonomiska faktorer som gör att människor misstror demokrati som styrelseskick. Det visar en undersökning som är gjord av oberoende amerikanska forskningscentret Pew Research Center.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Missnöje med ekonomin, ilska riktad mot politiska eliter och oro över snabba sociala förändringar är de faktorer som främst ligger bakom att människor är missnöjda med demokratin som styrelseskick, skriver Pew Center i en analys.

Tidigare undersökningar har visat att idéerna runt demokrati som styrform har ett starkt stöd runt om på jorden, men i dag utmanas dessa idéer, konstaterar Pew Center.

Mest missnöjda är de som tycker att landet går dåligt ekonomiskt. I 24 av 27 undersökta länder gäller att människor som säger att landets ekonomi är dålig också troligen kommer att säga att demokratin fungerar dåligt.

Sverige ges som exempel

Pew nämner Ungern som exempel på detta starka samband. Där är åtta av tio ungrare som är missnöjda med hur ekonomin ser ut i landet också missnöjda med hur väl demokratin fungerar.

Missnöjet med ekonomin handlar inte bara om vad en människa faktiskt tjänar, utan en del i missnöjet rör förhoppningar och möjligheter. I 26 av 27 länder finns ett starkt samband mellan tanken att det inte går att förbättra sin situation och missnöjet med demokratin.

Andra faktorer som har betydelse för hur demokratin i landet uppfattas är graden av den upplevda yttrandefriheten. Här nämner Pew Center Nederländerna, Sverige, Tyskland och Ungern som exempel på länder där människor som tycker att det inte finns ett starkt skydd för yttrandefriheten, också troligen kommer att säga att de inte är nöjda med hur bra demokratin är i landet.

EU-kritik

Även missnöje med rättsväsendet samt ilska över den "politiska eliten" hänger ihop med synen på demokratin. EU finns med som en anledning till visst missnöje. Här är gapet mellan EU-vänner och EU-fiender som störst i Tyskland: i Tyskland är det troligt att den som är kritisk mot EU också är missnöjd med demokratin.

Frågan om invandrare och flyktingar finns med som en parameter när det gäller missnöje med demokratin, och här är Sverige exempel på ett starkt samband. 52 procent av de svenskar som tycker att invandrare inte vill integrera sig i det svenska samhället säger också att de är missnöjda med svensk demokrati.

Bland de populistpartier som nått framgång i Europa är missnöje med demokratin mycket vanligt, konstaterar Pew Center.

Sverigedemokrater missnöjda

Sverige är ett exempel: sex av tio svenskar som ser positivt på Sverigedemokraterna är också missnöjda med demokratin. Motsvarande siffra för de som ser negativt på Sverigedemokraterna är 17 procent. Liknande siffror finns i Tyskland gällande Alternativ für Deutschland.

I två länder bryts detta mönster: det handlar om Storbritannien och Grekland. Både inom högerpopulistiska UKIP i Storbritannien och vänsterpopulistiska Syriza i Grekland är människor ser människor tycker människor att demokratin fungerar väl.

Premium Foto: Natanael Gindemo
Foto: Natanael Gindemo
Premium Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Johan Nilsson/TT