Debatt

Ärkebiskopen: Svenska kyrkan är inte Israels fiende

Utifrån vår tro kan och vill vi aldrig ge upp viljan till rättvis fred för människor som lider – på båda sidor. Så länge ockupationen fortgår har Israel särskilda skyldigheter som ockupationsmakt, skriver ärkebiskop Antje Jackelén.

Ambassadörens roll, oavsett land, är att representera sitt lands regering och dess politik. Svenska kyrkans roll är en helt annan. Det är sannolikt att vi inte når en samsyn med ambassadör Ilan Ben-Dov (14 juni), men låt mig understryka att mina hittills obesvarade inbjudningar till ett möte kvarstår.

Som kyrka har vi att följa Jesu bud och uppdrag. En konsekvens av detta är skyldigheten att försvara människovärdet var än det trampas på – även när ett sådant försvar inte är populärt. Därför kommer vi att fortsätta uppmärksamma när mänskliga rättigheter kränks – om det så sker i Sydafrika, Colombia, Pakistan, Palestina, Israel eller på andra håll i världen – utifrån samma drivkraft och teologiska grund.

Inom Svenska kyrkan, liksom inom de andra kristna samfunden, finns ett stort engagemang för Israel och Palestina. Därför har ett positionsdokument tagits fram av, den av kyrkomötet valda, kyrkostyrelsen – enligt den demokratiska ordning som Svenska kyrkan arbetar efter. Det innebär att Svenska kyrkan har en officiell hållning i konflikten. Vi driver och främjar arbete för en rättvis fred. Samtidigt står det enskilda medlemmar, frivilliga och anställda, fritt att uttrycka andra åsikter. Prästen Annika Borg är endast ett exempel på att många röster hörs.

Läs också: Israels ambassadör: Kräv ett slut på Svenska kyrkans hat mot Israel

Ambassadören menar att "Svenska kyrkan sympatiserar med de mest radikalt anti-israeliska organisationer". De organisationer vars röster vi försöker förmedla är våra israeliska och palestinska samarbetspartner. Det är människor som varje dag bedriver diplomati i praktiken, på gräsrotsnivå och långt från bekväma tjänsterum. Israeler och palestinier, judar, muslimer och kristna, som möts och samtalar om det som förenar och det som skiljer i religion och kultur. Som möts i det gemensamma arbetet för att skydda de mänskliga rättigheterna. Som försöker rädda liv på skadade människor i Gaza. Som stärker kvinnor till att bli mer självständiga, att känna till sina rättigheter och öppna möjligheten för ekonomiskt oberoende. Som ger unga en chans till yrkesutbildning, jobb och inkomst för att försörja sig själva och sina familjer och för att kunna ta ansvar som samhällsmedborgare. Som lyssnar på unga där andra slutat lyssna. Vi lutar oss också mot det internationella samfundets gemensamma organ som FN och EU.

Att säga att vi står upp för Israels rätt att existera anser ambassadör Ben-Dov är "arrogant och förmätet". Han har naturligtvis rätt i att staten Israel inte behöver Svenska kyrkans godkännande för att existera – den rätten fastslogs ju av FN:s generalförsamling när man 1947 röstade för delningsplanen av det brittiska Palestinamandatet. Samtidigt fortsätter ambassadören och andra kritiker att ifrågasätta Svenska kyrkans position i just den frågan.

Dessutom försöker ambassadören att likna oss vid Hamas. Svenska kyrkans uttalade förpliktelse att bekämpa antisemitism kallar han för hyckleri. Vår reaktion mot sådant gift är att gång på gång upprepa det självklara – i hopp om att också de som inte delar vår uppfattning till sist ska förstå att Svenska kyrkan inte är Israels fiende utan i själva verket en allierad i kampen mot antisemitism och för fred.

Självklart finns det mycket gott att lyfta fram när det gäller Israel. Till exempel det rika och mångfacetterade kulturlivet, inte minst den litteraturtradition som skänkt människor över hela världen stora läsupplevelser, återupplivandet av det hebreiska språket, framgångarna inom innovation som spänner från bevattningssystem till mobilappar, eller att över 250 000 människor förra fredagen tågade i Tel Avivs Pride-parad.

Samtidigt kvarstår det faktum att vid sidan om staten Israel lever det palestinska folket sedan ett halvt sekel under en militär ockupation. Vi kommer fortsätta hävda att ockupationen måste upphöra för att såväl israeler som palestinier ska kunna leva i säkerhet, fred och frihet. Och så länge ockupationen fortgår har Israel särskilda skyldigheter som ockupationsmakt. Dessa skyldigheter, samt alla parters ansvar att avstå från folkrättsvidriga våldshandlingar, kommer vi att fortsätta påminna om så länge det krävs.

Läs även: Antje Jackelén: Svenska kyrkan står upp för Israels rättigheter och skyldigheter

Jag vill ta tillfället i akt att än en gång i korthet upprepa Svenska kyrkans officiella inställning:

  • Stöd för en tvåstatslösning i linje med bland annat Lutherska världsförbundets hållning.
  • Ett självklart stöd till staten Israels rätt att existera.
  • Kritik av den politik som staten Israel driver är inte detsamma som antisemitism.
  • Vilja att lyssna på och stödja våra kristna trossyskon i det Heliga landet, hela Mellanöstern och övriga världen, genom bön och handling.
  • Engagemang i interreligiös dialog som en del av arbetet för fred.
  • Följa EU:s direktiv om ursprungsmärkning av varor från ockuperade områden (ej detsamma som BDS).
  • Förpliktelsen att bekämpa antisemitism.
  • Avståndstagande från all form av ersättningsteologi.

Utifrån vår tro så kan och vill vi aldrig ge upp viljan till rättvis fred för människor som lider – på båda sidor. Låt oss fortsätta att be och arbeta för sådan fred i det Heliga landet!

Antje Jackelén, Ärkebiskop Svenska kyrkan

Ännu inte prenumerant? Läs Dagen gratis - klicka här.

Fler artiklar för dig