Argumenten mot kvinnliga kyrkledare håller inte

Tidigare i vår publicerade Dagen ett intressant samtal mellan dominikansystern Sofie Hamring och prästen Charlotte Frycklund, samtalet handlade om kvinnans roll i kyrkan. När frågan om kvinnliga präster dök upp hänvisade syster Sofie till bilden av mässan som ett möte mellan Kristus och hans brud, sedan sa hon: “Prästen verkar In persona Christi, han symboliserar brudgummen; det kan bara en man göra. Vi kan inte ändra på sakramentets tecken, lika lite som vi kan ändra på bröd och vin. I Katolska kyrkan är prästvigningen ett sakrament.” Stämmer detta verkligen? Och har det relevans för den som inte delar syster Sofies sakramentssyn?