Talet som förändrade en nation

När Martin Luther King höll sitt berömda ”I have a dream”-tal lyssnade USA. Och trots att det gått 50 år fortsätter han att inspirera presidenter och ickevåldsaktivister .Men alla hans radikala drömmar har inte uppfyllts.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Nyheter

Det var den 28 augusti 1963 som pastorn och människorättskämpen Martin Luther King ställde sig vid podiet framför Lincolnmonumentet i Washington och höll det tal som kom att få enorm betydelse för medborgarrätts­rörelsen i USA. Inte bara de 250 000 som deltog i marschen, utan även tv-tittare i hela USA, kunde lyssna till Martin Luther Kings vision om ett rättfärdigt samhälle utan rasgränser.

– Talet betydde mycket för Martin Luther King personligen, det var där som många blev medvetna om hans förmåga att inspirera människor och att leda en rörelse.

Fick stor praktisk betydelse

Det säger Ragni Lantz som under 1960-talet arbetade som journalist i USA och kom att följa Martin Luther King på nära håll. Hon menar att talet under den stora marschen 1963 inte bara var ett retoriskt mästerverk utan att det också fick praktisk betydelse för kampen mot diskriminering.

– Han säger ju i talet att nu åker vi tillbaka till södern för att arbeta vidare med frågorna. Kampen var ju långtifrån slut. Bara någon månad senare bombades en kyrka och flera barn dog. Det här talet gav människor inspiration att fortsätta kampen, säger hon.

Radikala åsikter om samhället

Under Martin Luther Kings ledning vann medborgarrättsrörelsen viktiga segrar i kampen mot diskriminering. Men speciellt under den senare delen av 1960-talet kom han att engagera sig i fler frågor, han var djupt kritisk till det kapitalistiska konsumtionssamhället och angrep USA:s krig i Vietnam. Detta var mycket kontroversiellt.

– Ingen blev förvånad när han mördades, det var priset som han var villig att betala, säger Ragni Lantz.

Ett amerikanskt helgon

Om Martin Luther King var en ytterst omstridd person under sin levnad är han i dag närmast ett amerikanskt helgon. Han har till och med fått en egen helgdag som firas i januari. 

– Minnet av Martin Luther King är otroligt levande. Det är svårt att föreställa sig i Sverige i dag, men före medborgarrättsrörelsen var den amerikanska södern som Sydafrika, säger Sören Sommelius, som skrivit boken ”Från King till Obama”.

Användes i Obamas kampanj

Att det är ett levande arv märktes inte minst under Barack Obamas första presidentvalskampanj, menar Sören Sommelius.

– Obama använde sig av många referenser till King i början, men det har tyvärr klingat av, säger han.

Ickevåldsaktivisten Martin Smedjeback är inte heller imponerad av hur Barack Obama använder sig av Kings arv.

– Martin Luther King hade varit djupt kritisk till den krigspolitik som Obama faktiskt för, säger han.

Bara liten del får plats i dag

Martin Smedjeback har läst många av de böcker som Martin Luther King skrev, och tycker att det bara är en liten del av hans budskap som ges utrymme i dag.

– Man förminskar honom till att vara endast en bra talare, som en oförarglig jultomte. Liknande gör man med Jesus, det var en snäll farbror som tyckte att vi skulle älska varandra. Man glömmer att båda var radikala och gick emot eliten i samhället, och de dog faktiskt för att de gjorde motstånd mot makten, säger han. 

Kristna tron en självklar del

För Martin Luther King var den kristna tron en självklar del av livet, och kampen för rättvisa såg han som en integrerad del av det kristna livet.

– Att kämpa för människors rättigheter och rättvisa borde vara en självklar del för kyrkan. För King var det naturligt att under predikan på söndagen bjuda in till aktioner dagen efter. Hur ofta hör vi det i svenska predikstolar?

Fakta:

 

  • Fakta: Martin Luther King-priset
  • Ett svenskt pris som har delats ut till enskilda personer sedan 2005.
  • Priset delas ut till någon som är verksam i Sverige och i Martin Luther Kings anda arbetat i samklang med hans arv för hopp och försoning.
  • Huvudmän för priset är Kristna fredsrörelsen, Equmeniakyrkan och Sveriges kristna råd.
  • Just nu har nomineringsprocessen inletts för att kunna utse 2014 års pris. Vinnare utses i januari.
  • Tidigare pristagare senaste åren är:
  • 2013 Maj Britt Theorin, fd EU-parlamentariker
  • 2012 Mehdi Gharbi, redaktör för tunisisk nättidning
  • 2011 Annika Spalde, diakon
  • 2010 Jason Diakité (Timbuktu), artist
Statsministeromröstning