Arbetet bakom kulturkanon: "Har handlat mycket om att 'kill your darlings'”

En av dem som suttit i expertgruppen för att ta fram kulturkanon är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi. Hans område har varit ”samhälle”, där religion ingår. 

– Jag tror att folk kommer tänka mer på religion efter att de sett vår kulturkanon, säger han till Dagen efter presskonferensen.

Religion och religionshistoria är en stor del av vårt samhälle och något som varit med och format det, menar Daniel Waldenström. Tillsammans med ett antal experter har han lett arbetet med att välja ut sammanlagt 11 verk som ingår i kategorin ”religiösa inslag”. Där återfinns bland annat Heliga Birgitta, filmen Nattvardsgästerna av Ingmar Bergman och kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet för både män och kvinnor.

Ingen kulturkanon utan Selma Lagerlöfs Jerusalem

Avvägning mellan katolsk och luthersk andlighet

Han förklarar hur man tänkt kring urvalet av verken.

– Vårt land är ett lutherskt land sedan reformationen, vilket har varit en utmaning för oss, eftersom Katolska kyrkan har varit väldigt viktig för Sverige, men är det inte längre. Hur förhåller vi oss till det, har varit en fråga.

Är Katolska kyrkan inte viktig längre?

– Inte lika viktig sedan reformationen såklart – då var den ju fullständigt fundamental, innan 1400-talet. Därför har vi med Vadstena kloster och Heliga Birgitta. Många av sockenkyrkorna är medeltida och det var viktigt att ha med den spännvidden. 

Katolska kyrkan är en av kyrkofamiljerna som växer i vårt land. Intresset för religion ökar och Jesus hamnade på Ungdomsbarometerns trendlista. Märks detta i kulturkanon tycker du?

– Det märks. Vi har med religion både i samhällsområdet, men även inom konstkategorin, som till exempel Albertus Pictors kalkmålningar. Jag tror att intresset förstärks med vår kulturkanon. Många kanske inte tänker så mycket på de religiösa inslagen, men jag tror att många kommer tänka mer på religion efter att de sett kulturkanon.

Psalmer som berör

Den svenska psalmboken håller just nu på att revideras och det märks att psalmer betyder mycket för många. Hur har ni tänkt kring dessa?

– Bara att kvalificera till listan har varit tufft. Malmöpsalmboken finns med, och det var en konkret sak som gick att titta på. Där fanns också en koppling till det danska kulturlivet som vi ville lyfta fram. Psalmtraditionen finns annars med lite grann, i det frireligiösa genom psalmen O store Gud. Och även Sverige som körnation genom verket Förklädd gud. 

– Jag kan säga som så att det handlar om att ”kill your darlings” – det fanns förstås saker som man hade velat ha med på listan som av olika anledningar inte kom med. Men jag tror inte man kommer kunna missa psalmerna.

O store Gud och Heliga Birgitta med i kulturkanon

Hur ser din egen relation till kyrkan och den kristna tron ut?

– Den är ganska sammansatt. Min förfader grundade ju Missionsförbundet, vilket gett en stark prägel på mitt namn kan jag säga. Min mamma är prästdotter med morfar som var kyrkoherde i Bromma församling. Pappa var kyrkoherde i Sankt Matteus kyrka, så jag är väl impregnerad. Jag har sjungit i gosskör och gått på otaliga mässor och gudstjänster.

Så mycket att du ledsnat?

– Inte alls, men jag har en mognare inställning i dag, efter att det gått lite upp och ner för mig. Jag har en sobrare inställning till det övernaturliga, jag är forskare och vetenskapsman.

Det behöver inte vara en motsättning.

– Nej, det behöver det inte, men historiskt har det gått upp och ner för mig. Jag har också en fru som kommer från det ortodoxa, rumänsk kristna arvet. 

Går du i kyrkan i dag?

– Jag går inte till kyrkan. Jag älskar psalmer och har sjungit mycket, mina barn går i musikklasser. Jag älskar också den religiösa konstmusiken, som Bach. Det finns även många kristna jazz -och fusionmusiker som jag älskar. Så på det sättet finns det mycket religion i mitt liv ändå, säger Daniel Waldenström.

Här är verken som kristna profilerna vill ha med i kulturkanon