02 december 2021

En tidning på kristen grund



Ledare

Bra att dåliga konfessionella friskolor stängs

Fredrik Wenell: Men politikers fördomar om dem är pinsamt häpnadsväckande

Tomt klassrum i en skola.
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Politikerna i Göteborg jublade över att Römosseskolans skolpeng drogs in två månader. Skolan överklagade och bedriver nu verksamheten igen, men utreds fortfarande. Orsaken till den indragna skolpengen var egentligen inte den könsseparerade undervisning medier återkommande rapporterat om eller andra brister i pedagogiken, utan oklarheter i ägarbilden. Mönstret återkommer hos andra skolor med muslimsk huvudman. Detsamma har hänt Al-Azharskolans två enheter i Örebro. De har lagt ner verksamheten.

En annan skola med muslimsk huvudman i Örebro, Alsalamskolan, får varken tag i en bank eller försäkringsbolag som vill ha med dem att göra. Anledningen är misstanke om ekonomiska oegentligheter.

Det är självklart att skolor som drivs med offentliga medel ska ha höga krav på sig och uppvisa transparens när det gäller ledning och ekonomi. Alla skolor, offentliga och privata, ska ha god kvalitet, följa skollag och läroplan. Därför är det bra att skolor stängs när det finns brister eller återkommande problem både av pedagogisk och organisatorisk art. Det visar att systemet, trots brister, fungerar.

Men de allra flesta skolor med konfessionell huvudman, även muslimska, har inte den här sortens problem, men blir ändå misstänkliggjorda. Det är därför helt orimligt att en demokratiskt vald riksdagsledamot från det tredje största partiet, Richard Jomshof (SD), vill förbjuda enbart muslimska skolor bara på grund av deras tro. Ska staten inte längre förhålla sig neutral till religioner?

Det handlar alltså inte om pedagogik eller undervisningens kvalitet. Men vad är det då som orsakar allt rabalder? Svaret finner vi i de samhällsproblem som antas kunna knytas till de 1 procent elever som går i skolorna det gäller.

Kritiker hävdar återkommande att de konfessionella skolorna försvårar integrationen, trots att den stora skillnaden snarare skapas av vilket bostadsområde man bor i. Regeringens egen utredare har konstaterat att dessa skolor ofta har en högre andel elever med utländsk bakgrund, vilket borde innebära att de har potential att bli en motor till integration.

I andra fall kan det låta som om konfessionella friskolor indoktrinerar barnen utan att ens låtsas om att de, precis som de kommunala skolorna, måste följa skollag och läroplan. Något som Skolinspektionen har ansvar att följa upp att så sker.

Alla “vet” redan på förhand att skolor med konfessionell huvudman är dåliga, trots att utvärderingar av skolresultat vittnar om något annat. Denna visshet bygger alltså på fördomar eftersom undersökningar visar att de snarare att är något bättre än kommunala skolor.

Tyvärr har opinionen köpt det dominerande och felaktiga narrativet att en konfessionell huvudman inte kan bedriva en saklig och pedagogisk undervisning. Därför är frågan politisk död. Ingen tycks vilja ha dem. Och de som vill ha dem träder inte fram till deras försvar.

Det är med andra ord inte fakta som ligger bakom den till synes irrationella hållningen som Socialdemokraterna har, stopp för nyetablering och helst ett förbud, utan en irrationell rädsla. Inte ens Kristdemokraterna, som egentligen borde försvara rätten för familjerna att själva få välja, vill ta i frågan med tång. De, liksom Moderaterna, anser troligen att de inte vinner några röster på att driva frågan.

I normala fall hyllar och värnar det svenska samhället individers fria val, men det gäller inte val av konfessionella friskolor. Liberalernas hållning är lika typisk som märklig. Partiet, vars namn borde signalera frihet, talar med kluven tunga. Deras frihetsbegrepp tycks bara gälla vissa områden. Människor ska till exempel ha rätt att välja sina egna helgdagar, som Joar Forsell skrev nyligen i Dagen, men inte skola åt sina barn. Landsdagarna avslog nyligen en motion som ville upphäva förslaget om ett förbud för konfessionella skolor. Det är svårt att förstå vad Liberalerna menar med frihet och vem den ska gälla.

Det som gör det extra prekärt för svenska politiker är att Europakonventionens första tilläggsprotokolls andra artikel skriver att “vårdnadshavare har rätt att få sin religiösa övertygelse respekterad i samband med sina barns utbildning.” Det är obegripligt att vi har politiker som anser att det här inte ska gälla i Sverige.

Anledningen till politikernas rädsla kan bara förklaras av att de anser sig veta att religion är så skadligt för barn att staten måste gripa in och hindra föräldrars fria val av skola där man ber för maten, har frivillig koran-, torah- eller bibelundervisning. Varför de tycker så är svårt att riktigt förstå, för det bygger sannerligen inte på vetenskapliga undersökningar. Det mest närliggande är nog ändå att det har med fördomar och kunskapsresistens att göra.

Fredrik Wenell

Fredrik Wenell

Fredrik Wenell är ledarskribent på Dagen sedan hösten 2020.

Tycker du att det här behöver läsas av fler?

QR-kod för Swish-numret. Att den kristna rösten i samhällsdebatten är viktig?
Hjälp oss att nå längre genom att swisha en valfri summa till DagenVision.
Swishnummer: 123 427 57 07 – märk din gåva DagenVision.
Vill du veta mer om DagenVision?
Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Ledare